Målet med Sanna Marins (SDP) regeringsprogram är att förnya translagen så att juridiskt kön blir till en anmälningssak. Detta skulle göra det möjligt för vilken vuxen man som helst att meddela till magistraten att han inte känner sig som man utan som kvinna, och till exempel gå in på kvinnors omklädningsrum med lagens stöd.

Exempel från länder där kön hanteras som anmälningssak i lag eller praxis, är inte uppmuntrande när det gäller kvinnors rättigheter.

I Storbritannien, Kanada och Sverige har män som dömts för våldsbrott mot kvinnor blivit överförda till kvinnofängelse efter att de har identifierat sig som kvinnor, och några av dem har förgripit sig på kvinnliga fångar. Män är framgångsrika inom kvinnoidrotten (Rachel McKinnon, Elizabeth Kocab, Laurel Hubbard) och MMA-kämpen Tamikka Brents fick en skallfraktur i närkamp med transkvinnan Fallon Fox.

I Vancouver, Kanada, drog kommunen ned på sitt bidrag till ett skyddshem för kvinnor – drivet av kvinnor – och deras lokaler vandaliserades med slogans om att de förtjänade att dödas eftersom deras verksamhet är inriktad mot kvinnor.

Skyddshemmet stämplades som transfobiskt, trots att dessa kvinnor hjälper alla biologiska kvinnor – inklusive dem med någon form av transidentitet – och de stöder även biologiska män med att finna tjänster som är lämpliga för dem.

I Storbritannien förlorade Maya Forstater sitt jobb efter att hon på sin fritid tagit ställning till att kön som anmälningssak gör det svårt att upprätthålla kvinnors rättigheter, och då hon twittrade att kön är ett biologisk faktum som inte bör förväxlas med könsidentitet eller könsroller.

Vi kvinnor har kämpat för vår rätt att utöva idrott i vår egen serie, att ta del i beslut som rör oss kvinnor, och att ha tillgång till utrymmen som värnar om vår säkerhet och integritet, så som toaletter och omklädningsrum, fängelseavdelningar och skyddshem för kvinnor.

Hur kan vi försvara dessa rättigheter i framtiden om ordet ”kvinna” inte längre har någon betydelse och vem som helst kan hävda att han är en kvinna?

Milla Ahola

Iiris Vesala

En av Mariehamns stads skolor toppar Pisaresultaten, igen. Från stadsstyrelsen vill vi gratulera och tacka alla inblandade parter.

Vi lyfter på hatten för Anders Caséns engagemang gällande granulat som fyllnadsmaterial (insändare den 23 januari). Men har du Anders fått någon respons från dem som håller på med och ansvarar för den nya anläggningen?

I ny rapport om pälsfarmer i EU finns nytagna foton från minkfarmer och rävfarmer (även olagliga jätterävar finns med på bild, varav en allvarligt skadad). Och – ärligt talat – de mest skakande fotona är tagna på farmer i Finland 2019.

Varför har Mariehamns Stad ordet empatisk (Ålandstidningen 23 januari) med i en annons där de söker medarbetare?

”Undrande”

Karl Nordlund, tillförordnad räddningschef, svarar:

Avbeställningen av elhybridfärjan har stötts och blötts i medierna den gångna veckan. Det är dock ingen tvekan om att det var rätt beslut. En öppen flakfärja är inte lämplig på annat än korta rutter.

Det finns mycket mer än elhybridfärjor och kortrutter att ta tag i för att utveckla Åland. Vårt näringsliv är naturligtvis beroende av goda förutsättningar till såväl export som import.

Genom mina barns skolgång har jag fått ta del av utkastet till den inledande delen av Ålands nya läroplan.

I tisdagens Ålandstidningen (21 januari) kunde vi läsa hur en arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda hur en svensk lärarexamen ska kunna kompletteras för att motsvara behörighetskraven på Åland.

De gamla och sjuka som bor på något av de kommunala äldreboendena på Åland eller har kommunal hemtjänst har inte tillgång till den sjukvård de borde få.

Angående Anders Anderssons insändare den 21 januari:

I finsk massmedia skrivs det om föreningen som Viking Lines aktieägare bildat. En sådan förening är ett bra initiativ för att hjälpa rederiet.

I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Fler insändare