Att som hälsovårdare och barnmorska arbeta på en egen mottagning eller som skärgårdshälsovårdare inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) kräver mer ansvar och mera kunnande av arbetstagaren än då arbetsplatsen är en avdelning, det är något som vem som helst förstår. Dessa två faktorer hade också mera tyngd i den arbetsvärdering som gjordes inom landskapet Åland mellan oktober 2014 och augusti 2017. Syftet med arbetsvärderingen var att kartlägga lönerna inom landskapet Åland, samt att personer med likvärdigt arbete ska få lika lön. Under processens gång gick någonting fel, för nu värdesätts inte specialistutbildning inom ÅHS mera.

En hälsovårdare och barnmorska är legitimerade yrkesutbildade personer, utan den utbildningen har man inte enligt finländsk lag möjlighet att bli anställd som hälsovårdare och barnmorska. En hälsovårdare som i dag examineras har 240 studiepoäng och en barnmorska 270. Att jämföra med en sjukskötare som vid examination har 210 studiepoäng.

I dag har en sjukskötare på avdelning inom ÅHS en högre grundlön än vad en hälsovårdare eller barnmorska på egen mottagning har. Arbetsgruppen för arbetsvärderingen har värderat en sjukskötares arbete som mera krävande. Däremot skriver man i arbetsgruppens slutrapport att ”utbildning värderas i regel högt inom landskapets verksamhet”.

Just nu pågår en kartläggning av kompetensprofiler inom ÅHS, vilket är bra eftersom kompetens är något som varierar beroende på var personen arbetar och då ska kompetens värdesättas, genom exempelvis olika tillägg. Problemet nu är grundlönen som behöver justeras så att den motsvarar den specialisering som krävs för att ens få arbeta på Ålands olika rådgivningsverksamheter.

När löner jämförs är det grundlönerna som ska tas i beaktande, inte lönetilläggen. Grundlönen ska motsvara utbildningsnivån som krävs av arbetstagaren på den arbetsplatsen. Nu baseras grundlönerna på hur arbetsgruppen för arbetsvärderingen har värderat själva arbetet.

Anledningen till att ärendet nu lyfts i media samt även till våra ansvariga chefer inom ÅHS, är att varken de fackliga förbunden eller arbetsgivaren vill åtgärda misstaget som begicks. För ett år sedan, i december 2018, lämnade alla berörda in sina betyg. Vi trodde att detta skulle vara ett led i en utredning relaterad till att justera våra felaktiga grundlöner.

Nu, nästan ett år senare, vet vi att denna utredning inte kommer att göras eftersom ÅHS väljer att satsa på just utredningen av kompetensprofilerna. Den utredningen kommer inte att justera våra nu felaktiga grundlöner.

Att en stor arbetsgivare inom vården (ÅHS) inte erbjuder grundlöner som motsvarar vår höga kompetens och specialistutbildning kommer att leda till negativa effekter inom framtida rekryteringar av hälsovårdare och barnmorskor till egen mottagning. Indirekt har även vår yrkesstatus sänkts! Vår grundlön har dessutom betydelse för vår kommande pension.

Hur ska vi kunna upprätthålla vår arbetsmotivation för att fortsätta orka arbeta inom den förebyggande hälsovården? En vård som lätt glöms bort, men som spelar en mycket stor roll i samhället.

Vi kräver att problemet rättas till och att våra grundlöner justeras så att de motsvarar det vi är anställda som. Utbildning ska löna sig och utbildning ska värdesättas!

Hälsovårdarna och barnmorskorna med egen mottagning samt skärgårdshälsovårdarna inom ÅHS

Jag har följt med aktiviteten i Badhusparken på nära håll i ett halvt sekel och jag bara älskar att se hur den nu äntligen används av familjer, ungdomar, äldre, grupper, enskilda och ihop alla dagar.

Först ett tack till Henrik Herlin för en bra ledare i tisdagens tidning och till Ålands framtid för en bra insändare i samma tidning gällande Mise.

Sophanteringen i vårt hushåll på fyra personer fungerar på detta utmärkta sätt:

I en intervju med vd Dan-Erik Woivalin om Ömsens centrumsatsning finns många goda nyheter. För det första är det positivt att planeringen fortsätter.

Nu tycker jag att Sofie Dahlsten ska kliva ner från sina höga hästar och inte ge svepande och nedlåtande omdömen om mänskor hon inte vet något om, nämligen de hushåll som hittills haft endast ett sopkärl, för brännbart

Jag undrar varför inte Iltasanomat finns alls mera att köpa i Åländska affärer. Jag har frågat expediterna, men de vet inte och har sagt att många människor har frågat samma sak.

Mise har under årens lopp med all tydlighet visat sig vara en gravt överviktig koloss på lerfötter. Det påtvingade bytet av uppsamlingskärl och tömningsintervall som 800 Misekunder står inför fr.o.m. 1.11 är ytterligare ett bevis för den saken.

Med anledning av de senaste uppgifterna om Estonia och efter att ha hört Kaj Janssons uttalande i Ålands Radio, vill jag komma med några kommentarer.

Mises plan på att införa fyrfackstunnor vid varje fastighet, är inte klokt!

Får ett kyrkoråd göra som man vill? Det anser man i alla fall i Lemland Lumparlands församling. Borde inte kyrkorådets högsta prioritet vara att alltid fatta det beslut som är bäst för församlingen?

Torsdag 24 september hade vi fått ett brev från Mise i brevlådan. Brevet var daterat 15 september. Vi uppmanades i brevet att inkomma med svar senast 13 september. Bara det säger något om myndighetens syn på sitt uppdrag och sina kunder.

Jag har med intresse tagit del av lagtingsledamöterna Roger Höglunds (c) och Nina Fellmans (s) debatt i tidningen om vilka sektorer som lider mest under det tung ekonomiska oket i dessa pandemitider.

Låt oss vara ärliga. Skogen runt Badhusberget är inte jätteviktig som den ser ut idag. Kanske borde staden gallrat för länge, länge sedan.

I en intervju i Nya Åland den 28 september konstaterar infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) det vi redan visste – att inget ännu gjorts för att infria vallöftet om en tunnel till Föglö, att det inte blir någon tunnel under mandatperioden

Fler insändare