Bästa Åsub. Nu nalkas julen och det ska handlas julklappar till barn och barnbarn. Köpmännen hoppas på stora inkomster men vi som har lite lägre inkomst kan inte handla vad man skulle vilja ge.

Medelinkomsten är hög på Åland, över 3.000 per i invånare.

Vi som är två äldre personer (pensionär cirka 1.800 euro och en som jobbar 60 procent, cirka 1.400 euro brutto, tillsammans 3.200 euro). Den summan ska räcka till glasögon, tandläkare, mediciner, varmt i huset, el, vatten och övriga utgifter.

Det skulle vara intressant att veta hur många procent som har en medelinkomst under 2.000 euro på Åland och i övriga Finland. Om vi är så rika som alla i Finland tror.

Skulle gärna se att Åsub kan berätta hur många som har under 2.000 euro i månaden att leva på. Hur stor är skillnaden mellan Åland och Finland?

Svar önskas från Åsub i tidningen.

Två äldre personer

 

Statistiker Elin Sagulin svarar:

Åsub har nyligen publicerat lönestatistik för den privata sektorn 2018. Statistiken omfattar de heltidsanställda inom både landbaserade näringar och sjöfart på Åland. Bland de heltidsanställda inom de landbaserade näringarna var den genomsnittliga totala månadsinkomsten (inklusive övertid och tillägg) 3.595 euro. Drygt 1,4 procent av de heltidsanställda inom landbaserade näringarna i statistiken hade mindre än 2.000 euro i lön. Den genomsnittliga månatliga löneinkomsten inom sjöfarten var 3.916 euro.

Motsvarande uppgifter för de heltidsanställda inom den offentliga sektorn på Åland visar att den genomsnittliga totala månadsförtjänsten var 3.776 euro per månad för statligt anställda, 3.638 euro per månad för landskapsanställda och 2.998 euro för kommunalt anställda. Sammantaget 1,6 procent av de offentligt anställda i undersökningen hade en löneinkomst under 2.000 euro per månad.

Lönestatistiken omfattar dock inte deltidsanställda eller pensionärer. Om vi ser på samtliga inkomsttagare på Åland, som 2017 var drygt 27.000 personer, fanns det cirka 12.400 personer som hade en skattepliktig inkomst som var högst 25.000 euro i året eller 2.083 euro i månaden. Det motsvarar ungefär 46 procent av inkomsttagarna. I Finland var motsvarande andel 52 procent. Här ingår alla slag av skattepliktiga inkomster, även barn och skolelever finns med bland inkomsttagarna. 

Då man studerar ekonomisk utsatthet är den relativa fattigdomsgränsen en vanlig bedömningsgrund. Den relativa fattigdomsgränsen beaktar antalet personer (vuxna och barn) i ett hushåll och beräknas på basen av nettoinkomsten. Ett hushåll bedöms ligga under den relativa fattigdomsgränsen om hushållet har mindre än 60 procent av den så kallade medianinkomsten för samtliga hushåll. Den åländska gränsen för relativ fattigdom var en nettoinkomst på 15.257 euro per år 2016. Totalt 17 procent av de åländska hushållen låg under fattigdomsgränsen 2016, vilket motsvarar 2.329 hushåll. I Finland var motsvarande gräns 14.430 euro per år (för två vuxna i samma hushåll var gränsen 21.650 euro per år). 

Fattigdomsgränsen är beräknad före skattefria transfereringar. Till skattefria transfereringar hör bland annat utkomststöd och bostadsbidrag. Hur de skattefria transfereringarna påverkar hushållets inkomst i jämförelse med den relativa fattigdomsgränsen beror på vilka transfereringar hushållet får. Enligt uppgifter från Statistikcentralen är det vanligast att vara låginkomsttagare och att ha en nettoinkomst under den relativa fattigdomsgränsen bland arbetslösa, studerande och pensionärer.

Kontakta gärna oss om ni är intresserade av ytterligare information om inkomsten och löner.

En av Mariehamns stads skolor toppar Pisaresultaten, igen. Från stadsstyrelsen vill vi gratulera och tacka alla inblandade parter.

Vi lyfter på hatten för Anders Caséns engagemang gällande granulat som fyllnadsmaterial (insändare den 23 januari). Men har du Anders fått någon respons från dem som håller på med och ansvarar för den nya anläggningen?

I ny rapport om pälsfarmer i EU finns nytagna foton från minkfarmer och rävfarmer (även olagliga jätterävar finns med på bild, varav en allvarligt skadad). Och – ärligt talat – de mest skakande fotona är tagna på farmer i Finland 2019.

Varför har Mariehamns Stad ordet empatisk (Ålandstidningen 23 januari) med i en annons där de söker medarbetare?

”Undrande”

Karl Nordlund, tillförordnad räddningschef, svarar:

Avbeställningen av elhybridfärjan har stötts och blötts i medierna den gångna veckan. Det är dock ingen tvekan om att det var rätt beslut. En öppen flakfärja är inte lämplig på annat än korta rutter.

Det finns mycket mer än elhybridfärjor och kortrutter att ta tag i för att utveckla Åland. Vårt näringsliv är naturligtvis beroende av goda förutsättningar till såväl export som import.

Genom mina barns skolgång har jag fått ta del av utkastet till den inledande delen av Ålands nya läroplan.

I tisdagens Ålandstidningen (21 januari) kunde vi läsa hur en arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda hur en svensk lärarexamen ska kunna kompletteras för att motsvara behörighetskraven på Åland.

De gamla och sjuka som bor på något av de kommunala äldreboendena på Åland eller har kommunal hemtjänst har inte tillgång till den sjukvård de borde få.

Angående Anders Anderssons insändare den 21 januari:

I finsk massmedia skrivs det om föreningen som Viking Lines aktieägare bildat. En sådan förening är ett bra initiativ för att hjälpa rederiet.

I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Fler insändare