Det förebyggande arbetet som gjorts för att minska på användningen av tobaksprodukter i Finland har gett goda resultat, så till vida att rökandet har minskat avsevärt under de senaste decennierna. Men när det kommer till snus är trenden dessvärre den motsatta.

Speciellt bland de unga har snusandet ökat märkbart. ”Snus är trendigt; De som snusar är sociala och sportiga typer; Det är mindre skadligt att snusa än att röka; Det är lätt att snusa, lärarna orkar inte bry sig” är rätt vanliga uppfattningar bland unga.

Av hälsoskäl har man satt som mål för tobakslagen att tobaks- och nikotinprodukter inte längre ska användas i Finland år 2030. För att nå detta mål behövs ytterligare krafttag, så att de ungas attityder till snus ska förändras.

Vad kan vi då göra för att minska de ungas snusanvändning? I en studie gjord av EHYT, Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete, framför unga själva förslag på tillvägagångssätt.

För det första vill de unga i undersökningen lära sig att tänka kritiskt om snus. De behöver få diskutera orsaker till att man snusar, följder av att man snusar, och de behöver stöd i att stå emot grupptryck. För det andra önskar de unga att föräldrar ska ta större ansvar för att förhindra snusande, bland annat genom att låta bli att förse sina minderåriga barn med snus.

För det tredje önskar de unga effektivare övervakning både från statligt håll och från vuxna i deras omgivning. För det fjärde önskar de unga bättre och mer omfattande undervisning om snus.

Synpunkterna som de unga framför är beaktansvärda då föräldrar, skolpersonal, andra professionella, och vuxna som kommer i kontakt med unga på deras fritid, ska stödja de unga i att avstå från snus eller klara av att sluta snusa.

Vi behöver en öppen diskussionskultur, där intresse och empati är ledord. En central insikt är att en tydlig linje behövs, och att vuxna utgör viktiga förebilder som genom egna attityder påverkar de ungas val i fråga om snus.

En särskild roll som kulturskapare har tränare inom idrottsföreningar, eftersom det är vanligt att unga upplever snus som de sportigas rusmedel.

Så låt oss sätta som ett gemensamt mål att snuset ska förlora sitt goda rykte bland unga, på samma sätt som den rökta tobaken har gjort.

Mikaela Hermans

verksamhetsledare vid Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Du som saboterat strömförsörjningen på Herrön natten mot onsdagen den 8.7 bör väl höra av dig utan påminnelse. Vi vet vem du är!

Tråkigt att höra. Förstörda kylvaror bör ersättas om du har någon känsla i kroppen.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt!

Om jag vore ett vildbi, skulle jag inte ta in på närmaste billiga insekthotellkedja.

Hacke hackspett har hittat en fin födkrok genom att med sin spetsiga näbb och 10-15 centimeter långa klibbiga tunga äta upp alla hotellgäster.

Försök till svar till René Janetzko:

Allt för många offentliga kommentarer gällande de prognoser för tiden efter krisen som hittills framförts av finska ministrar betonar behovet av att återbygga de offentliga finansernas ”hållbarhet”.

Jag som initiativtagare till Annica Sjölund Summer Camp vill här besvara insändaren från René Janetzko. Fotbollsskolan anordnas sedan sex år tillbaka på initiativ av mig och genom åren i samarbete med olika aktörer.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt brukar det ju heta. Det gäller verkligen också den fria rörligheten, en av hörnstenarna i EU-samarbetet. Vi börjar bli många nu som aldrig upplevt ett EU med gränskontroller, restriktioner och tullar.

En otroligt intressant undersökning som presenterades i Ålandstidningen den 3 juli. Några spontana reflektioner på utfallet:

En aningen satirisk reflektion avseende några nyligen publicerade insändare.

Fler insändare