Genom mina barns skolgång har jag fått ta del av utkastet till den inledande delen av Ålands nya läroplan. Det är med viss bestörtning jag konstaterar att den åländska skolan nu verkar ta steget från att vara en mer traditionellt inriktad kunskapsskola till att bli en progressiv flumskola i svensk anda.

Man verkar vilja frångå den traditionella kunskapssynen som fokuserar på ämneskunskaper till en betydligt mer konstruktivistisk kunskapssyn där elevens utvecklande av olika förmågor eller kompetenser betonas. Man verkar även vilja tona ner den traditionella pedagogiken med lärarcentrerad undervisning till fördel för ett elevstyrt eller elevaktivt lärande.

Detta är fullständigt häpnadsväckande i en tid då alltfler röster även i Sverige höjs för att återinföra kunskapsskolan. Det finns rikligt med modern kognitionsvetenskaplig- och inlärningsforskning som tydligt visar fördelar med traditionell lärarledd katederundervisning framom elevaktivt lärande, problembaserat lärande eller vilken benämning den progressiva undervisningsmetoden för tillfället råkar ha.

Man betonar även skolans fostrande uppdrag på bekostnad av det utbildande uppdraget, där värdegrundsarbetet utgör en betydande del. Tyvärr finns det ju alltid en fara i att ett värdegrundsarbete färgas av den ideologi som för tillfället anses vara norm i samhället. Ett värdegrundsarbete är sällan ideologiskt neutralt och den åländska skolans värdegrund verkar ha drag av både multikulturalistisk och genusteoretisk ideologi. Något jag undrar om hela den åländska befolkningen verkligen ställer sig bakom.

Man har även valt att radera frågor om att lyfta vår egen identitet och kulturtradition från den gamla läroplanen och poängterar nu i stället vikten av att “stödja elevernas (olika) kulturella identiteter och att acceptera olika kulturella och sociala gemenskaper”. Varför kan inte både och få vara med?

Oavsett hur fint det låter med att ”utveckla elevernas analysförmåga, initiativförmåga och kommunikativa förmåga”, är det inte svårt att se att vinnarna i detta system är de elever som får med sig ett fint akademiskt språk hemifrån. Elever med lägre kulturellt och socialt kapital kommer att bli de stora förlorarna. Elever med invandrarbakgrund och barn med neuropsykiatriska funktionshinder kommer att förlora allra mest. Så de fina orden om likvärdighet och jämlikhet kommer att eka rätt tomt och jag undrar om den nya skolplanen är helt genomtänkt?

Det har trots allt visat sig att utifrån ett vetenskapligt perspektiv är den traditionella kunskapssynen, i vilken faktakunskaper och lärarledd undervisning betonas, den mest moderna. Det föreligger inom kognitionsvetenskapen övertygande evidens för att ämneskunskap är grundläggande för högre kognitiva förmågor. Det är också detta som ger den mest jämlika skolan.

Anette Lehtinen

Förra veckan fick riksdagens utskott regeringens tänkta tidtabell för alla kommande större kända lagstiftningsprojekt under mandatperioden.

Jag avser inte gå i polemik med Robert Horwood (18.2) om institutionen EU, då detta måttligt komplexa fenomen tycks befinna sig bortom hans perception, men det är svårt att låta karikatyren råda; när han lyfter pennan med EU i siktet är det inte f

Härom veckan kunde vi ta del av i media att en juniordomare i den åländska innebandyserien fick utstå hårda ord från en erfaren ledare efter slutsignal.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. Sist ut är Malin Sandberg-Holmström, Brändö.

Gällande rekryteringen av förvaltningschef, har jag några frågor och tankar till regeringen:

Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas.

Med anledning av trenden att bildkonstnärer allt oftare underlåter att ge konstverken namn och i stället överlåter åt betraktaren att tolka vad tavlan betyder kan det vara intressant att få veta att man i Grönköping har dragit den yttersta konsekv

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Satu Numminen, Kumlinge 

Jag måste börja med att tacka Maria Sundberg, som ställer upp och står vid min sida fast jag inte vet vem du är. Det betyder massor för mig.

Nu har Maxingebussen en gratis vecka under sportlovet. Ett bra initiativ som stadsbussen borde ha följt upp. För nu kostar det två euro att åka ner till centrum från södra stan och två euro tillbaka efter utfärden.

Det som skrivs om jordförsäljning och bulvaner visar en syn på åländsk jord som förskräcker. Låt mig påminna om Nationernas förbunds uppmaning till Finlands regering 24 juni 1921:

Öppen fråga till minister Alfons Röblom och minister Annette Holmberg-Jansson.

Finlands kommunikationsministerium tillåter 5G på Åland, en ny elektronik som ej ännu vetenskapligt hälsotestats.

Det är intressant men alls inte oväntat att ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) bedömning av det ekonomisk läget i kommunerna och möjliga kriterier för åländska kriskommuner.

Fler insändare