Efter att ha läst igenom allas kommentarer i den senaste debatten så är det tydligt att vi egentligen är överens om att baksidorna med skattegränsen ska göras så osynliga som det bara är möjligt. Tyvärr har debatten mest handlat om att FPÅ på något sätt skulle ha sagt att vi ska ha bort skattegränsen.

Vad vi gjorde på vår presskonferens var att belysa vilka utmaningar och trender som FPÅ är oroade av, samt olika scenarion för hur man skulle kunna göra skattegränsen osynlig och om det finns motsvarande lösningar inom EU. Där nämnde vi, som ett av alternativen, att det finns samhällen i EU som inte har någon skattegräns, men fortfarande har taxfree. Det betyder inte att vi på något sätt förordar det alternativet, utan endast konstaterar att man kan hantera problematiken olika sätt inom EU.

Det vi däremot fokuserade på med vårt lösningsförslag var att göra skattegränsen osynlig. Sedan att media tolkar det som att vi vill ta bort skattegränsen är att snuttifiera de saker vi tog upp och i stället skapa konflikt mellan de olika aktörerna som egentligen inte existerar.

Så kan vi nu en gång för alla lämna bort alternativet att ta bort skattegränsen, för det finns inte heller på FPÅ:s agenda! 

Däremot verkar det finnas olika tolkningar av hur stora problemen är och hur brådskande de är. Därför borde första steget vara att ÅSUB gör en ny genomgång av kostnaderna för baksidorna av skattegränsen. Den senaste gjordes 2004. Det är i samband med det som vi kommer att ta fram nya KPI:er och lyfta olika frågeställningar runt skattegränsproblematiken, till exempel hur länge det i snitt tar att få ett paket från Sverige?

Vad menar vi då med att osynliggöra skattegränsen? Det är att ta bort alla extra kostnader och extra arbete för de aktörer som ska använda den, helt enkelt att det ska fungera som för resten av EU-medborgarna.

Om det är möjligt, vilket det är, så hanterar och betalar samhället för att dubbelarbetet utförs så snabbt och smidigt som möjligt för de olika aktörerna. Och lösningen finns redan här i praktiken. De åländska politikerna tar beslutet att ansöka om att en del av postens lokaler blir tulllager (finns redan flera på Åland). Här tillhandahålls alla de saker som annars företagaren tvingas göra för att kunna exportera och importera utan extra kostnader.

Varför tulllager? Jo, då blir det samma effekt som om lagret skulle finnas utanför Åland. Vill man som företagare förvara sina produkter i lagret så betalar man marknadsmässiga priser. Logistiken från lagret kan dock inte vara Postens ensamrätt utan andra aktörer ska också kunna erbjuda sina tjänster därifrån. Och därmed kan plötsligt företagarna få samma villkor som resten av företagarna i EU, utan att vi behöver ta bort skattegränsen.

Det är med andra upp till de åländska politikerna, som dessutom äger Åland Post. Lösningen måste inte nödvändig se ut så här, men effekterna av lösningen måste vara samma för att kunna säga att vi osynliggjort skattegränsen.

Styrelsen för Företagarna på Åland

 

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén svarar:

Det är bra att Företagarna på Åland kommit till insikt om att skattegränsen behöver vara kvar och att vi ska jobba mer för att hitta lösningar kring den problematik som uppstår i hanteringen av skattegränsen. Det är lovvärt.

Däremot är det felaktigt att hävda att Företagarna på Åland inte fört fram ett avskaffande av skattegränsen som ett alternativ. Den 27 juli 2019 förde styrelsen för Företagarna på Åland fram i en insändare att:

“Det är därför skäl att börja överväga i fall skattegränsen i sin nuvarande form har något existensberättigande, eller om den kunde ersättas med andra medel. Vår uppfattning är att färjetrafiken inte skulle hotas av en sådan lösning, eftersom Finland logistiskt sett är en ö i Europa som behöver omfattande trafik till Sverige och kontinenten. Resandet mellan länderna är aktivt och etablerat, liksom godstrafikens behov av regelbundna sjötransporter”.

Därutöver uttalade sig Företagarna på Åland den 30 januari 2020 i en artikel:

“Att slopa skattegränsen helt, samt att slopa taxfreen är en annan möjlighet, enligt FPÅ.

– Hur man än vrider på saken, måste man en gång för alla reda ut vad skattegränsen kostar det åländska samhället.”

Om det är så att Företagarna på Åland har uppfattat att massmedia på Åland missförstått deras intentioner så bör organisationen fundera på hur de sprider sitt budskap. Att hela tiden smyga in ett ifrågasättande av skattegränsen samt säga att det finns en möjlighet till avskaffande, i stället för att fokusera på hur eventuella lösningar skulle se ut, sänder tydliga signaler.

Rädda Barnen har som barnrättsorganisation fokus på barn och särskilt på de mest utsatta barnen i vårt samhälle.

Ett genmäle till insändaren ”Bättre kan ni, Lumparns vänner!” (27.2).

Efter fem år av intensivt arbete var det äntligen dags för stadsfullmäktige att diskutera ett förslag till ny delgeneralplan för stadens centrum. Förslaget återremitterades av stadsfullmäktige till stadsstyrelsen.

Svar på infrastrukturminister Christian Wikströms ”5G-insändare” (27.2).

”Att tillåta utbyggnad av 5G-nät på Åland skapar förutsättningar för etablering av nya företag som behöver en digital infrastruktur”.

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén inleder i ledaren den 24 januari en debatt med anledning av bland annat Hammarlands kommuns investeringar i bostadsområden.

Man satsar mycket tid och resurser på att locka folk till Åland. Massiva reklamkampanjer för att locka hit behörig personal och fackkunskap. Vi behöver kompetens, vi behöver utveckling och vi behöver arbetskraften och inflyttningen.

Regeringen Sanna Marin inför förlängd läroplikt för att säkerställa att alla unga upp till 18 år får en gymnasial utbildning.

Med anledning av nyhetsrapportering om valet i Iran och den nyligen förda debatten på Åland om vissa lagtingsledamöters lämplighet för sina uppdrag så kan man ställa sig frågan om det behövs ett väktarråd även på Åland.

En raket i postlåda, ett hot mot en skola, stökiga ungdomar i ett centrum, ungas användande av droger, självdestruktivitet, skärm- och spelberoende, listan kan göras lång.

I bostadsmarknadens reklam används ofta ordet ”torp” som ett positiv säljargument för hus, trots att det ingenting har med torp att göra.

Föreningen Lumparns vänner framför att rapporten ”Finbydiket: Hur blev det så här” presenterar en sammanställning över de verksamheter som medfört och medför näringsbelastning till det övergödda Finbydiket i Sund.

Tack Ann-Catherine Renfors (21.2) för att du uppskattar mina svar på din artikel 12.2. Jag har inte de problem du brottas med – men jag kan förstå hur svårt det är för dig och alla andra i samma situation.

Beslut om att samtycka till utbyggnad av 5G-nätet på Åland togs av mig på enskild föredragning den 28 januari detta år.

Fler insändare