Med min budgetmotion nummer två med rubriken: ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” vill jag att avdraget för löne- och pensionsinkomster stryks. Det är den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, som någon kallade det. Kostnaden i budgetförslaget är 1.800.000 euro för detta avdrag.

Det kanske kan vara på plats med en liten summering av vad som hänt i detta ärende.

För något år sedan kom alltså den dåvarande regeringen med ett förslag om att avdrag om 100 euro till alla låginkomsttagare, som de skrev. Det framställdes som om alla låginkomsttagare konkret skulle erhålla en hundralapp för att handla med.

Som låginkomsttagare klassificeras personer, som har en inkomst under cirka 15.000 euro per år. Detta avdrag gäller 2020 för personer med inkomster upp till cirka 65.000 euro eller beskattningsbar inkomst om 55.000.

Det vill säga exempelvis de flesta i lagtinget tillhör den gruppen. Kanske vi inte kan kalla oss låginkomsttagare. De verkliga låginkomsttagarna, det vill säga personer med en inkomster under cirka 15.000 euro betalar ingen skatt alls och kan följaktligen inte få någon skattesänkning eller en extra hundralapp att handla för.

Som debattör var ju detta en tacksam bakgrund och så småningom ändrades i alla fall motiveringen till att det skulle vara bra för tillväxten. Det är ju ett lagom allmänt och positivt argument. I år kanske de lägger till att det är bra för klimatet också. Det ligger liksom i tiden.

Men att fortsätta med att strö ut denna hundralapp åt de flesta skattebetalare på Åland, medan de verkliga låginkomsttagarna bara får se på känns väldigt fel. Speciellt i vårt nuvarande ekonomiska läge då budgetförslaget har ett underskott på cirka 15 miljoner euro. Att då späda på underskottet med 1,8 miljoner euro känns inte försvarbart.

Vi måste även minnas att löntagarnas köpkraft ändå ökar för 2020 då semesterpremierna höjs för många då konkurrenskraftsavtalet upphör vid årsskiftet. Det är min förhoppning att det nyvalda lagtinget tar löftet om ekonomisk hållbarhet på allvar och stryker detta löneavdrag.

Stephan Toivonen

Åländsk demokrati

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Det är stadens ansvar att se till att vi mariehamnare trivs och har det bra. Efter att Röde Orms gratisbussar slutade har staden blivit mindre trivsam.

För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.

Moderata gruppledaren Roger Jansson bekymrar sig än en gång för maktobalans och maktkoncentration, utgående från det faktum att jag kommer att sitta i stadsstyrelsen och förhoppningsvis (i skrivande stund är nämnderna inte utsedda) i socialnämnden

Det är med förvåning jag läser i Ålandstidningen den 15.1 att Anders Holmberg (Ob) och Ingrid Zetterman (Lib) har kritik mot att Mariehamns socialdemokrater föreslår Nina Fellman (S) som både ledamot av stadsstyrelsen och socialnämnden.

Nyss hemkommen från en längre resa ser jag att Marcus Måtar inte straffas för sin fängelsedom. Väldigt märkligt. Eller kanske inte.

Kommentar till ledaren den 16 januari 2020.

Klimatförändringarna anges som orsak till de omfattande skogsbränderna som härjar och har härjat i Australien.

Angående ledaren den 7 januari:

För att öva lite på tunnelkonstruktioner behöver man ju inte ta till så drastiska åtgärder som att gräva en tunnel som är sex kilometer lång med detsamma, utan man kan bygga en betydligt enklare konstruktion först för att testa konceptet och samti

Några förbättringar som jag påtalat under flera år.

I Gluggen skriver Jonny Mattsson att ålänningarna är dåliga på att blinka i trafiken. Problemet är att de åländska rondellerna, förutom Rökerirondellen och Sjukhusrondellen, är så små.

Fler insändare