Sannfinländarnas ungdomsförbund gick förra veckan ut och konstaterade att man nu för tiden också är ett anti-feministiskt ungdomsförbund. Åtminstone jag lyfte på ögonbrynen, men kunde inte bestämma om jag skulle ta det på allvar. I stället började jag fundera på om det kan vara så att de helt enkelt inte vet vad ordet feminism betyder.

Ordet feminism togs in i Svenska akademins ordbok år 1924 och betyder ”åskådning som hävdar och rörelse som arbetar för kvinnans fulla (ekonomiska, sociala och politiska) likställighet med mannen”. Hur i hela fridens namn kan någon vara emot det?

För mig är det en fullständig självklarhet att samhället måste vara ekonomiskt, socialt och politiskt likställt mellan män och kvinnor. För varför skulle det inte vara målsättningen?

Trots att Finland och Norden hör till de mest jämställda samhällena i världen är vårt samhälle på flera punkter ännu inte jämställt. Gällande det ekonomiska är kvinnans euro i lön i genomsnitt 76 cent av mannens euro, eftersom mäns medianinkomster är 3.260 euro gentemot kvinnors medianinkomst på 2.470 euro (Pensionsskyddscentralens uppgifter från år 2018).

Eftersom arbetsinkomst har en stor inverkan på pensionen är också de pensionärer med de lägsta pensionerna oftare en kvinna eftersom inkomsterna ofta varit lägre och de intjänade åren färre, då många varit hemma med barn.

Gällande de sociala systemen är det heller inte jämställt. I Sverige har man exempelvis en mycket högre jämställdhet i föräldraledigheten än Finland.

Politiken är dock nästan helt jämställd idag, i alla fall på riksnivå sett till representation. 47 procent av riksdagens ledamöter är kvinnor och en majoritet av regeringens ministrar, 11 av 19, är kvinnor.

Utvecklingen har alltså gått och fortsätter gå mot det bättre gällande jämställdheten i samhället, men gällande löner och pensioner är det ännu ett stort och målmedvetet arbete som behöver göras för att få likställda löner.

Gällande de sociala bitarna har vi i regeringsprogrammet beslutat att det under den här riksdagsperioden ska göras en föräldraledighetsreform som ökar jämställdheten, något som jag och svenska riksdagsgruppen varit pådrivande om och vars arbete nu påbörjats.

En annan viktig jämställdhetsfråga är rätten till trygghet. Kvinnor löper mycket större risk än män att utsättas för sexuellt våld, trakasserier eller våld i hemmet. Varje fall av våld i hemmet eller någon annanstans är ett fall för mycket. Trots det är det tyvärr vanligare än många tror och det finns uppskattningsvis också ett betydande mörkertal. Dessa frågor behöver fortsatt arbete och exempelvis kvinnliga skyddshem behöver tillräckliga resurser om tryggheten i hemmet inte kan garanteras.

Gällande sexualbrott görs den här mandatperioden en totalrevision av den brottslagstiftningen och offrens rättsskydd kommer förstärkas.

Jämställdhetsarbetet är viktigt och arbetet måste fortsätta även om det hela tiden tagits och tas steg framåt för att säkerställa betydelsen av ordet feminism i Svenska akademins ordbok, alltså likställighet mellan könen, också i praktiken.

Jag kan inte förstå hur man kan motivera att kvinnor och män inte skulle ha likställd rätt till trygghet, lika lön för arbete, lika rätt till drömmar, karriär och ambitioner. Finland har inget behov av några anti-feminister.

Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot

Stackars Bambi och stackars människorna på Näverskär (se insändare den 28 november). Hoppas att polisen tar kräken som sköt och att de får stora straff.

”Från en djurvän”

Som bekant föreslår den avgående regeringen i sitt budgetförslag att den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, ska bibehållas. Kostnaden för detta är 1.800.000 euro per år. I en budget, som får ett underskott på 15.000.000 euro.

Kaj L, tydligt och bra skrivet den 29 november. Det överensstämmer med dagens verklighet. Vi behöver varandra, nu och i framtiden. Tillsammans är vi starkare och man kan inte veta när man själv behöver hjälp och stöd från andra.

Karin

Stadsdirektören Barbara Heinonen och minoriteten i stadsstyrelsen bestående av Sara Kemetter (S), Tony Wikström (S) samt Jonny Andersen (Lib), försöker misskreditera majoriteten i stadsutvecklingsnämnden genom att låta det framstå som att nämnden

I skrivande stund plitas säkert målsättningar ned för det politiska programmet med ambitionen att styra det offentliga Åland under de följande fyra åren (och genom det alla våras liv).

I Ålandstidningens ledare och artiklar den senaste veckan får man inte bara bilden av att strejk är en vänsterextrem aktion, det uttrycks i ord och meningar! Vinklingen på rapporteringen är oroväckande klandrande och ensidigt nyliberal.

Benita Mattsson-Eklund skrev i Ålandstidningens ledare den 26 november om en viktig fråga som berör överkonsumtionen som belastar vår planet.

FN:s nya klimatrapport visar att det fortfarande är möjligt att uppnå Parisavtalets mål, men att ländernas klimatlöften måste skärpas. Men de fastslår också att Parisavtalet inte är tillräckligt ambitiöst och att ytterligare åtgärder krävs.

I denna tidnings ledare den 27.11 spekulerar skribenten över bevekelsegrunderna till den givmildhet som medföljer den annalkande julen.

Det har gått över ett år sedan den klimatrapport som väckte en stor del av världen kom ut.

Öppet brev till Tjuvskyttarna lördagen den 23 november 2019.

Black Friday och julhandeln. Bägges gemensamma nämnare som marknadsföringen i decennier utnyttjat, normaliserat och förstorat; vår tragiska och obesvarade kärlek till konsumtionen.

Med min budgetmotion nummer två med rubriken: ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” vill jag att avdraget för löne- och pensionsinkomster stryks. Det är den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, som någon kallade det.

Fler insändare