Den av Peter Lindbäck startade diskussionen om huruvida de arrangemang som förhandlades mellan EU och Storbritannien måhända skulle kunna innehålla följder för skattegränsen mellan Åland och Finland ägde rum nyligen i tidningen Åland.

Det finns förstås en stor brist på detaljerad information om hur det som har i princip överenskommits ska förvaltas i praktiken. Vidare är det så att Storbritanniens exit (enligt den aktuella tidsplan, den 31 januari 2020) följs av en ”övergångsperiod” som pågår ända till årets slut. Under den tiden ska flera procedurer och liknande fortsätta, upphöra eller ersättas–beroende på vad man kommer överens om. Därför är ett konstaterande som görs nu oundvikligen provisoriskt (undertecknad var knappast någon expert).

Som jag personligen har förstått saken är det så att under den övergångsperioden:

• Nordirland (NI) kvarstår att omfattas inom EU:s tullgräns fastän det är en del i Storbritanniens territorium.

• Dess mervärdesskattesats ska bibehålls ”i anpassning till” EU:s, som jag antar att i praktiken betyder ”till Irländsk republikens” (ROI:s). Även om skattesatsen skulle komma att bytas på brittiska fastlandet skulle detta inte tillämpas inom NI.

• Därför finns ingen orsak till att varken tullgräns eller skattegräns ställs på ön Irland den 31 januari 2020 när Storbritannien lämnar EU.

• Såvitt jag vet omfattas Åland och Finland alldeles jämlikt inom EU:s tullgräns. I så fall inte verkar det föregående ha någon tillämpning. (Dock kanske jag missar någonting.)

• Däremot passerar en tullgräns vid irländska sjön varor som därefter fraktas från (brittiska) fastlandet till NI. Icke desto mindre betalas i princip ingen EU-importtull på sådana varor som skickas till någon mottagare inom NI.

• Som förberedelse, om bland sådana skulle finnas några vars äkta (odeklarerad) destination inte var NI utan ROI–om tullen inte uppbärs på tid och plats för sändelse skulle EU:s importtull kringgås, alltså smuggling tillåtas–ska betalning av EU-importtull krävas av brittiska Revenue and Customs före någon försändelse till NI får fraktas vidare. Såvida prövning görs efter att försändelsen togs emot av någon kända NI-mottagare återbetalas importtullens summa till betalaren.

Det är annorlunda vad det gäller mervärdesskatt. Ingen EU-skattegräns ställs på Storbritanniens territorium. Företagare inom NI ska fortsätta rapportera månatligen till brittiska Revenue and Customs moms-transaktioner stödda av momsfakturor. Uppbärandet av skatt på varor som fraktas i endera riktningen över Irländska sjön fortsätter därmed som i dag, det vill säga precis som varor som transporteras någon annanstans internt inom Storbritannien. Däremot, i fallet Åland-Finland, kräver EU-lag att en skattegräns ställs på Finlands territorium vid Skiftet, varmed varor som transporteras tvärs över gränsen de två delar görs till ”exporter” eller ”importer”.

Om det finns något logiskt resonemang för att ett arrangemang liknande det brittiska borde införas över Skiftet har jag ingen aning om, men det verkar otroligt. Hur som helst skulle inget sådant kunna genomföras före den slutliga överenskommelse mellan EU och Storbritannien står klar, det vill säga inte före den 31 december 2020.

Robert Horwood

Eckerö

En av Mariehamns stads skolor toppar Pisaresultaten, igen. Från stadsstyrelsen vill vi gratulera och tacka alla inblandade parter.

Vi lyfter på hatten för Anders Caséns engagemang gällande granulat som fyllnadsmaterial (insändare den 23 januari). Men har du Anders fått någon respons från dem som håller på med och ansvarar för den nya anläggningen?

I ny rapport om pälsfarmer i EU finns nytagna foton från minkfarmer och rävfarmer (även olagliga jätterävar finns med på bild, varav en allvarligt skadad). Och – ärligt talat – de mest skakande fotona är tagna på farmer i Finland 2019.

Varför har Mariehamns Stad ordet empatisk (Ålandstidningen 23 januari) med i en annons där de söker medarbetare?

”Undrande”

Karl Nordlund, tillförordnad räddningschef, svarar:

Avbeställningen av elhybridfärjan har stötts och blötts i medierna den gångna veckan. Det är dock ingen tvekan om att det var rätt beslut. En öppen flakfärja är inte lämplig på annat än korta rutter.

Det finns mycket mer än elhybridfärjor och kortrutter att ta tag i för att utveckla Åland. Vårt näringsliv är naturligtvis beroende av goda förutsättningar till såväl export som import.

Genom mina barns skolgång har jag fått ta del av utkastet till den inledande delen av Ålands nya läroplan.

I tisdagens Ålandstidningen (21 januari) kunde vi läsa hur en arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda hur en svensk lärarexamen ska kunna kompletteras för att motsvara behörighetskraven på Åland.

De gamla och sjuka som bor på något av de kommunala äldreboendena på Åland eller har kommunal hemtjänst har inte tillgång till den sjukvård de borde få.

Angående Anders Anderssons insändare den 21 januari:

I finsk massmedia skrivs det om föreningen som Viking Lines aktieägare bildat. En sådan förening är ett bra initiativ för att hjälpa rederiet.

I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Fler insändare