I onsdagens Ålandstidningen (29 januari) skriver Sture Åström igen om klimatet och hävdar att jag gör ”felaktiga påståenden” som jag ”tagit från myndigheter”. Sture Åström kan naturligtvis inte veta varifrån jag tagit mina uppgifter, men jag kan försäkra honom att jag använder många och oberoende källor och tillämpar sedvanlig källkritik. Uttalanden från tjänstemän eller aktivister tillmäter jag ganska litet värde.

Det är naturligtvis ytterst beklagligt om företrädare för exempelvis FN kommer med felaktiga och alarmistiska påståenden. Lika beklagligt är det om Sture Åström framför felaktiga uppgifter om anlagda bränder. Nu vet jag inte vad som var Åströms avsikt, men om den var att ta bort fokus från mera sannolika orsaker till bränderna i Australien är det ännu mera beklagligt.

Enligt Australiens myndighet för meteorologi var 2019 både det varmaste och torraste året som någonsin uppmätts, med det högsta indexet för brandfara sedan 1950 så man började publicera dessa data. Kanske Sture Åström kan hålla med om att det är en viktig faktor som borde nämnas?

Att påstå att Henrik Svensmark ”(be)visat” något visar på en djup okunskap om hur vetenskap fungerar. Han har presenterat en teori om hur kosmisk strålning skulle kunna påverka molnbildning. Andra vetenskapsmän har kommit till helt andra resultat.

Jag förstår lockelsen att hänvisa till Svensmark eftersom det han säger stöder Åströms teser, men i ärlighetens namn borde man nämna att Svensmarks teorier är omstridda och att mycket data talar emot hans slutsatser, eller hur?

De vetenskapliga teorierna bakom koldioxidens inverkan på klimatet är däremot något som är betydligt mera accepterat än Svensmarks teorier. Men detta inte sagt att det inte skulle finnas avvikande åsikter, det finns det inom alla områden.

Slutligen: Hos så kallade ”klimatskeptiker” framförs ömsom att det inte finns någon antropogen klimatpåverkan och ömsom att denna är bra för oss. Någonstans måste man bestämma sig. Speciellt då det gäller koldioxidens inverkan på växtligheten.

En åsikt som framförs regelbundet är att varmare klimat och mera koldioxid leder till större skördar. Det är en enorm förenkling, men även IPCC, ett organ som Åström helt avfärdar tar upp detta i sina rapporter (2014, 2018). Med ökande koldioxidnivåer växer vissa grödor snabbare. Så långt verkar Åström hålla med, men sedan kommer alla andra faktorer. Snabbväxande grödor blir oftast näringsfattiga. Tomaterna är större, men innehåller samma mängd näring som en mindre tomat. Vidare kan upptag av andra näringsämnen påverkas negativt. De växter som verkar påverkas mest positivt av ökande koldioxidnivåer är ogräs, vilket leder till en ökad användning av bekämpningsmedel. En ökande temperatur leder till ändrade växtbetingelser, andra skadedjur vilket leder till ännu mera bekämpningsmedel. Dessutom kan växtbetingelserna förändras så att man inte alls kan odla.

Kort sagt: En ökad nivå av koldioxid har positiva effekter på vissa växter, men de totala effekterna av klimatförändringen är negativa.

Anders Gustafsson

Rädda Barnen har som barnrättsorganisation fokus på barn och särskilt på de mest utsatta barnen i vårt samhälle.

Ett genmäle till insändaren ”Bättre kan ni, Lumparns vänner!” (27.2).

Efter fem år av intensivt arbete var det äntligen dags för stadsfullmäktige att diskutera ett förslag till ny delgeneralplan för stadens centrum. Förslaget återremitterades av stadsfullmäktige till stadsstyrelsen.

Svar på infrastrukturminister Christian Wikströms ”5G-insändare” (27.2).

”Att tillåta utbyggnad av 5G-nät på Åland skapar förutsättningar för etablering av nya företag som behöver en digital infrastruktur”.

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén inleder i ledaren den 24 januari en debatt med anledning av bland annat Hammarlands kommuns investeringar i bostadsområden.

Man satsar mycket tid och resurser på att locka folk till Åland. Massiva reklamkampanjer för att locka hit behörig personal och fackkunskap. Vi behöver kompetens, vi behöver utveckling och vi behöver arbetskraften och inflyttningen.

Regeringen Sanna Marin inför förlängd läroplikt för att säkerställa att alla unga upp till 18 år får en gymnasial utbildning.

Med anledning av nyhetsrapportering om valet i Iran och den nyligen förda debatten på Åland om vissa lagtingsledamöters lämplighet för sina uppdrag så kan man ställa sig frågan om det behövs ett väktarråd även på Åland.

En raket i postlåda, ett hot mot en skola, stökiga ungdomar i ett centrum, ungas användande av droger, självdestruktivitet, skärm- och spelberoende, listan kan göras lång.

I bostadsmarknadens reklam används ofta ordet ”torp” som ett positiv säljargument för hus, trots att det ingenting har med torp att göra.

Föreningen Lumparns vänner framför att rapporten ”Finbydiket: Hur blev det så här” presenterar en sammanställning över de verksamheter som medfört och medför näringsbelastning till det övergödda Finbydiket i Sund.

Tack Ann-Catherine Renfors (21.2) för att du uppskattar mina svar på din artikel 12.2. Jag har inte de problem du brottas med – men jag kan förstå hur svårt det är för dig och alla andra i samma situation.

Beslut om att samtycka till utbyggnad av 5G-nätet på Åland togs av mig på enskild föredragning den 28 januari detta år.

Fler insändare