Regeringen tänker använda överskottet från Pafs verksamhet till att stöda det åländska näringslivet under coronakrisen.

Jag anser att Paf-pengarna inte ska användas till krishantering. I stället bör landskapsregeringen uppta banklån till noll- eller minusränta samt anta en avbetalningsplan, det samma som de vill att företagen ska göra.

Paf-pengarna behövs för en omställning till ett hållbart samhälle för alla. En kris är inte bara elände. Den innebär också en stor möjlighet till förändring, utveckling och kan göra att de åländska företagen, hushållen och kommunerna kan komma stärkta ut ur detta.

Det är viktigt att regeringen förstår detta och gör allt för att stöda omställningen till ett fossil- och giftfritt Åland och lämna de ohållbara verksamheterna åt sidan. Möjligheten till omställning av samhället i en hållbarare riktning har aldrig varit större än nu.

Vi är uppmanade till att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt och händerna rena. Jag hoppas att regeringen kan följa sitt eget råd och inte drabbas av panikåtgärder och försöka få allting att bli som det var före epidemin. Det kommer inte att bli som förut. Men kommer regeringen att bidra till att vi får ett bättre, mer hållbart samhälle efter krisen?

Vi har en hållbarhetsagenda och vi har Paf-pengarna som var tänkta till en tillväxt- och utvecklingsfond. Satsa på en åländsk Green New Deal, regeringen Thörnroos. Nu eller aldrig?

Dan Jansén

En otroligt intressant undersökning som presenterades i Ålandstidningen den 3 juli. Några spontana reflektioner på utfallet:

En aningen satirisk reflektion avseende några nyligen publicerade insändare.

S-O Boman förundrar sig över varför Skatteförvaltningen skickar så många brev och fattar onödiga skattebeslut. Han ifrågasätter också de onödigt byråkratiska formuleringarna och bristen på användarvänlighet.

Några personliga funderingar kring en del av de insändare som frekventerat insändarsidorna de senaste veckorna och som har hanterat frågan om monokultur och mångkultur relaterat till Åland.

Svar på Henrik Herlins ledare i Ålandstidningen den 6 juli:

Stadsfullmäktige fick i november 2019 slutrapporten för ombyggnaden av Ålandsvägen. Fullmäktige fick då veta att staden har fått en modern stadsgata inom budget och inom utsatt tid.

Den 10-12 augusti går ett träningsläger för 6-15-åriga barn och ungdomar av stapeln. Arrangören är om jag har förstått rätt IFFK och Åland United. Den som genomför detta ”Summer Camp 2020” är Annica Sjölund. Jag

Medborgarinitiativet ”Skydda sjöfågelstammen” var en succé, flest namnteckningar någonsin. 3.206 närmare exakt, dessutom på enbart 17 dagar och organiserat i all hast.

Jag noterar att man från åländskt och finländskt håll satsat ofantliga ekonomiska resurser för att lindra effekterna av nu rådande pandemi. Bidrag ges till permitterade, arbetslösa, kulturutövare och företagare med flera. Bra så!

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Fler insändare