Att som hälsovårdare och barnmorska arbeta på en egen mottagning eller som skärgårdshälsovårdare inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) kräver mer ansvar och mera kunnande av arbetstagaren än då arbetsplatsen är en avdelning, det är något som vem som helst förstår. Dessa två faktorer hade också mera tyngd i den arbetsvärdering som gjordes inom landskapet Åland mellan oktober 2014 och augusti 2017. Syftet med arbetsvärderingen var att kartlägga lönerna inom landskapet Åland, samt att personer med likvärdigt arbete ska få lika lön. Under processens gång gick någonting fel, för nu värdesätts inte specialistutbildning inom ÅHS mera.

En hälsovårdare och barnmorska är legitimerade yrkesutbildade personer, utan den utbildningen har man inte enligt finländsk lag möjlighet att bli anställd som hälsovårdare och barnmorska. En hälsovårdare som i dag examineras har 240 studiepoäng och en barnmorska 270. Att jämföra med en sjukskötare som vid examination har 210 studiepoäng.

I dag har en sjukskötare på avdelning inom ÅHS en högre grundlön än vad en hälsovårdare eller barnmorska på egen mottagning har. Arbetsgruppen för arbetsvärderingen har värderat en sjukskötares arbete som mera krävande. Däremot skriver man i arbetsgruppens slutrapport att ”utbildning värderas i regel högt inom landskapets verksamhet”.

Just nu pågår en kartläggning av kompetensprofiler inom ÅHS, vilket är bra eftersom kompetens är något som varierar beroende på var personen arbetar och då ska kompetens värdesättas, genom exempelvis olika tillägg. Problemet nu är grundlönen som behöver justeras så att den motsvarar den specialisering som krävs för att ens få arbeta på Ålands olika rådgivningsverksamheter.

När löner jämförs är det grundlönerna som ska tas i beaktande, inte lönetilläggen. Grundlönen ska motsvara utbildningsnivån som krävs av arbetstagaren på den arbetsplatsen. Nu baseras grundlönerna på hur arbetsgruppen för arbetsvärderingen har värderat själva arbetet.

Anledningen till att ärendet nu lyfts i media samt även till våra ansvariga chefer inom ÅHS, är att varken de fackliga förbunden eller arbetsgivaren vill åtgärda misstaget som begicks. För ett år sedan, i december 2018, lämnade alla berörda in sina betyg. Vi trodde att detta skulle vara ett led i en utredning relaterad till att justera våra felaktiga grundlöner.

Nu, nästan ett år senare, vet vi att denna utredning inte kommer att göras eftersom ÅHS väljer att satsa på just utredningen av kompetensprofilerna. Den utredningen kommer inte att justera våra nu felaktiga grundlöner.

Att en stor arbetsgivare inom vården (ÅHS) inte erbjuder grundlöner som motsvarar vår höga kompetens och specialistutbildning kommer att leda till negativa effekter inom framtida rekryteringar av hälsovårdare och barnmorskor till egen mottagning. Indirekt har även vår yrkesstatus sänkts! Vår grundlön har dessutom betydelse för vår kommande pension.

Hur ska vi kunna upprätthålla vår arbetsmotivation för att fortsätta orka arbeta inom den förebyggande hälsovården? En vård som lätt glöms bort, men som spelar en mycket stor roll i samhället.

Vi kräver att problemet rättas till och att våra grundlöner justeras så att de motsvarar det vi är anställda som. Utbildning ska löna sig och utbildning ska värdesättas!

Hälsovårdarna och barnmorskorna med egen mottagning samt skärgårdshälsovårdarna inom ÅHS

Jag avser inte gå i polemik med Robert Horwood (18.2) om institutionen EU, då detta måttligt komplexa fenomen tycks befinna sig bortom hans perception, men det är svårt att låta karikatyren råda; när han lyfter pennan med EU i siktet är det inte f

Härom veckan kunde vi ta del av i media att en juniordomare i den åländska innebandyserien fick utstå hårda ord från en erfaren ledare efter slutsignal.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. Sist ut är Malin Sandberg-Holmström, Brändö.

Gällande rekryteringen av förvaltningschef, har jag några frågor och tankar till regeringen:

Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas.

Med anledning av trenden att bildkonstnärer allt oftare underlåter att ge konstverken namn och i stället överlåter åt betraktaren att tolka vad tavlan betyder kan det vara intressant att få veta att man i Grönköping har dragit den yttersta konsekv

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Satu Numminen, Kumlinge 

Jag måste börja med att tacka Maria Sundberg, som ställer upp och står vid min sida fast jag inte vet vem du är. Det betyder massor för mig.

Nu har Maxingebussen en gratis vecka under sportlovet. Ett bra initiativ som stadsbussen borde ha följt upp. För nu kostar det två euro att åka ner till centrum från södra stan och två euro tillbaka efter utfärden.

Det som skrivs om jordförsäljning och bulvaner visar en syn på åländsk jord som förskräcker. Låt mig påminna om Nationernas förbunds uppmaning till Finlands regering 24 juni 1921:

Öppen fråga till minister Alfons Röblom och minister Annette Holmberg-Jansson.

Finlands kommunikationsministerium tillåter 5G på Åland, en ny elektronik som ej ännu vetenskapligt hälsotestats.

Det är intressant men alls inte oväntat att ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) bedömning av det ekonomisk läget i kommunerna och möjliga kriterier för åländska kriskommuner.

Efter de senaste dreven i media och lagtingsoppositionen mot två av Obunden samlings lagtingsledamöter kan konstateras att partiet fortfarande lever och har hälsan.

Fler insändare