Tack Kaj Sand för en initierad och intressant insändare om statsbudget i balans. Insändaren vidgar diskussionen och analysen öppnar upp för en mer nyanserad diskussion om betydelsen av lån inom den offentliga ekonomin.
Under många år har jag med förvåning lyssnat på en rad självsäkra uttalanden om den offentliga skulden och budget i balans. I lagtinget beskiver många politiker alternativet lånefinansiering som ett politiskt misslyckande och en oförmåga att hålla den offentliga ekonomin i balans. Att samma personer i nästa stund föreslår utökade bidrag till näringslivet och kommunerna är inte ovanligt. Vad ska man tro?
Ibland hör man politiker med darr på stämman säga att om man inte gör på ett visst sätt (deras sätt) är det troligt att regeringen och särskilt finansministern ”måste gå till banken”, som om det vore något skamligt. De facto har så gott som alla av oss, både privatpersoner och företagare, besökt banken för att låna pengar för investeringar som i de flesta fall varit lyckosamma. Med andra ord borde regeringen och finansministern överväga att gå till banken för att finansiera nödvändiga investeringar.
Överskottet i den offentliga ekonomin borde fonderas för sämre tider. Eftersom vi inte har beskattningsrätt kan ett eventuellt överskott i landskapets budget inte användas för att göra skattesänkningar. Alternativet avdrag är svårt att lyckas med rent fördelningsmässigt.
Statsskuldens storlek i relation till BNP är en ständigt återkommande diskussion. I Sverige menar många att en statsskuld som uppgår till cirka 30 procent av BNP är tämligen riskfri och stimulerar den offentliga ekonomin. I Finland är stadsskulden något högre men bedöms ändå som acceptabel. Internationella kreditinstitut ger Finland godkänt. USA:s statsskuld uppgår till 100 procent av landets BNP. Riskerna för att den vanliga skattebetalaren råkar illa ut ifall USA:s ekonomi kraftigt försämras är uppenbar. Bristen på allmän välfärd i världens rikaste land gör att den vanliga amerikanen snabbt råkar illa ut om den amerikanska ekonomin djupdyker. Hos oss är välfärdsstaten ett skydd för enskilda i dåliga tider och ett instrument för att stimulera ekonomin.
Riskbedömningar av den offentliga skulden är därför inte så enkel. Den måste ingå i en bredare politisk kontext. Stor arbetslöshet är sannolikt mera skadlig för ekonomin eftersom den direkt minskar intäkterna och kraftigt ökar kostnaderna. För ett lands ekonomi och för bevarandet av välfärden är full sysselsättning och investeringar i lönsamma företag nyckeln till framgång. Om man måste gå till banken för att uppnå detta är det väl värt ett besök.
Att ta lån är inte skadligt för någon. Att ha för stora lån är en riksfaktor som man måste väga mot andra åtgärder som insparingar, rationaliseringar och liknande inom den offentliga ekonomin. Det gäller att göra rätt beslut vid rätt tidpunkt för att uppnå en ekonomi som säkrar samhällsutvecklingen och tryggar framtidens välfärd.
Barbro Sundback (S)

Ålandstidningen