Denna vecka uppmärksammas restorativ rättvisa (eng. Restorative justice, på svenska också reparativ rättvisa) runtom i hela Europa, under hashtaggen #RJWEEK.

Restorativ rättvisa syftar till att reparera eller ställa till rätta en konfliktsituation, så att det för alla inblandade blir så bra som möjligt. Centralt är att parterna av egen vilja själva tar ansvar för och är inblandade i lösningen av konflikten.

Restorativ rättvisa är grunden för den finska och åländska medlingen i brott och vissa tvister, som varit en lagstadgad, avgiftsfri service för alla sedan 2006. Medling i brott och tvister på restorativ grund kan ses som ett frivilligt komplement, och ibland alternativ, till den retributiva (bestraffande eller återgäldande) rätten som praktiseras i domstolar runtom i landet.

De frivilliga medlarna är engagerade samhällsmedlemmar som fått utbildning att medla med restorativ rättvisa som grund.

Ett sätt att illustrera olikheter mellan det restorativa och det retributiva perspektivet är att fundera kring vilka frågor som ställs i de olika systemen.

Medan det retributiva systemet frågar vilken lag som brutits, vem som gjort det och vad som kan vara ett lämpligt straff, sysselsätter sig medlarna i den restorativa rätten med att fråga vad som har hänt, hur det har känts, vem som påverkats och vad som behövs för att göra saker och ting bra igen.

Frågorna från de båda perspektiven behövs, men sätter fokus på olika aspekter av en konflikt, ett brott eller en tvist. Principerna i restorativ rättvisa handlar om att ett brott i första hand är en kränkning av personer och mellanmänskliga förhållanden; att kränkningar skapar förpliktelser och att en kärnförpliktelse är att ställa saker och ting tillrätta. ”Att ställa saker och ting tillrätta” kan ibland handla om en ursäkt, ibland om ersättning, ibland om en beteendeförändring, allt utifrån vad parterna kommer fram till i dialog.

Restorativ rättvisa praktiseras världen över och används särskilt framgångsrikt i fall som involverar unga förbrytare. Studier indikerar att en restorativ process kan bryta en begynnande brottsspiral. Länder som Kanada, Nya Zeeland, Nederländerna, Norge och Nordirland är föregångare, men också Finland på senare år.

Medling i brott och vissa tvister på restorativ grund samverkar med rättsprocessen i samhället och erbjuder en arena för att ta ansvar för konflikter och förstå konsekvenser för andra. Även om brottshändelser eller misstanke om brott är de vanligaste föremålen för restorativ praxis på Åland, finns lärdomar för alla typer av konflikter.

Vi på Ålands medlingsbyrå är övertygade om att vi för att nå ett hållbart, moget samhälle behöver fler arenor för lyssnande och förståelse i mellanmänskliga relationer. Medling på restorativ grund är ett livslångt lärande i empati, där vi alla erbjuds att ta ansvar för våra egna konflikter och en möjlighet att hantera dem. Glad #RJWEEK önskar Ålands medlingsbyrå!

Petra Granholm och Mirjam Lukola

Ålands medlingsbyrå

Angående Anders Anderssons insändare den 21 januari:

I finsk massmedia skrivs det om föreningen som Viking Lines aktieägare bildat. En sådan förening är ett bra initiativ för att hjälpa rederiet.

I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Det är stadens ansvar att se till att vi mariehamnare trivs och har det bra. Efter att Röde Orms gratisbussar slutade har staden blivit mindre trivsam.

För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.

Moderata gruppledaren Roger Jansson bekymrar sig än en gång för maktobalans och maktkoncentration, utgående från det faktum att jag kommer att sitta i stadsstyrelsen och förhoppningsvis (i skrivande stund är nämnderna inte utsedda) i socialnämnden

Det är med förvåning jag läser i Ålandstidningen den 15.1 att Anders Holmberg (Ob) och Ingrid Zetterman (Lib) har kritik mot att Mariehamns socialdemokrater föreslår Nina Fellman (S) som både ledamot av stadsstyrelsen och socialnämnden.

Nyss hemkommen från en längre resa ser jag att Marcus Måtar inte straffas för sin fängelsedom. Väldigt märkligt. Eller kanske inte.

Kommentar till ledaren den 16 januari 2020.

Klimatförändringarna anges som orsak till de omfattande skogsbränderna som härjar och har härjat i Australien.

Angående ledaren den 7 januari:

Fler insändare