Anton Nilsson öppnar spelet inför EU-valet den 26 maj med frågan om vårjakten. Det vi vet är följande: EU-kommissionen har beslutat att föra ärendet om den åländska vårjakten på ejder till EU-domstolen. När det förs dit vet vi ej.
Ejderstammen fortsätter att minska. I miljöministeriets och Finlands miljöcentrals nationella listning som publicerades förra veckan klassades ejdern ner ett snäpp till ”starkt hotad” från tidigare ”sårbar”. Det sorgliga är att listan är lång över hotade arter i landet, vars biologiska mångfald nu minskar i rasande takt på grund av klimatförändringar och andra miljöhot.
Det framgår även att det främsta hotet mot ejderpopulationen är ökad predation på häckande ådor, vilket visar att vår jaktpolitik varit riktig.
Landskapsregeringens och jaktvårdsföreningarnas satsning på predatorjakt och skydd för ådorna under häckningstiden är de bästa metoderna för att skydda ejdern. Arbetet med viltvårdsprojekten har också gått mycket bra och vi har inrättat sammanlagt 24 viltvårdsområden.
Förvaltningsplanen för ejder är klar till de delar vi själva kan utföra och relevanta forskare arbetar med de vetenskapliga delar som återstår. Resultaten från inventeringar och predatorkontrollen kommer att publiceras under våren. Vi vet att den jakt som EU kan tillåta är den som sker inom ramen för en godkänd förvaltningsplan.
Så om jag kämpat tillräckligt för rätten att skjuta ejder, det kan man säkert ha åsikter om. Men jag har kämpat hårt för att stärka ejderstammen.
Mina ställningstaganden angående jakten har jag tagit utgående från en bedömning om vad Åland har att vinna eller förlora. Vad som visar sig vara rätt eller fel i längden återstår att se. Frågan är lite mer komplex än vem som är för och vem som är emot vårjakt. Som kandidater i ett Eu-val måste man också kunna hantera nyanserna.

Camilla Gunell (S)
Närings- och miljöminister
Kandidat i EU-valet

Ålandstidningen