I Ålandstidningens ledare den 20 december talas om vikten av att handla lokalt. Hur våra affärsmän är beroende av att julhandeln sker på hemmaplan, och inte via näthandel, eller shoppingresor till andra orter, främst Sverige.

Men i sammanhanget bör även lyftas frågan om varför de åländska affärsidkarna höjer sina priser inför julhandeln. Viking Line till exempel tar 23 euro den 23 december för en ”utsideshytt” Mariehamn-Stockholm, medan samma hytt kostar 123 euro vid returresan den 26 december. Man hänvisar till att man har så ”stort tryck” på hytterna den 26 december, då många önskar resa hem just den dagen. Men för en vanlig pensionär låter det som rena rama ockerpriset.

Det är skamligt att utnyttja resenärerna på detta sätt. Visserligen kan man både avstå från att fira jul med nära och kära på andra sidan Ålands hav, eller sitta i fartygets kafé hela vägen. Men för alla är detta inte ett bra alternativ.

De åländska blomsterhandlarna vet ju så väl att vi gärna ger en god vän en blomma till jul. Men måste priserna vara så höga på blomsterarrangemang, att man väljer att skicka ett julkort som julhälsning, i stället för den lilla blomsterkorgen med en orkidé för 49 euro som man gärna gett sin vän.

För affärsmännen ger julhandelns uppsving ett välkommet klirr i kassan, vilket ibland ses som nödvändigt för affärens överlevnad. Men man borde också betänka att många avstår från köp på grund av de höga priserna. Om man håller lägre priser, kan man få sälja fler varor, och då kanske det jämnar ut sig i slutändan.

Och hur kan det komma sig att svensk färdigkokt julskinka är billigare att köpa här, än den okokta åländska skinkan? Många svenska varor är billigare att åka till Norrtälje och handla, än att köpa dem lokalt här hemma. Man får betydligt mycket mer mat i kassen för 100 euro i Sverige, än här på Åland. Därför åker många till Norrtälje för att julhandla.

Och man kan nog inte bara skylla på att de dyra transporterna hit gör att vi har höga priser i affärerna. För även produkter som odlas lokalt på Åland är dyrare här än på annat håll.

Dessutom behöver man inte alltid köpa nya och dyra leksaker till barnen. Emmaus har många varor till humana priser vilket väl lämpar sig som julklappar, både till små och stora. Vilket vi kanske bör tänka på nu när hållbarhetsagendan är det nya slagordet.

Runa Lisa Jansson

En av Mariehamns stads skolor toppar Pisaresultaten, igen. Från stadsstyrelsen vill vi gratulera och tacka alla inblandade parter.

Vi lyfter på hatten för Anders Caséns engagemang gällande granulat som fyllnadsmaterial (insändare den 23 januari). Men har du Anders fått någon respons från dem som håller på med och ansvarar för den nya anläggningen?

I ny rapport om pälsfarmer i EU finns nytagna foton från minkfarmer och rävfarmer (även olagliga jätterävar finns med på bild, varav en allvarligt skadad). Och – ärligt talat – de mest skakande fotona är tagna på farmer i Finland 2019.

Varför har Mariehamns Stad ordet empatisk (Ålandstidningen 23 januari) med i en annons där de söker medarbetare?

”Undrande”

Karl Nordlund, tillförordnad räddningschef, svarar:

Avbeställningen av elhybridfärjan har stötts och blötts i medierna den gångna veckan. Det är dock ingen tvekan om att det var rätt beslut. En öppen flakfärja är inte lämplig på annat än korta rutter.

Det finns mycket mer än elhybridfärjor och kortrutter att ta tag i för att utveckla Åland. Vårt näringsliv är naturligtvis beroende av goda förutsättningar till såväl export som import.

Genom mina barns skolgång har jag fått ta del av utkastet till den inledande delen av Ålands nya läroplan.

I tisdagens Ålandstidningen (21 januari) kunde vi läsa hur en arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda hur en svensk lärarexamen ska kunna kompletteras för att motsvara behörighetskraven på Åland.

De gamla och sjuka som bor på något av de kommunala äldreboendena på Åland eller har kommunal hemtjänst har inte tillgång till den sjukvård de borde få.

Angående Anders Anderssons insändare den 21 januari:

I finsk massmedia skrivs det om föreningen som Viking Lines aktieägare bildat. En sådan förening är ett bra initiativ för att hjälpa rederiet.

I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Fler insändare