Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén inleder i ledaren den 24 januari en debatt med anledning av bland annat Hammarlands kommuns investeringar i bostadsområden. I ledaren argumenteras kring ålänningars starka tradition för äganderätt av mark vilket borde mana kommuner till återhållsamhet vad gäller planering av egen tomtmark för försäljning.

I argumentationen används Jomala kommun som ett föredöme där privata markägare i samarbete med kommunerna planerat mark för bostadsändamål. Det är positivt att det finns entreprenörer som bidrar till utvecklingen av Åland.

Det chefredaktören glömmer bort är att även Jomala kommun planerat hela sitt centrumområde på egen mark och därefter sålt tomter till familjer vilka byggt bostäder. Den här utvecklingen tog fart på 1960-talet. Den kommunala tomtförsäljningen av planerad mark köpt av församlingarna har varit i den åländska traditionen i nästan alla kommuner. En naturlig utveckling! Församlingarna är stora markägare och de har varit positivt inställda till utvecklingen av lokalsamhället.

I ledaren görs ett försök att definiera om vad som hör till en kommuns kompetens. Kommunens allmänna kompetens är kärnan i den kommunala självstyrelsen. Kommunens uppgift är att främja sina invånares välfärd. Det här regleras utgående från kommunallagens tredje paragraf.

Att kommunerna skapar infrastruktur i form av bostadstomter faller solklart inom ramen för kommunens allmänna kompetens. Det äventyrar inte kommunens vård, skola och omsorg. Däremot kan den i framtiden bidra till att upprätthålla dagens goda service.

Hammarlands kommun har köpt den norra delen av Öra holme tack vare landskapet Ålands välvilja till regional utveckling. Kommunen har förverkligat den ursprungliga avsikten och färdigställt det toppmoderna bostadsområdet Öra strand. Utan tvekan det finaste bostadsområdet på Åland med skälig prissättning.

Havsutsikt från alla tomter, båtplatser, gatubelysning, fiskemöjligheter, fiber, ytbeläggning, naturstigar, bad och kollektivtrafik. En egen 1,5 kilometer lång strandlinje. Tomter till salu för alla som vill bo på Åland och bygga sig en bostad. Elva tomter är redan sålda men det finns ännu 34 tomter kvar.

Beslutsfattare har på ett ansvarsfullt sätt satsat för att kommunen ska ha en ljus framtid. Inte nog med det! Inom en snar framtid kommer Hammarlands kommun ytterligare ut med 34 nya tomter på Storängens bostadsområde mellan Kattby och Frebbenby. Alla intresserade är välkomna att bekanta sig med Hammarlands kommuns enastående tomtreserv!

Kurt Carlsson

kommundirektör

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén svarar:

Tack Kurt Carlsson för din insändare. Visst har kommunerna planerat kommunala bostadsområden. Däremot är det enkelt att konstatera att de mest framgångsrika bostadsområden som planerats de senaste 15-20 åren i de åländska landsbygdskommunerna varit privata initiativ.

Maxingeområdet i Jomala hade inte funnits om inte det varit för köpmannen och entreprenören Max Siréns vision om området. Solberget kom till tack vare entreprenören Björn Holmström, Möckelö strand tack vare byggentreprenören Jan-Erik Eklund och Norra Bergshöjden tack vare bland annat bröderna Blomberg.

Listan kan göras lång och visst har det hela krävt ett engagemang från såväl politiker som tjänstemän. Det är det som är det viktiga att konstatera. Det blir bättre om vi får fler partnerskap mellan det offentliga och privata.

Det offentliga Åland har alla möjligheter att ta nästa steg. Det har gjorts i betydligt större utsträckning i vår omgivning än på Åland. Detta oavsett politiska majoriteter. Det kan vara bra att ha i tanke för de kommunala politikerna i det fortsatta utvecklandet av vårt Åland.

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Alltså vad händer, samhället sätter sina medmänniskor i en framtida psykisk ohälsa. Folk blir permitterade och andra får jobba dubbelt, skolbarn får uppgifter som om de hade två vuxna och inga syskon till hands.

Nu tycker jag att livsmedelsbutikerna inför ett nytt system med att på kassadisken införa ett mellanrum med en halv meter mellan varje ny kunds varor. Vi kan kalla det värnavstånd.

Hur entusiasmerar man sin personal när det är känt att man seglar i motvind? Jo, samtidigt som man informerar om permitteringarså ställs det krav på att personal ska komma till arbetet med egna skyddskläder!

Med anledning av lagtingets beslut om en tillfällig förhöjning av dagpenningen florerar det på sociala medier och till och med i lagtinget felaktig information i sakfrågor.

Fler insändare