Talentia uppmärksammar i en insändare i Ålandstidningen (4.8) att det behövs samarbetsanda och drivkraft i Kommunernas socialtjänst k.f. (KST). Från KST:s sida uppskattas initiativet. Från och med den 1 januari 2021 övertar KST all socialvård i landskapet (exklusive barnomsorg och äldreomsorg) och detta projekt kräver initiativförmåga och gemensamma insatser från många parter förutom KST, till exempel nuvarande arbetsgivare, andra myndigheter och alla anställda som berörs av omorganisationen.

Talentia tar specifikt upp lönefrågan. Det är viktigt att klargöra att de flesta vid överföringen kommer att behålla sina löner. För ett fåtal personer kommer motsvarande befattning som de anställda har hos dagens arbetsgivare inte att kunna erbjudas inom KST. Det kommer till exempel enligt nuvarande plan att finnas ett färre antal chefspositioner i den nya organisationen jämfört med i dag.

För anställda som inte kan erbjudas en motsvarande befattning som de har i dag kommer omplacering till annan befattning att erbjudas. För en sådan omplaceringsbefattning bör de lönevillkor gälla som allmänt gäller just den befattningen inom organisationen, vilket kan innebära att lönen är lägre än den chefslön som den anställda eventuellt har i dag.

KST beklagar verkligen att informationen om denna omständighet inte kommunicerats i tillräcklig utsträckning och att uppfattningen om att ”ingen av personalen ska behöva gå ner i lön” blivit den rådande sanningen. Ett arbetsvärderingssystem har tagits fram för att en systematisk genomgång av förhållandet mellan arbetsuppgifter och lönenivå ska kunna ske. Detta är ett arbete som kommer att fortgå även efter omorganisationen. Förhandlingarna fortsätter nästa vecka och då har vi möjlighet att ytterligare klargöra de frågeställningar som ännu är öppna.

Runar Karlsson

förbundsstyrelsens ordförande

Katarina Dahlman

förbundsdirektör

Jag har följt med aktiviteten i Badhusparken på nära håll i ett halvt sekel och jag bara älskar att se hur den nu äntligen används av familjer, ungdomar, äldre, grupper, enskilda och ihop alla dagar.

Först ett tack till Henrik Herlin för en bra ledare i tisdagens tidning och till Ålands framtid för en bra insändare i samma tidning gällande Mise.

Sophanteringen i vårt hushåll på fyra personer fungerar på detta utmärkta sätt:

I en intervju med vd Dan-Erik Woivalin om Ömsens centrumsatsning finns många goda nyheter. För det första är det positivt att planeringen fortsätter.

Nu tycker jag att Sofie Dahlsten ska kliva ner från sina höga hästar och inte ge svepande och nedlåtande omdömen om mänskor hon inte vet något om, nämligen de hushåll som hittills haft endast ett sopkärl, för brännbart

Jag undrar varför inte Iltasanomat finns alls mera att köpa i Åländska affärer. Jag har frågat expediterna, men de vet inte och har sagt att många människor har frågat samma sak.

Mise har under årens lopp med all tydlighet visat sig vara en gravt överviktig koloss på lerfötter. Det påtvingade bytet av uppsamlingskärl och tömningsintervall som 800 Misekunder står inför fr.o.m. 1.11 är ytterligare ett bevis för den saken.

Med anledning av de senaste uppgifterna om Estonia och efter att ha hört Kaj Janssons uttalande i Ålands Radio, vill jag komma med några kommentarer.

Mises plan på att införa fyrfackstunnor vid varje fastighet, är inte klokt!

Får ett kyrkoråd göra som man vill? Det anser man i alla fall i Lemland Lumparlands församling. Borde inte kyrkorådets högsta prioritet vara att alltid fatta det beslut som är bäst för församlingen?

Torsdag 24 september hade vi fått ett brev från Mise i brevlådan. Brevet var daterat 15 september. Vi uppmanades i brevet att inkomma med svar senast 13 september. Bara det säger något om myndighetens syn på sitt uppdrag och sina kunder.

Jag har med intresse tagit del av lagtingsledamöterna Roger Höglunds (c) och Nina Fellmans (s) debatt i tidningen om vilka sektorer som lider mest under det tung ekonomiska oket i dessa pandemitider.

Låt oss vara ärliga. Skogen runt Badhusberget är inte jätteviktig som den ser ut idag. Kanske borde staden gallrat för länge, länge sedan.

I en intervju i Nya Åland den 28 september konstaterar infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) det vi redan visste – att inget ännu gjorts för att infria vallöftet om en tunnel till Föglö, att det inte blir någon tunnel under mandatperioden

Fler insändare