Senaste vecka kunde vi läsa i våra tidningar om hur svaga bokslut den ena kommunen efter den andra uppvisar. Stora kommuner som Mariehamn, Finström, Saltvik, Lemland och Jomala rapporterar om minskade inkomstskatter. Detta gäller de kommunala ekonomierna under 2019 före coronakrisen.

De dåliga nyheterna späder på en alltmer sviktande framtidstro på den åländska ekonomin som i decennier varit stark.

Det journalisterna misslyckas med är att förklara vad intäktsbortfallet beror på. Mariehamn och sannolikt de övriga kommunerna drabbades av skatteverkets reform år 2019. I praktiken ledde det till en skatteskuld som skatteverket ännu inte betalt till kommunerna. För stadens del innebär det en fordran på skatteverket på 3,7 miljoner.

När tidningarna sedan stort larmar om jättelika underskott utan att förklara vad de beror på blir det fel. Stadens ”verkliga” underskott är ungefär 300.000 euro. Ett underskott som inte är särskilt allvarligt med tanke på stadens ekonomiska resuser.

När vi analyserar stadens ekonomi är det viktigt att notera bland annat följande. I bokslutet för 2019 har staden lånefordringar på 27 miljoner och lån på 21 miljoner. Dessutom har staden ett ackumulerat överskott från tidigare år på 50 miljoner.

Eftersom stadens lån i första hand är en del av stadsbolagens krediter betyder det i praktiken att för stadens välfärdsverksamheter har staden knappt någon låneskuld överhuvudtaget. Alla som nu i panik skriar i högan sky om åtstramningar och nedskärningar behöver tänka efter vad som är bäst för hela samhällsekonomin.

Genom att stimulera den privata ekonomin bidrar mariehamnarna till att få hjulen att rulla. Staden ska investera i dagis, tillbyggnad av Strandnäs skola, renovera Doktorsvillan, rådhuset och påbörja planeringen av ett demensboende. Investeringar som alla behövs och som gynnar byggbranschen och många fler.

Vi ska varken höja skatten eller avgifterna. Vi ska se till att mariehamnarnas köpkraft håller i sig. Staden ska inte avskeda eller permittera anställda. Hellre nyanställa för att minska arbetslösheten som hotar hela vår ekonomi.

Detta finansierar vi med lån. Eftersom stadens ekonomi är urstark är risken med lån minimal. Låga, till och med negativa, räntor gör det förmånligt att lånefinansiera investeringar.

Vi måste våga se positivt på framtiden och använda våra gemensamma resurser för att minska den ekonomiska recessionens verkningar. Vi ska använda den offentliga ekonomin för att stimulera det privata näringslivet och öka sysselsättningen. Gör vi det motsatta förstärker vi och förlänger den ekonomiska kris vi befinner oss i.

Det är inte skamligt att ta lån. Dessutom är det tämligen riskfritt för stater och ganska ofarligt för kommuner, i all synnerhet som det offentliga Åland hittills klarat sig rätt väl utan att låna. Kommande generationer drabbas inte. I stället kan de glädjas över funktionella skolor, dagis, äldreboenden, bibliotek, fritidsanläggningar med mera.

Det är dags att se möjligheter och ta konkreta beslut så fort som möjligt för att minimera skadeeffekterna på hela ekonomin. Det är viktigt att paniken inte får fotsfäste i kommunerna. I stället behövs framtidssatsningar som visar att vi ska bli ännu bättre efter att coronaviruset drivits på flykten.

Barbro Sundback (S)

I tilläggsbudget nr 4 nämner landskapsregeringen att man uppmanat förvaltningen och de flesta underställda myndigheter att vidtaga åtgärder som skulle spara in ett belopp motsvarande två veckors avlöning exempelvis genom att omvandla semesterersät

Den 17 mars beslöt regeringen att införa gränskontroller vid de inre gränserna från EU till Finland. Gränskontrollerna inkluderade också de nordiska grannarna, en historisk åtgärd. Läget var då ett helt annat än nu.

Äldrerådet har under sitt senaste möte diskuterat bland annat framkomligheten och boendet för handikappade och äldre, övervakningen av äldreomsorgen, ekonomi, ensamheten, det brutna indexet och de äldres medicinering.

Den senaste tidens rapportering om oroligheterunder kvällar, nätter och helgerhar väckt frågor kringdessorsakeroch konsekvensersamtvilkainsatser som behövsföratt allaålänningarskakänna sig trygga, i dag och i framtiden.

I och med den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 så är underskottet -84,8 miljoner. Det största underskottet i Ålands historia. Men inget jag vill eller kan klandra minister Torbjörn Elisasson (C) för.

I tisdags kväll hade jag lite småärende att göra på stan på vägen hem passerade jag Röde Orms retrobuss som var parkerad på bussplanen.

Resandet släpps fritt nu på lördag. De som kommer från Sverige möts av denna syn i Mariehamn. Prinsessan Corona kanske har gjort att rabatterna frodas, eller är det Törnrosas igenvuxna Borg – är det inte dags att snygga till detta?

Enligt Deepak Chopra är meningen med livet glädje och att med glädje delta i universums utveckling.

Hamnbolaget vill kunna skrota restaurangbåten (ÅT 16/9). Rubriken gjorde mig glad.

Äntligen, äntligen finns det hopp att bli av med skrothögen som så länge ha fått stå kvar och förfula området!

Tack hamnbolaget!

Kh

Jag har sagt att jag inte ska göra negativa personliga politiska uttalanden i offentligheten men när Barbro Sundback (S) tydligen inte har några som helst skrupler längre på vad hon gör eller säger, måste jag ge svar på

tal.

Kultur- och fritidsnämnden, där Barbro Sundback tidigare var ordförande, beslöt 2018 att tacka ja till en niohåls discgolfbana, finansierad av Lions Club Mariehamn.

Den 16.4.2018 beslöt Barbro Sundback, i egenskap av ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Mariehamn, att placera en discgolfbana i Badhusparken.

Jag har alltid ansett Fixtjänst vara en institution i vårt samhälle och synnerligen välbehövd. Där har alla de som där vistas fått arbeta enligt sin läggning och förmåga och samtidigt känt att arbetet varit viktigt och meningsfullt för dem

Fler insändare