”Mikroplaster är konstaterade iSlemmern”, läste vi i ÅT den 6 februari. Det kommer från dagvattnet och sipprar ut i havet. Det kommer främst från Mariehamnstrafiken – det vet vi. Hur långsiktigt är det då av landskapsregeringen att bevilja 1,6 miljoner euro förutsatt att man byter till konstgräs på WHA? Konstgräs som också läcker mikroplaster ut i Östersjön.
Kultur- och fritidsnämnden är nöjd. ”Enstor framgång” anser nämnden. En framgång för nämnden kanske, men inte för miljön. Svenska Naturvårdsverket (SNV) skrev ijuni 2017 i en rapport: ”I dag saknas samlad och utvärderad kunskap om bästa möjliga utformning, skötsel och underhåll för att minska spridningen av gummigranulat och andra föroreningar, samtidigt som antalet konstgräsplaner ökar i rask takt.”
SNVförordar att man initierar en flerårig ”beställargrupp” som skulle ”arbeta med kravställandet i upphandling av lösningar för att förhindra svinn och spridning av granulat från konstgräsplaner samt andra typer av åtgärder som minskar miljöpåverkan från konst- gräsplaner.” Den finns inte ännu.
I rapportenMiljö- och hälsoeffekter av konstgräs signeradLänsstyrelseni Östergötland/Univeristetssjukhuset i Linköping läser vi:”I den pågående marknadsföringen av konstgräs förekommer argument som; kostnadseffektivt, miljövänligt, hållbart, snabb installation, reducerad vattenåtgång, pesticidfri samt reducerat underhållsbehov, jämfört med naturligt gräs. Dock finns även rapporter som beskriver negativa effekter, vilka bland andra är värmeabsorberande egenskaper, möjlig exponering (via hud, ögon och inandning) för skadliga metaller, kemikalier och partiklar samt ökad risk för överbelastningsskador, brännskador och bakteriella infektioner.
Dagens konstgräs är en ättling till AstroTurf som utvecklades i mitten av 1960-talet av kemijätten Monsanto.De hälsoeffekter som studerats och diskuterats mest är exponering för farliga metaller, kemikalier och partiklar vid inandning eller direkt hudkontakt. Personal som hanterat fyllnadsmaterial samt idrottsutövare har klagat på besvär som lukt, torrhet i mun och svalg, irritation i ögonen samt andningsbesvär. Den största anledningen till dessa besvär anses vara de granulat som används som fyllnadsmaterial.
Vad gäller skador på spelarna sägs: ”Denna avhandling visar att skador som är överrepresenterade bland lag som spelar på konstgräs är överbelastningsskador, speciellt i underben samt ljumsk- och höftregionen.”[—] ”Ett annat orosmoment som belysts är ökad risk för allvarliga bakterieinfektioner, såsom methicillin-resistent Staphyloccocus Aureus, vid sårskador som förorsakats i samband med fall på konstgräs.”
Man tar vidare upp långsiktiga risker för brukare av konstgräsplanerna:”En möjlig hälsoeffekt som fått uppmärksamhet i Washington Post [WP 2014] är en form av cancer i lymfsystemet.”
Man sammanfattar: ”Kunskap om exponeringsrelaterade hälsoeffekter samt ekotoxikologiska konsekvenser, i ett helhetsperspektiv, som följd av aktivitet på/anläggandet av konstgräs är bristfällig. Yrkesverksamma som hanterar fyllnadsmaterial bör följa skyddsbladens instruktioner och ha skyddsutrustning vid hantering.
Infektions- samt överbelastningsskaderisker finns beskrivna vid spel på konstgräs. Baserat på tillgängliga studier är risken för luftburen exponering för skadliga kemikalier vid spel på konstgräs utomhus och inomhus sannolikt liten, dock har ventilationens kapacitet stor betydelse för inomhusmiljön.” Omvänt läst: de kemikalier som de skadliga keminalierna kan vädras ut med god ventilation. Men vill vi bli ansvariga för att skicka ut dessa kemikalier i luften?”
Det är lätt att säga sig vara för ett renare hav.Våga ta politiska beslut som stödjer det! Nämnden”hoppas” att att brunnarna som byggs ska ”samla upp så mycket som möjligt av plastpartiklarna.” Vi vet att konstgräsplanerna läcker. Jag tror att vi är många som ser bygglösningar där man kan garantera att det inte blir några utsläpp i dagvatten och Östersjön som ett absolut grundkrav. Det går före faktumet att det på många sätt är praktiskt med konstgräs.
Det här beslutet tar lätt på att, som nämnden menar ”det blir en kompromiss, som så mycket i livet.”
Att ta så lättviktigt på Östersjöns miljö är djuptoroande. Har inte Kultur- och fritidsnämnden i Mariehamn ribban högre lagd än så?
Bordlägg frågan, läs på och återkom.
Tills dess vi har merkunskap än så här om både kort- och långsiktiga risker för miljö och hälsa är det huvudlöst att gå vidare med idén.

Eva-Jo Hancock
Eckerö, Björnhuvud

Källor:
• Miljö- och hälsoeffekter av konstgräs - En kunskapsinventering, 2015,Länsstyrelsen RegionÖstergötland
• Vägledning Konstgräs extern remiss, Svenska Natruvårdsverket, 2017

Ålandstidningen