Denna vecka uppmärksammas restorativ rättvisa (eng. Restorative justice, på svenska också reparativ rättvisa) runtom i hela Europa, under hashtaggen #RJWEEK.

Restorativ rättvisa syftar till att reparera eller ställa till rätta en konfliktsituation, så att det för alla inblandade blir så bra som möjligt. Centralt är att parterna av egen vilja själva tar ansvar för och är inblandade i lösningen av konflikten.

Restorativ rättvisa är grunden för den finska och åländska medlingen i brott och vissa tvister, som varit en lagstadgad, avgiftsfri service för alla sedan 2006. Medling i brott och tvister på restorativ grund kan ses som ett frivilligt komplement, och ibland alternativ, till den retributiva (bestraffande eller återgäldande) rätten som praktiseras i domstolar runtom i landet.

De frivilliga medlarna är engagerade samhällsmedlemmar som fått utbildning att medla med restorativ rättvisa som grund.

Ett sätt att illustrera olikheter mellan det restorativa och det retributiva perspektivet är att fundera kring vilka frågor som ställs i de olika systemen.

Medan det retributiva systemet frågar vilken lag som brutits, vem som gjort det och vad som kan vara ett lämpligt straff, sysselsätter sig medlarna i den restorativa rätten med att fråga vad som har hänt, hur det har känts, vem som påverkats och vad som behövs för att göra saker och ting bra igen.

Frågorna från de båda perspektiven behövs, men sätter fokus på olika aspekter av en konflikt, ett brott eller en tvist. Principerna i restorativ rättvisa handlar om att ett brott i första hand är en kränkning av personer och mellanmänskliga förhållanden; att kränkningar skapar förpliktelser och att en kärnförpliktelse är att ställa saker och ting tillrätta. ”Att ställa saker och ting tillrätta” kan ibland handla om en ursäkt, ibland om ersättning, ibland om en beteendeförändring, allt utifrån vad parterna kommer fram till i dialog.

Restorativ rättvisa praktiseras världen över och används särskilt framgångsrikt i fall som involverar unga förbrytare. Studier indikerar att en restorativ process kan bryta en begynnande brottsspiral. Länder som Kanada, Nya Zeeland, Nederländerna, Norge och Nordirland är föregångare, men också Finland på senare år.

Medling i brott och vissa tvister på restorativ grund samverkar med rättsprocessen i samhället och erbjuder en arena för att ta ansvar för konflikter och förstå konsekvenser för andra. Även om brottshändelser eller misstanke om brott är de vanligaste föremålen för restorativ praxis på Åland, finns lärdomar för alla typer av konflikter.

Vi på Ålands medlingsbyrå är övertygade om att vi för att nå ett hållbart, moget samhälle behöver fler arenor för lyssnande och förståelse i mellanmänskliga relationer. Medling på restorativ grund är ett livslångt lärande i empati, där vi alla erbjuds att ta ansvar för våra egna konflikter och en möjlighet att hantera dem. Glad #RJWEEK önskar Ålands medlingsbyrå!

Petra Granholm och Mirjam Lukola

Ålands medlingsbyrå

Jag vill ställa några frågor angående Eckerö/Birka:

Om 2020 varit ett år som omkullkastat hela vår omvärld så kan 2021 vara året som omkullkastar det sociala arbetet på Åland.

Rainer Juslin, ordförande för lag- och kulturutskottet, skriver i en insändare att ”Lagen föreskriver att skolan ska säkerställa att alla barn, oberoende av ekonomiska och sociala förhållanden eller funktionsnedsättning har tillgång till en inklud

I Ålandstidningen den 3.7 finns en insändare där fil.dr. Alf Ronnby dels analyserar bakgrunden till, dels kritiserar BLM-rörelsen i USA, där han framhåller att klassamhälle och fattigdom lägger grund för de våldsamheter som nu pågår.

Jag är biodlare, miljöaktivist och har valt att bo i skärgården för att det är ett sätt att få leva nära djur och natur. Jag ser med glädje att det på insändarplats nu diskuteras hantering av vägrenar.

Tisdagen den 28 juli demonstrerade sympatisörer till Black lives matter (BLM) i Mariehamn. Men ett stöd för svarta just för att de är svarta är grundläggande feltänkt. Är det verkligen att dessa människor är svarta, som är problemet?

Enligt Deepak Chopra är meningen med livet glädje och att med glädje delta i universums utveckling.

Vi går nu mot augusti och många återgår till sina arbeten efter en välförtjänt semester. Skolledarna står nu i startgroparna i sina tills vidare ganska tomma skolor.

Från och med den 1 augusti öppnar Danmark upp gränsen mot hela Sverige. De danska myndigheterna bedömer att smittspridningen i Sverige minskat tillräckligt under juli för att tillåta resor från alla delar av landet.

Sommaren är här och ljuvliga dagar på sjön kan lätt förändras om vi inte tar ansvar och visar hänsyn. Havet och våra vikar kan tyckas stora och fria. Sanningen visar dock på något helt annat.

Jag vill tacka Albin för hans beundransvärda insändare i Ålandstidningen den 15.7. Håll gränsen stängd länge. Vart är Ålands politiker på väg?

Vilken statsmakt som vidtagit rätt åtgärder för att hindra coronapandemins framfart kommer säkert att analyseras många gånger än.

Polismyndigheten på Åland jobbar fokuserat på de inriktningsmål som tagits fram i samarbete med polisstyrelsen och som slagits fast i samband med budgeten. Dessa fastställs varje år.

Fler insändare