Farsen kring de två obundna lagtingsledamöterna, tillika blivande talman Bert Häggblom och Marcus Måtar fortsätter.
Trots Bert Häggbloms påstående i lagtingets talarstol att det enda han gjort i den så kallade bulvanaffären är att 2018 ge sin klient rådet att själv köpa den omtvistade fastigheten, fortsätter hans bolag att tvista med landskapsregeringen, nu genom ett köpeavtal som är så märkligt att ingen sett en sådan konstruktion tidigare.
Vad är det egentligen som hänt?
Tittar man på det avslag på jordförvärvstillstånd som fattades 2019, när jag var ansvarig minister, rör det sig uppenbart om en bulvanaffär där klienten (uppenbarligen på Bert Häggbloms inrådan) sökt tillstånd att äga en fastighet som man först försökt köpa för ett svenskt pars räkning.
Landskapsregeringens utredning visar att det är det svenska paret som betalat för fastigheten och att bolagskonstruktionen tillkommit efter affären genomförts.
I beslutet uppmanas klienten att sälja fastigheten till en ägare som kan få jordförvärvstillstånd eller har jordförvärvsrätt.
I stället inkommer ett ”Avtal om upplösning av köp” med en så märklig konstruktion att det är svårt att veta vem som äger fastigheten. Och det säger Lantmäteriverket, inte en politisk motståndare.
Detta är första gången landskapsregeringen fattat beslut om avslag på basen av en misstänkt bulvanaffär. Det gjordes efter grundlig utredning och noggrant övervägande.
I den utredning som landskapsregeringens tjänstemän nu inleder är jag övertygad om att ärendet kommer att få en fortsatt professionell och saklig behandling.
Hur juridiken utfaller vet vi först om ett antal månader, kanske år om ärendet går till domstol.
Det finns två frågor som till sin natur är politiska. Den första är – hur agerar den sittande landskapsregeringen, kansliminister Harry Jansson (C) och lantrådet Veronica Thörnroos (C)? Kommer man att upprätthålla lagen och stå fast vid den process som inletts, eller fatta ett politiskt beslut att agera på ett annat sätt, med en särskild prövning? Kvarstår lantrådet Thörnroos förtroende för Bert Häggblom som talman orubbat?

Den andra är; jordförvärvslagen utgör tillsammans med näringsrätts- och hembygdsrättslagstiftningen grunderna för Åland självstyrelse. Alla försök att revidera och modernisera dessa har strandat på politisk oenighet, samtidigt som skickliga jurister kunnat hitta kryphål i lagen som gjort det möjligt för vissa men inte andra att köpa mark på Åland.
Är det ett kryphålssamhälle vi ska vara, där två av dem som borrar hålen sitter i Ålands lagting och aspirerar på att leda det?
Det här är frågor lantrådet Veronica Thörnroos måste svara på, liksom de partier som stöder sittande regering och enligt sin regeringsöverenskommelse ska rösta fram Bert Häggblom som talman i höst.
Nina Fellman (S)

Ålandstidningen