Vad är det Hasse Holmström vill uppnå med sitt tal om mig som konsult eller upphovsman till Snabbrutten? Som medlem i Ålands Natur & Miljö medverkade jag ideellt i arbetet med utlåtandet om kortruttsprojektet vilket utmynnade i förslaget om snabbrutt. Jag har inget ekonomiskt eller annat intresse av färjetrafik eller tunnel. Jag skriver inte på uppdrag av Natur & Miljö. Jag talar inte i egen sak, det finns inte någon sak jag äger men jag har två prioriterade intressen som jag talar för: A) Miljö. B) Ekonomi.

Holmström presenterar två diagram där personbilars bränsleförbrukning jämförs med färjor. Det kan man kanske göra om man tar i beaktande transportkapaciteten för de olika transportsätten. En liten bil rymmer fyra personer, en stor bil fem personer, en buss 50 personer. En färja 250 personer (Skarven) men kan lika väl ta dubbelt så många beroende på livräddningsutrustning och bemanning.
Räknar man med 250 personer på en färja ger Holmströms siffror 0,1 liter per mil och person för bilarna och 0,2 liter för färjan. Då har man inte tagit hänsyn till att färjan med ungefär samma förbrukning samtidigt kan transportera 250 ton fordon av olika slag. Skarven ska man inte jämföra med, den är extremt bränsleslukande. En buss är naturligtvis minst energikrävande per passagerare men fungerar dåligt till sjöss. Havet är en gratis väg, slits inte och inkräktar inte på naturen.
Okunskapen om eldrivna färjor och deras utveckling förefaller stor. Sträckan Svinö - Degerby är 4,6 sjömil eller 8,5 km. Det är inga problem att köra den sträckan tur och retur med en elfärja. Elektras batterrikapacitet på 1 MWh räcker. Med 2 MWh batteri kan en färja av Skarvens storlek köra två dubbelturer utan problem.
Den danska färjan Ellen, som är 59,5 m lång, ska köra en rutt som är 22 sjömil = 40 km på en laddning. Den har batterikapacitet för att köra Långnäs–Kökar och har inte dieselgeneratorer. Är det LR:s myter om att man måste korta körsträckorna för att kunna köra elfärjor, som lyser genom?
Till signaturen ”Observatören” (varför sätter du inte ut ditt namn?) kan jag meddela efter kontakt med Finferries att Elektra kört nästan helt på el. Man har inte tankat diesel sedan i våras. Senaste isvinter kunde man större delen av tiden köra på batterierna.
Och beträffande kostnader så är 15 miljoner mycket riktigt utan landanläggning. För Föglötrafiken behövs bara laddstation i en hamn så det blir mindre än 20 totalt men årskostnaden skulle ändå bara bli 1,47 miljoner med färjan. Jämför kortruttens investering på 26 miljoner för bro och väg, utan att färja och laddstation ingår.
Eldrivna pendelbåten Sjövägen i Stockholm kör 150 passagerare 40 sjömil = 74 km med 500 KWh batteri. Elförbrukningen per passagerarkilometer är samma som för elbil eller 36 watt. Men den viktiga poängen med eldrivna båtar är att man inte har några avgaser, både CO2 och andra skadliga ämnen som kväveoxider, partiklar och oförbränt bränsle är noll.
Det tar lång tid att ställa om bilparken till att bli fossilfri men nya färjor och båtar kan vara i drift på ett par år. Fossilbränslen vill jag helst inte se i framtida trafik men med en tunnel kommer CO2-utsläppen under lång tid att vara stora. En elbuss gör nog inte så stor skillnad i det sammanhanget. Jag undrar också var man kan få tag på eldrivna lastbilar och schaktmaskiner för tunnelbygge.
Hasse Holmström, du klagar på att mina siffror inte är relevanta och korrekta men varför presenterar du inte själv de siffror som du anser är korrekta? Mina siffror är tagna från de uppgifter som presenterats offentligt.
Landskapsregeringen ska betala 5 miljoner per år, mer än dubbelt mot vad det kostar i dag. Någon annan, antagligen resenärerna ska betala ytterligare 4 miljoner per år vilket innebär en markant kostnadshöjning, speciellt för dem, som bor utanför Föglö.
Utöver avgifterna tillkommer kostnader för längre körsträcka. Samhällsnyttan gäller endast Föglös invånare, för övriga skärgårdsbor är den noll eller negativ på grund av ökade kostnader. Övriga Åland berörs inte förutom att 5 miljoner per år kanske skulle behövas för sjukvård, psykiatri, demens- och åldringsvård.
För lägenheter, tunnlar och broar gäller att när investeringen är klar kommer de stora renoveringskostnaderna oberoende av hur man underhållit.
Badrum och kök ska renoveras, tak läggas om, brobalkar repareras och målas om, ventilation, pumpar, belysning och signalsystem bytas i tunnlar. Kostnader finns det alltid. För en färja som är avskriven efter 20 år gäller att den kan gå 20 år till då biljettintäkterna med dagens nivå helt kan täcka driftskostnader inklusive underhåll.
Jag håller med Dan Wikingson om att en helt opartisk utredning vore på sin plats. Frågan är vem som kan leverera en sådan?
God Jul Hasse Holmström och alla andra, nu avslutar jag den här debatten för min del.
Jan Grönstrand

Ålandstidningen