Vi som bor på Åland är på många sätt priviligierade. Vi har en skattefinansierad och väl fungerande sjukvård, som tack vare vårt isolerade läge har haft tid att förbereda sig på en viruspandemi, vars följder vi ännu bara ser början av.

Samtidigt som mänskligheten kollektivt samlar sig för att rädda så många liv som möjligt, har i skrivande stund ännu inget fall av Covid-19 konstaterats i vårt örike.

Tidningen Åland väljer denna lördag att publicera en ledare under rubriken ”Ockrarens försvarstal”. Henrik Herlin höjer rösten för ett entreprenörskap som även i krissituationer utnyttjar utsatta människors behov av livsnödvändiga förnödenheter, genom att köpa upp lager av dem för att sedan sälja dem dyrare. ”Höga priser är ett incentiv att förändra beteende. - - - Höga priser är också en signal till entreprenörer om vinstmöjligheter.”

Alldeles riktigt konstaterar han att ”Det kan tyckas kallsinnigt”, för det är just det det är. En naket socialdarwinistisk tanke om den starkastes (och rikastes) överlevnad.

I ett samhälle där man lever efter de principer Herlin efterlyser, USA under Trumps administration, avslöjades i slutet av veckan följande: Två mycket välbärgade republikanska senatorer, med tillgång till information som undanhållits allmänheten, har i all tysthet sålt stora delar av sitt aktieinnehav, eftersom de förutsett den börskris som pandemin har orsakat.

Samtidigt som presidenten ända tills för några dagar sedan förminskat och förnekat vidden av faran och kommit med helt grundlösa påståenden om att epidemins allvar är ett påhitt av demokraterna och snart kommer att vara över. ”Marknadskrafterna” i USA har tills vidare inte kunnat svara på behovet av test för viruset eller skyddsutrustning för hälsovårdspersonalen, så där står gemene man, kvinna, barn och åldring i praktiken ensam inför ”den osynliga fienden.”

För många år sedan frågade en av antropologen Margaret Meads studenter henne vad hon tyckte var det första tecknet på den mänskliga civilisationen. Till studentens förvåning svarade hon att det var ett brutet och läkt lårben.

Ett djur som bryter lårbenet överlever inte. ”Att ett lårben läkt visar att någon tagit sig tid att stanna hos den som fallit, har lagt ett förband, har burit den skadade till trygghet och vårdat honom eller henne tills benet tillfrisknat. Att hjälpa någon annan genom svårigheter är början till all civilisation.”

Jag tror inte några pengar bytte ägare i det skedet. För att citera kollegan Ira Byock: ”Vi är som bäst när vi hjälper andra. Låt oss vara civiliserade.”

Kerstin Kronqvist

pensionerad läkare, Mariehamn

Ålandstidningens ledarskribent Henrik Herlin svarar:

Jag kan bara hålla med om det avslutande citatet i Kerstin Kronqvists insändare. Bortom de vackra orden finns dock en kall verklighet: vi kan inte hjälpa varandra med exempelvis basvaror i krissituationer om dessa basvaror inte är tillgängliga.

De rika har större chans till överlevnad när prismekanismen styr tillgången, det stämmer. Även de fattigas överlevnadsmöjligheter förbättras markant jämfört med i det planekonomiska scenariot, av bland annat de logiska orsaker jag presenterade i ledaren. Är inte det bättre än att fler dör?

Påståendet om USA förtjänar egentligen inget bemötande, men eftersom Kerstin Kroqvist ohederligt försöker pådyvla mig åsikter jag inte omfattar känner jag ändå att saken måste klargöras: USA är varken före eller under Donald Trump en plats som kännetecknas av fria marknadskrafter. Exemplet på politisk korruption samt president Trumps synbarliga okunnighet om Covid-19 är knappast relevant i sammanhanget.

I dag följer de flesta av oss rekommendationerna om att arbeta hemifrån och skolundervisningen sker på distans, många fritidsaktiviteter har paus och vi ska undvika sociala kontakter.

Vid fredagens presskonferens med fru lantrådet Thörnroos (C) vid rodret, så framkom att Finlands omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) under riksdagens frågestund hävdat att alla inresande testades för covid-19.

På Åland är gott att vara i dessa coronära tider, synes det mig!

När det blir dåliga tider upphör privatpersoner och företag att investera. I stället sparar man sina pengar i väntan på bättre tider. Detta förlänger den ekonomiska krisen.

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Fler insändare