Hur påverkar vår syn på miljön frågor om krig och fred? Miljöförstörelse skapar risk för nya konflikter men också möjlighet till samarbete och omställning. Kastelholmssamtalen 2020 handlar om ”Krig, fred och miljö”.

Det finns många exempel på att krigets miljöeffekter sällan tagits i beaktande. När klimatavtalen har förhandlats fram har arméerna hållits utanför kalkylerna, såsom i Kyotoprotokollet år 1997. Krig, som det i Kongo, tvingar flera miljoner människor på flykt.

Regnskogen fragmenteras och förstörs, gorillornas antal har halverats och många andra djur har följt samma öde. Människor på flykt, jordförstörelse, matbrist, vattenbrist och förgiftningen av mark, vatten och luft, till direkt följd av krig och väpnade konflikter, lämnar långvariga spår och skapar risk för nya konflikter.

Uraniumutvinning och provsprängning av kärnvapen påverkar stora områden från Nordens fjällområden till Stillahavsöarna.

Samtidigt ser vi nya samarbeten växa fram, kring regler för miljöskydd i väpnade konflikter och för att lösa akuta behov. Fördämningar byggs längs en flod igenom det forna konfliktområdet i norra Darfur. Viljan till problemlösning förenar då människor som tidigare varit i konflikt. I dag finns det civilsamhällsorganisationer och forskning som belyser kopplingarna mellan krig, fred och miljö.

Vilken sorts förändringar behövs för att lösa dessa globala problem? Handlar det bara om regler och nya institutionella strukturer? Eller behövs det måhända även ett filosofiskt paradigmskifte i vår relation till den fysiska miljön och naturen? Är omställningen lika mycket mental som den är teknisk, ekonomisk, juridisk och politisk?

Debatten om människans relation till naturen och naturens ställning har pågått sedan länge. Franciscus av Assisi talade redan under 1100-talet om att leva i fred med naturen. Förändringar i synen på naturen ser vi i rörelser världen över som förespråkar harmoni med naturen men också rättigheter för ”moder jord”.

I september 2019 lämnades en motion om att naturens rättigheter ska stå med i Sveriges regeringsform. Urfolkens relation till naturen fungerar ofta som inspirationskälla i dessa strävanden.

FN:s globala hållbarhetsmål är ett svar på dessa idéströmningar och behov. President Tarja Halonen, Kastelholmssamtalens beskyddare, har sagt att hållbar utveckling är som ett hus med 17 dörrar: vilken dörr du än väljer kommer du in i samma hus. Vi kan se freden – genom det globala målet nummer 16 – både som ett mål, men också ett medel för hållbar utveckling eftersom fred handlar om mycket mer än om att bara få slut på krig.

Samarbeten kring lösningar på klimat- och miljöproblem stärker freden människor emellan och hjälper oss att leva i fred med naturen. De sjutton dörrarna poängterar att problemen och behoven är många och på olika plan; människor har olika förutsättningar; jorden har olika förutsättningar på olika platser och över tid – möjligheterna till svar är minst lika många, och det är det som ska diskuteras vid årets Kastelholmssamtal.

Sia Spiliopoulou Åkermark och Petra Granholm

moderatorer för Kastelholmssamtal om fred 2020,

Ålands fredsinstitut

Runa Lisa Jansson skriver i en insändare att skattemyndigheterna gör allt för många utredningar, skickar onödiga skattebeslut och som en följd av detta har behov av att öka personalen.

De allra flesta finländare och ålänningar tar coronaviruset på mycket stort allvar och följer alla rekommendationer mycket noga, vilket är en fantastiskt fin sak och styrka i vårt samhälle.

”Ansökte om utkomststöd – erbjöds tält och sovsäck” var rubriken i torsdagens Ålandstidning. ”Ålänningarna måste garanteras ett skyddsnät, ett nät som inte får vara håligt i vissa kommuner” skrev man i Nya Ålands ledare samma kväll.

Fyra miljoner av Sveriges besökare är finländare.

Det är alldeles klart att skattemyndigheterna hela tiden känner ett utökat behov av sysselsättning. Man skickar ut ett flertal skrivelser om olika beskattningsbeslut och verkningarna av dessa.

Tips till ÅCA: Gör som Ålands skogsindustrier och sänk priset på råvaran. Då blir det större vinst.

”Ekonom”

Bästa vandrare! I går då jag läste tidningen angående djurkadaver på en vandringsled på Vårdö, suckade jag lite och tänkte ännu en gång – nu får sig jägarna en känga, igen...

För en tid sedan kunde vi läsa om allt lägre nativitetstal i Finland och på Åland. Endast tre kommuner på Åland har ett födelseöverskott.

Röda korset Ålands distrikt önskar uttrycka sitt starka stöd för Erika Bomans gästledare i Ålandstidningen den 5 augusti. Åland behöver stärka sin kapacitet för psykiskt stöd och psykisk första hjälp på alla plan.

I sin krönika den 24 juli konstaterar biträdande professor i nationalekonomi Edvard Johansson: ”Även om det inte finns någon exakt gräns för när en stats skuldsättning blir för stor...” (i sig ett ganska märkligt konstaterande, med tanke på EU:s S

Visst, det finns statistik som visar att fler svarta skjuts av polisen i förhållande till folkmängden. Men det är så, att det är fattiga människor som mest råkar ut för polisens våld och skjutningar.

Jag vill bara berömma Röde orm för alla gratisresor och för den fina servicen.

Jag körde med bil i går (tisdag) från Storby och österut på huvudvägen mot Mariehamn. Till min fasa fick jag se att man har klippt bort alla vackra blommor längs huvudvägen och längs cykel- och gångvägen i Eckerö.

Fler insändare