Resorna till och från Åland är flaskhalsar i fråga om smittospridning. Det räcker inte med att rederierna glesar ut restaurangbord och håller rent i toalettutrymmen.

Rederierna och flygbolagen bör framför allt ta på sig en aktiv roll och införa kontroll av passagerare utan koppling till passagerarnas medborgarskap. Annars finns risken att Åland får problem – särskilt om man öppnar för tillställningar med stora publikmassor som när det hettar till oundvikligen sprider ut allt vad de kan bära inom sig.

”Hur då?” frågar man sig. Helt vattentät kontroll går naturligtvis inte att genomföra, men man kan väl börja med den enkla panntemperaturkontrollen som bedrivs på andra håll i världen. Om inte annat så avskräcker ju den typen av kontroll folk med förkylningssymptom från att försöka ta sig ombord på flyg eller kryssningsfartyg.

En kompletterande möjlighet är att resenärer i avgångsterminalen får fylla i ett dokument av samma slag som amerikanska flygbolag kräver i syfte att minska terroristhotet. Möjligen får kravet resenären att tänka till innan ombordstigning och åker man fast för rena lögner, bör det finnas möjligheter att vidta straffsrättsliga åtgärder.

Slutligen har vi förhoppningsvis möjligheten med till exempel maximalt två veckor gamla intyg, som efter provtagning visar att resenären inte är smittobärare.

Inget av exemplen garanterar total frånvaro av smittrisk, men i kombination av alla dessa blir resan betydligt säkrare än med urvalsprinciper som endast baseras på svenskt medborgarskap.

Flaskhalsen är resorna till och från Åland, samt stora folksamlingar som fotboll och nöjestillställningar. Skrämmande är även trycket från landskapsregeringshåll att få fart på restauranger och nöjestillställningar.

Men resorna till och från Åland blir inte säkrare av att man skiljer bort svenska medborgare. Vad är det som säger att en finländsk medborgare som vistats i Stockholms inte kan bära på smitta? Förresten inte bara i Stockholm. De kan ju ha varit i vilket annat land som helst med stor spridning, som nu av ekonomiska skäl har tvingats öppna gränserna. Medborgarskap är inte smitta!

Målet måste vara att inga smittade får finnas ombord på transportmedlen till Åland, oberoende av medborgarskap. För finländska medborgare måste man kanske göra undantag, men i frånvaro av hälsokontroll kan de ju sättas i karantän redan ombord direkt efter avfärd. Ännu bättre är kanske att ordna med specialflyg för smittade med finländskt medborgarskap. Ett flygplan är alltid lättare att efteråt sanera jämfört med ett kryssningsfartyg.

För att återställa åländsk ekonomi behövs även svenska medborgare. Det kan bli svårt att ersätta alla dessa med finländska medborgare, som också utan föregående hälsokontroll kan bli till riskfaktorer. Med tanke på att troligen endast en mycket liten del av alla svenska medborgare är smittbärare – totalt cirka 0,35 procent registrerade (35.000 av 10 miljoner invånare) – är det ganska destruktivt för åländsk ekonomi att använda svenskt medborgarskap som urvalskriterium.

Genom att utnyttja de naturliga förutsättningar som Åland har i skydd av Östersjön finns här faktiskt en möjlighet att affärsmässigt utnyttja rådande situation i stället för att lägga sig platt och sörja!

Nej! Inför hälsokontroller innan ombordstigning, öppna restauranger och genomför nöjestillställningar. Lägg ett större ansvar på rederier och flygbolag också. Det vinner alla på!

Jan Westerberg

Här kommer några reflektioner som undertecknad upplevt under senare tid.

När man läser infranämndens beslut samt stadsdirektörens uttalanden gällande asfalthanteringen från Ålandsvägens ombyggnad, kan man konstatera följande:

Jag fattar ingenting? Eller så gör jag det!

Hur är det möjligt att man kan ha en ”Torgfest” men inte Rockoff? Är inte detta samma sak?

Med tanke på att Viking Line marknadsför sig med coronacertifiering är jag chockad över avsaknaden av åtgärder för att minimera ofrivilliga närkontakter under mina egna resor till och från Åbo senaste veckor, nu när passagerarantalen tilltagit.

Finska regeringen, landskapsregeringen och landskapsläkaren har tidigt insett allvaret med corona och tagit ett fast grepp om pandemin. Gränser har stängts och begränsningar har införts för allmänheten.

Tack Hanna för svaret på min insändare fast att det, som du skrev inte är en inbjudan till debatt. Låt mig ändå komma med några synpunkter.

Det brukar sägas att det är som mörkast innan det ljusnar. I våras var det onekligen mörkt för åländsk sjöfart.

För många av oss har den senaste tidens påtvingade isolering inneburit en exceptionell omständighet. Men för andra hör social isolering och ensamhet till vardagen. Närmare bestämt en tiondel av Finlands befolkning upplever fortgående ensamhet.

Jag önskar att alla skulle ta sig tid att lyssna på Sommar i P1 den 9 juli då Eveline Jacobson som är intensivvårdssjuksköterska berättar om sin avdelning på Mälarsjukhuset i Eskilstuna så som den såg ut innan och under pandemin med covid-19.

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Fler insändare