Med anledning av lagpaketet inom socialvården, som nu har varit ute på remiss, pågår debatt i tidningarna som bitvis är rätt yvig. Känner inte igen exempelvis Reseda rf:s beskrivning (Ålandstidningen 16.3.2019) av hur hanteringen går till vid klagan. Vill därför ur Jomalas synvinkel ge en bild gällande rättssäkerheten och hur exempelvis 2018 såg ut.
Socialförvaltningen fattade under året 2.161 tjänstemannabeslut varvid fem rättelseyrkanden gjordes. Kommunstyrelsen är den instans som behandlar rättelseyrkandena i Jomala när man inte är nöjd med tjänstemannens beslut. Inget av ärendena gick till domstol utan den klagande nöjde sig med kommunstyrelsens beslut. Normalt brukar dock cirka ett ärende per år gå till domstol.
Noteras att samtliga beslut innehåller alltid en besvärsanvisning. Sedan är det ju så att en del ärenden är rätt komplicerade, särskilt inom handikappservicen där en domtolsprövning är av vikt för framtida bedömningar. Därför kan det vara nödvändigt att föra ett ärende vidare till högsta förvaltningsdomstolen för att få ett prejudikat. Det handlar om rättssäkerhet. Kan notera att Jomala har inte satt en enda euro på juristkostnader under de senaste fem åren.
Minister Wille Valve säger i Ålandstidningen den 15.3.2019 att ”socialarbetarna vet inte sina behörigheter och klienterna vet inte sina rättigheter” vilket låter som en överdrift. Förutom att vi alltid ger en besvärsanvisning till varje beslut informerar vi vid behov hur man kan överklaga så finns också mycket information att hämta på internet. Våra handikapporganisationer är dessutom behjälpliga med information och ombudsmannamyndigheten kan bistå.
Socialarbetarna har sina behörigheter i enlighet med den gamla förordningen från 1992 och visserligen i behov av uppdatering. Dock är det märkligt att många av de socialarbetare med svensk utbildning som i dag verkar på Åland och som gjort sig behöriga enligt nuvarande regelverk, inte kommer att betraktas som behöriga efter 31.12.2022. Praxis förut har varit att då ny lagstiftning kommit så har de som tidigare har varit behörig i sitt jobb enligt övergångsbestämmelser betraktats som fortsatt behöriga.
För övrigt tycker jag det är klokt om landskapsregeringen ändrar tågordningen på reformerna så att man koordinerar Kommunernas Socialtjänst (KST) med ikraftträdandet för de nya socialvårdslagarna. Annars blir det stor risk för ett rättshaveri där varken socialarbetare eller klienter vet vad som gäller.
Jomala den 19 mars 2019
Jan Mattsson
Socialchef

Ålandstidningen