Förra veckan klubbade lagtinget finans- och näringsutskottets betänkande gällande årets fjärde tilläggsbudget. Ett framåtsyftande betänkande som tog avstamp i den verklighet som råder gällande pandemin men även den ekonomiskt svåra verklighet som det offentliga Åland befann sig i före coronan. Utskottet skrev enhälligt i sitt betänkande över landskapsregeringens förslag till Ålands budget redan år 2020 att det behövs strukturella förändringar i landskapets verksamhet i mångmiljonklassen. Utskottetbetonade vikten av reformer inom landskapets och kommunernas förvaltning samt uppmanade landskapsregeringen att mål- och samarbetsinriktat arbeta för en reform av det kommunala systemet. I förra veckans betänkande fanns motsvarande skrivningar och fler därtill som uppmanade till åtgärder bland annat budgetramar.

Därför var det synnerligen märkligt att någon dag senare läsa finansministerns uttalande om att några strukturella förändringar inte är att vänta det kommande året, ej heller ramar. Det märkliga fortsatte i tisdagens tidning där finansministern uppmanade kommunerna att gå till banken och låna till driften. Så mycket är ett utskottsbetänkande värt på dagens självstyrda och parlamentariska Åland.

Det måste vara ordning och reda i ekonomin. Att uppmana till en lånekarusell när grundförutsättningarna redan är svaga visar på sviktande politiskt ansvar. Trots att en av de tyngsta ministerposterna varit ett vikariat är ålänningarna värda en mer långsiktig och hållbar politik även om den i stunden är lite obekväm.

John Holmberg

Lagtingsledamot (Lib)

Varför måste duvorna i hamnen tvunget skjutas bort? Det rör sig om ett femtontal och det är ju bara en kort tid de ligger på bo.

Där finns dessutom en massa andra fåglar, som skrattmåsar till exempel.

Producentansvaret förpliktigar enligt lag alla företag med över 1M euro i omsättning, däribland dagligvarukedjorna, att ta emot och organisera omhändertagandet och stå för alla kostnader av allt förpackningsavfall de släpper ut på marknaden.

Under tisdagens fullmäktige debatterades delgeneralplanen för Mariehamns centrum. Det var en mycket intressant och saklig debatt att följa där olika perspektiv presenterades.

ÅMHM:s uppdrag är genomgående styrt av lagstiftning och resurserna myndigheten disponerar över beslutas av landskapsregeringen.

I ledaren ”Gå tillbaka till 'GÅ'” hävdar Daniel Dahlén att en nystart nu behövs för strävanden mot ett utvecklat självstyre för Åland. Han understryker i synnerhet behovet av återinförande av den så kallade residualprincipen.

Det blåser förändringens vindar över Mise och jag spånar lite över hur detta påverkar min ekonomi. Om man tager Mariehamn som exempel, som har cirka 10.000 invånare, så borde det vara cirka 4.000 hushåll.

Upphandlingen för fastighetsnära avfallshämtning i fyrfackskärl har genomförts för Mariehamn, Jomala, Hammarland och Lumparland. Upphandlingen har genomförts som en EU-upphandling enligt gällande lagstiftning.

Det är oskäligt att vänta länge på enADHD-utredning. Bästa politiker, gäller vårdgarantin när man behöver utreda sitt barn som inte fungerar i skolan? Hur lång väntetid tycker ni att är okej?

När jag måndagen den 19 oktober i tidningen Åland läste att landskapets undervisningsminister kallt avfärdade moderlandets föreslagna, förlängda läroplikt, började jag kippa efter andan av förskräckelse.

Vi har ett värdefullt arv att värna om och det är våra gamla kulturhistoriska byggnader med så många intressanta historier knutna till sig.

Kustbevakare från Turkiet har nyligen övat på Åland. Är en sådan aktivitet förenlig med Ålands demilitariserade ställning?

Rådhuset, byggnaden som nu till och med förslås gå till försäljning, har en potential och historia som förpliktigar. Huset måste förbli i det allmännas ägo och få en vettig användning.

Hur har Mise upphandlat transporterna inför det nya, hårt kritiserade sorterings-och tömningssystemet för hushållsavfall? I dagsläget delar fem entreprenörer på körningarna, två mindre åkare på Sottunga och Kökar inräknade.

Fler insändare