Tisdagen den 28 juli demonstrerade sympatisörer till Black lives matter (BLM) i Mariehamn. Men ett stöd för svarta just för att de är svarta är grundläggande feltänkt. Är det verkligen att dessa människor är svarta, som är problemet? Borde man inte hellre ha en strategi som leder bort från att åtskilja människor på grund av hudfärg?

Jag tror inte det är hudfärgen som avgör, utan den socio-ekonomiska ställning de befinner sig i – med slaveriet som avlägsen, historisk bakgrund. Detta är mycket påtagligt i det klassamhälle USA är. Cirka en fjärdedel med afrikansk bakgrund lever i fattigdom. Det är en rad av samhällets sållningsmekanismer som bakgrund, familj, pengar, utbildning, umgänge, kontakter med mera, som får dessa resultat. Det råder omfattande fördomar om svarta, vilket leder till självuppfyllande profetior, ”guilt by association”, fler ingripanden, inte neutrala utredningar och domslut samt fler svarta i fängelser.

I stället för att kräva fri utbildning för svarta, vissa positioner i samhällsorganisationen, typ svarta lärare, redaktörer, domare etcetera borde man arbeta för att bryta ner klassamhället och skapa likvärdiga villkor för alla medborgare.

Det verkar som om våldsamma demonstrationer spelar en central roll i BLM:s strategi. Men att välta statyer och bränna ner hus är inte något som skapar förtroende hos de massor man är beroende av för att åstadkomma adekvata och hållbara förändringar. Sådana strategier upplevs som hot och skapar rädsla och det är väl meningen att den vägen tvinga fram förändringar. Det kommer inte att fungera.

Situationen har blivit ännu mera laddad då Trump sänt federala polisstyrkor till Seattle och Portland, vilket retat upp BLM-anhängarna ännu mera. Men är det inte lite ironiskt att BLM anklagar polisen för våldsamma ingripanden mot demonstranter, samtidigt som det i Portland är de själva som provocerar och driver fram militanta ingripanden av polisen? Snarare visar väl detta att BLM inte är något folk kan lita på och sympatisera med. På det sättet får man inga positiva förändringar för de svarta.

Polisvåldet i USA är en särskild historia, som inte bara handlar om polisens relation till svarta. USA är ett våldsamt samhälle – i det avseendet mycket olikt vårt. I USA är många beväpnade och beredda att använda sina vapen – även mot poliser. Det är något polismannen alltid måste ta med i sitt förhållningssätt. Ytterst kan han riskera sitt liv. Polismyndigheterna har rekryterings och utbildningsproblem och delvis en militaristisk kultur. Men då BLM tog över ett bostadsområde i Seattle, gick det helt åt skogen med lag och ordning. Polisen behövs!

Polisen skjuter och dödar unga svarta män. Enligt Washington Post skjuter polisen och dödar cirka 1.000 personer varje år. Av dessa var cirka 600 beväpnade och 100 obeväpnade. Vit polisman som skjuter och dödar svart man utgör bara fyra procent av det totala antalet dödade. Bilden vi får verkar alltså vinklad. BLM har ett intresse av att framhålla att svarta dödas av polisen. Kanske är det också den bilden som får ålänningar och andra arga unga män att demonstrera och delvis härja på gatorna till stöd för BLM?

Alf Ronnby

fil. dr. sociologi, docent socialt arbete

Jag har följt med aktiviteten i Badhusparken på nära håll i ett halvt sekel och jag bara älskar att se hur den nu äntligen används av familjer, ungdomar, äldre, grupper, enskilda och ihop alla dagar.

Först ett tack till Henrik Herlin för en bra ledare i tisdagens tidning och till Ålands framtid för en bra insändare i samma tidning gällande Mise.

Sophanteringen i vårt hushåll på fyra personer fungerar på detta utmärkta sätt:

I en intervju med vd Dan-Erik Woivalin om Ömsens centrumsatsning finns många goda nyheter. För det första är det positivt att planeringen fortsätter.

Nu tycker jag att Sofie Dahlsten ska kliva ner från sina höga hästar och inte ge svepande och nedlåtande omdömen om mänskor hon inte vet något om, nämligen de hushåll som hittills haft endast ett sopkärl, för brännbart

Jag undrar varför inte Iltasanomat finns alls mera att köpa i Åländska affärer. Jag har frågat expediterna, men de vet inte och har sagt att många människor har frågat samma sak.

Mise har under årens lopp med all tydlighet visat sig vara en gravt överviktig koloss på lerfötter. Det påtvingade bytet av uppsamlingskärl och tömningsintervall som 800 Misekunder står inför fr.o.m. 1.11 är ytterligare ett bevis för den saken.

Med anledning av de senaste uppgifterna om Estonia och efter att ha hört Kaj Janssons uttalande i Ålands Radio, vill jag komma med några kommentarer.

Mises plan på att införa fyrfackstunnor vid varje fastighet, är inte klokt!

Får ett kyrkoråd göra som man vill? Det anser man i alla fall i Lemland Lumparlands församling. Borde inte kyrkorådets högsta prioritet vara att alltid fatta det beslut som är bäst för församlingen?

Torsdag 24 september hade vi fått ett brev från Mise i brevlådan. Brevet var daterat 15 september. Vi uppmanades i brevet att inkomma med svar senast 13 september. Bara det säger något om myndighetens syn på sitt uppdrag och sina kunder.

Jag har med intresse tagit del av lagtingsledamöterna Roger Höglunds (c) och Nina Fellmans (s) debatt i tidningen om vilka sektorer som lider mest under det tung ekonomiska oket i dessa pandemitider.

Låt oss vara ärliga. Skogen runt Badhusberget är inte jätteviktig som den ser ut idag. Kanske borde staden gallrat för länge, länge sedan.

I en intervju i Nya Åland den 28 september konstaterar infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) det vi redan visste – att inget ännu gjorts för att infria vallöftet om en tunnel till Föglö, att det inte blir någon tunnel under mandatperioden

Fler insändare