De gamla och sjuka som bor på något av de kommunala äldreboendena på Åland eller har kommunal hemtjänst har inte tillgång till den sjukvård de borde få. Förklaringen till detta är inte att någon illvillig kraft önskar att det ska vara på detta olyckliga vis. Nej, förklaringen är helt enkelt att all hälso- och sjukvård på Åland ligger under ÅHS som har landskapet som huvudman.

Socialvården, och dit hör äldreomsorgen, är en social angelägenhet som kommunerna bär ansvar för. Vår lagstiftning inom dessa politikområden avviker inte särskilt mycket från motsvarande lagstiftning i riket. Skillnaden är administrativ och den har förödande konsekvenser för många äldre sjuka personer.

I Finland är social-, hälso- och sjukvården en kommunal angelägenhet. Det betyder att när man utvecklar äldreomsorgen i Finland har kommunerna inte bara socialvårdspersonal utan bland deras anställda finns också läkare och annan sjukvårdspersonal. Dessa resurser kan av kommunerna i Finland på ett samordnat sätt erbjudas de äldre.

Inom det effektiviserade boendet (ESB) och institutionsboendet som de åländska kommunerna aktivt byggt upp kan de äldre inte räkna med att få tillräckligt med läkartjänster och därmed inte heller tillräckligt med adekvat sjukvård. De äldre som har särskilt boende blir allt skörare och lider numera ofta av många sjukdomar. Detta kräver en hel del sjukvård som kommunerna inte är skyldiga att tillhandahålla.

En annan konsekvens av den åländska lösningen med all hälso- och sjukvård inom ÅHS är att de närvårdare som arbetar inom kommunens äldreomsorg bara delvis får använda sina yrkesfärdigheter eller kompetens. Detta är resursslöseri och ytterst frustrerande för många som arbetar inom äldreomsorgen.

Den sjukvård som förekommer i kommunen är framför allt hemsjukvård (ÅHS) samt enstaka kommunalt anställda sjuksköterskor som jobbar som omvårdnadsledare och föreståndare. Bristen på tillräcklig sjukvård för de äldre i äldreboenden och i kvarboende med hemtjänst innebär otrygghet, kvalitetsbrister och ineffektivitet. Den åländska äldreomsorgen måste i detta avseende förändras och förbättras.

Alla äldre, oberoende om de bor hemma eller har plats på ett kommunalt äldreboende, har givetvis samma rätt till sjukvård som alla andra medborgare i vårt landskap. ÅHS ansvarar också för denna grupps sjukvård.

Om de äldre inte kan komma till sjukhuset på grund av sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar ska vården komma till de äldre. Nu är det många svårt sjuka äldre som under långa perioder åker fram och tillbaka mellan sitt hem eller kommunala äldreboende och sjukhuset. Det kallas allmänt ”fredagskarusellen”.

Detta är inte optimalt för bräckliga äldre som särskilt på fredag förmiddag skrivs ut från sjukhuset och förs till ett äldreboende eller hem för att snart igen vara på sjukhus, skrivas ut igen, och så vidare. Detta måste vi ändra på. Det är inte människovärdigt.

Det är landskapsregeringens ansvar att hitta en human lösning som innebär att de äldre på kommunens äldreboende och hemma får tillräckligt med läkartjänster och att den utbildade personalen ges rätt att utöva sin kompetens. Detta löses genom avtal mellan kommunerna och ÅHS. Det är inte kommunerna som ska svara för detta.

ÅHS är skyldig att ge alla, det vill säga också äldre, sjuka människor sjukvård oberoende av deras boendeform. Kommunerna ansvarar för socialvården. Om vi har egna lösningar på Åland ska de vara bättre, inte sämre än i Finland.

De allra svagaste i vårt samhälle får nu ta stötarna för ett sjukvårdssystem som inte tar hänsyn till allas lika rätt till sjukvård. Ansvariga ministern och lantrådet måste sammankalla berörda parter och se till att ÅHS resurser också beaktar de äldres rätt och behov av sjukvård oberoende av var de bor.

Barbro Sundback (S)

Förra veckan fick riksdagens utskott regeringens tänkta tidtabell för alla kommande större kända lagstiftningsprojekt under mandatperioden.

Jag avser inte gå i polemik med Robert Horwood (18.2) om institutionen EU, då detta måttligt komplexa fenomen tycks befinna sig bortom hans perception, men det är svårt att låta karikatyren råda; när han lyfter pennan med EU i siktet är det inte f

Härom veckan kunde vi ta del av i media att en juniordomare i den åländska innebandyserien fick utstå hårda ord från en erfaren ledare efter slutsignal.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. Sist ut är Malin Sandberg-Holmström, Brändö.

Gällande rekryteringen av förvaltningschef, har jag några frågor och tankar till regeringen:

Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas.

Med anledning av trenden att bildkonstnärer allt oftare underlåter att ge konstverken namn och i stället överlåter åt betraktaren att tolka vad tavlan betyder kan det vara intressant att få veta att man i Grönköping har dragit den yttersta konsekv

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Satu Numminen, Kumlinge 

Jag måste börja med att tacka Maria Sundberg, som ställer upp och står vid min sida fast jag inte vet vem du är. Det betyder massor för mig.

Nu har Maxingebussen en gratis vecka under sportlovet. Ett bra initiativ som stadsbussen borde ha följt upp. För nu kostar det två euro att åka ner till centrum från södra stan och två euro tillbaka efter utfärden.

Det som skrivs om jordförsäljning och bulvaner visar en syn på åländsk jord som förskräcker. Låt mig påminna om Nationernas förbunds uppmaning till Finlands regering 24 juni 1921:

Öppen fråga till minister Alfons Röblom och minister Annette Holmberg-Jansson.

Finlands kommunikationsministerium tillåter 5G på Åland, en ny elektronik som ej ännu vetenskapligt hälsotestats.

Det är intressant men alls inte oväntat att ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) bedömning av det ekonomisk läget i kommunerna och möjliga kriterier för åländska kriskommuner.

Fler insändare