Hur påverkar vår syn på miljön frågor om krig och fred? Miljöförstörelse skapar risk för nya konflikter men också möjlighet till samarbete och omställning. Kastelholmssamtalen 2020 handlar om ”Krig, fred och miljö”.

Det finns många exempel på att krigets miljöeffekter sällan tagits i beaktande. När klimatavtalen har förhandlats fram har arméerna hållits utanför kalkylerna, såsom i Kyotoprotokollet år 1997. Krig, som det i Kongo, tvingar flera miljoner människor på flykt.

Regnskogen fragmenteras och förstörs, gorillornas antal har halverats och många andra djur har följt samma öde. Människor på flykt, jordförstörelse, matbrist, vattenbrist och förgiftningen av mark, vatten och luft, till direkt följd av krig och väpnade konflikter, lämnar långvariga spår och skapar risk för nya konflikter.

Uraniumutvinning och provsprängning av kärnvapen påverkar stora områden från Nordens fjällområden till Stillahavsöarna.

Samtidigt ser vi nya samarbeten växa fram, kring regler för miljöskydd i väpnade konflikter och för att lösa akuta behov. Fördämningar byggs längs en flod igenom det forna konfliktområdet i norra Darfur. Viljan till problemlösning förenar då människor som tidigare varit i konflikt. I dag finns det civilsamhällsorganisationer och forskning som belyser kopplingarna mellan krig, fred och miljö.

Vilken sorts förändringar behövs för att lösa dessa globala problem? Handlar det bara om regler och nya institutionella strukturer? Eller behövs det måhända även ett filosofiskt paradigmskifte i vår relation till den fysiska miljön och naturen? Är omställningen lika mycket mental som den är teknisk, ekonomisk, juridisk och politisk?

Debatten om människans relation till naturen och naturens ställning har pågått sedan länge. Franciscus av Assisi talade redan under 1100-talet om att leva i fred med naturen. Förändringar i synen på naturen ser vi i rörelser världen över som förespråkar harmoni med naturen men också rättigheter för ”moder jord”.

I september 2019 lämnades en motion om att naturens rättigheter ska stå med i Sveriges regeringsform. Urfolkens relation till naturen fungerar ofta som inspirationskälla i dessa strävanden.

FN:s globala hållbarhetsmål är ett svar på dessa idéströmningar och behov. President Tarja Halonen, Kastelholmssamtalens beskyddare, har sagt att hållbar utveckling är som ett hus med 17 dörrar: vilken dörr du än väljer kommer du in i samma hus. Vi kan se freden – genom det globala målet nummer 16 – både som ett mål, men också ett medel för hållbar utveckling eftersom fred handlar om mycket mer än om att bara få slut på krig.

Samarbeten kring lösningar på klimat- och miljöproblem stärker freden människor emellan och hjälper oss att leva i fred med naturen. De sjutton dörrarna poängterar att problemen och behoven är många och på olika plan; människor har olika förutsättningar; jorden har olika förutsättningar på olika platser och över tid – möjligheterna till svar är minst lika många, och det är det som ska diskuteras vid årets Kastelholmssamtal.

Sia Spiliopoulou Åkermark och Petra Granholm

moderatorer för Kastelholmssamtal om fred 2020,

Ålands fredsinstitut

Frågan om hur Sverige inledningsvis hanterade pandemin är knappast intressant längre. Möjligen senare med facit i hand när hanteringen ska utvärderas.

Jag gick förbi Polisens tillståndsenhet. På dörren fanns en röd lapp uppsatt med information att vi i riskgrupp 2 var välkomna på tisdagar att göra våra ärenden och att vi ska ringa och boka tid före.

Chefredaktör Daniel Dahlén skriver att Åland närmar självförsörjning av el med vindkraft. Detta kan någon tolka som om man nästan kunde kapa Finlandskabeln och Sverigekabeln. Vindel kan ej lagras och den produceras enbart då det blåser.

Från Ålands Radio och Tv:s (ÅRTV) sida vi önskar förtydliga ett antal saker i debatten gällande tv-sändningar från Mariehamns stadsfullmäktige.

Farsen kring de två obundna lagtingsledamöterna, tillika blivande talman Bert Häggblom och Marcus Måtar fortsätter.

Det är lag på att hundar ska hållas kopplade. De hundägare som använder Tullarns äng som rastgård för sina okopplade hundar ska vara medvetna om denna lag.

Island ska öppna upp för turister. Hur gör de? Testning eller karantän? Vissa länder mäter kroppstemperaturen. Vad kan vi göra med kreativitet och säkerhet?

I Daniel Dahléns ledare den 22 maj framhålls planerna på en vindkraftspark i Torp, Eckerö, som en lyckad och säker satsning utan problem.

Med anledning av Daniel Dahléns ledare i måndagens tidning vill jag ge min syn på saken som förtroendevald i Lemlands kommunfullmäktige.

Frågan om att tv-sända stadsfullmäktiges sammanträden är betydligt vidare än bara en kostnadsfråga. Mariehamns socialdemokrater anser att sändningarna är viktiga för att stärka öppenhet och demokrati i staden.

Under mina snart åtta år i Europaparlamentet har jag skrivit hundratals spalter – om skarven, om Britanniens förhandlingar, om skog, om biodiversitet, om skatteflykt och om krångliga förhandlingar mellan politiska partier på hela spektret och med

Jag önskar framföra perspektiv samt förslag angående den nuvarande situationen för Ålands barn och ungdomar.

Polismästaren skriver att polisen i dessa coronatider gör sitt yttersta för att skydda kunderna mot smitta, till exempel vid förnyelse av körkort.

Fler insändare