Denna vecka uppmärksammas restorativ rättvisa (eng. Restorative justice, på svenska också reparativ rättvisa) runtom i hela Europa, under hashtaggen #RJWEEK.

Restorativ rättvisa syftar till att reparera eller ställa till rätta en konfliktsituation, så att det för alla inblandade blir så bra som möjligt. Centralt är att parterna av egen vilja själva tar ansvar för och är inblandade i lösningen av konflikten.

Restorativ rättvisa är grunden för den finska och åländska medlingen i brott och vissa tvister, som varit en lagstadgad, avgiftsfri service för alla sedan 2006. Medling i brott och tvister på restorativ grund kan ses som ett frivilligt komplement, och ibland alternativ, till den retributiva (bestraffande eller återgäldande) rätten som praktiseras i domstolar runtom i landet.

De frivilliga medlarna är engagerade samhällsmedlemmar som fått utbildning att medla med restorativ rättvisa som grund.

Ett sätt att illustrera olikheter mellan det restorativa och det retributiva perspektivet är att fundera kring vilka frågor som ställs i de olika systemen.

Medan det retributiva systemet frågar vilken lag som brutits, vem som gjort det och vad som kan vara ett lämpligt straff, sysselsätter sig medlarna i den restorativa rätten med att fråga vad som har hänt, hur det har känts, vem som påverkats och vad som behövs för att göra saker och ting bra igen.

Frågorna från de båda perspektiven behövs, men sätter fokus på olika aspekter av en konflikt, ett brott eller en tvist. Principerna i restorativ rättvisa handlar om att ett brott i första hand är en kränkning av personer och mellanmänskliga förhållanden; att kränkningar skapar förpliktelser och att en kärnförpliktelse är att ställa saker och ting tillrätta. ”Att ställa saker och ting tillrätta” kan ibland handla om en ursäkt, ibland om ersättning, ibland om en beteendeförändring, allt utifrån vad parterna kommer fram till i dialog.

Restorativ rättvisa praktiseras världen över och används särskilt framgångsrikt i fall som involverar unga förbrytare. Studier indikerar att en restorativ process kan bryta en begynnande brottsspiral. Länder som Kanada, Nya Zeeland, Nederländerna, Norge och Nordirland är föregångare, men också Finland på senare år.

Medling i brott och vissa tvister på restorativ grund samverkar med rättsprocessen i samhället och erbjuder en arena för att ta ansvar för konflikter och förstå konsekvenser för andra. Även om brottshändelser eller misstanke om brott är de vanligaste föremålen för restorativ praxis på Åland, finns lärdomar för alla typer av konflikter.

Vi på Ålands medlingsbyrå är övertygade om att vi för att nå ett hållbart, moget samhälle behöver fler arenor för lyssnande och förståelse i mellanmänskliga relationer. Medling på restorativ grund är ett livslångt lärande i empati, där vi alla erbjuds att ta ansvar för våra egna konflikter och en möjlighet att hantera dem. Glad #RJWEEK önskar Ålands medlingsbyrå!

Petra Granholm och Mirjam Lukola

Ålands medlingsbyrå

Med spänning kastade jag mig över det nya regeringsprogrammet för att läsa om den nya regeringens planer för äldreomsorgen.

Angående regeringens eventuella kostnader för avbryta kortrutten/tunnel till Föglö. Här är mina svar på frågorna.

• Vad kommer skadestånden bli på avbruten upphandling av kortrutten?

Sent ska en syndare vakna.

I den ursprungliga insändaren från S-lagtingsgruppen kritiserades Obunden samling och dess partiledare för att man tillåtit att jag fick ställa upp som kandidat i lagtingsvalet trots att jag av Åbo hovrätt hade dömts till ett villkorligt fängelsst

Då Alexander Kerenskijs provisoriska ryska regering störtades 7 november 1917 i vad som senare kom med sovjetisk terminologi att kallas ”oktoberrevolutionen” blev följden en skarp tudelning av det politiska fältet i Finland.

I början av mars 2019 fick styrelseledamoten Birgitta Johansson, ledamot av stadsstyrelsen, i uppdrag att boka ett presentationstillfälle inför stadsstyrelsen där utvärderingar, erfarenheter och arbetssätt skulle presenteras.

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare.

Nu är det adventstid, och vi väntar på julen, att ljuset ska återvända, att solen ska skingra alla mörka moln som döljer vår himmel, både utomhus och inombords.

Det är kanske denna tid på året, som det kan vara på sin plats att tala om flyktingpolitiken och flyktinghjälp. Den är en sak, som Åländsk demokrati har engagerat sig i.

Klarlägganden gällande Enerexit Ab:s tidigare styrelses beslut och de goda samarbetsförhållandena med stadsledningen (Tage Silander, Barbara Heinonen och Emma Dahlén) där fyra till antalet konstruktiva möten hölls med fullständig öppenhet.

Nej, det var ingen anonym ”kortfilm”, ”visad på Sjöfartsmuseet”, som så inspirerade kompositören Maria Grönlund att hon skapade konceptalbumet ”Songs of a sad sailor”, anmäld av Zeb Holmberg i Ålandstidningen den 4 december.

Det enda parti som veterligen ställt upp någon som dömts till ovillkorligt straff är Socialdemokraterna. Hur kan man då kritisera Obunden samling och dess ledning för att jag som dömts till villkorligt straff tilläts ställa upp i val för partiet?

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar (Ob), med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker.

Fler insändare