I sin ledare den 13 november skrev Henrik Herlin: ”Det ska inte vara möjligt att skapa pengar ur ingenting, men det är precis det som centralbankerna gör, och de måste i något skede överge experimentet”.

I mina öron lät detta konstaterande ganska konstigt; guldmyntfoten övergavs ju för snart åttiofem år sedan! Däremot skapas varje dag i olika former och sammanhang utgifter hos någon statsregering med egen centralbank (CB) (således inte hos sådana som Ålands LR) pengar ur ingenting. Ledarcitatet baseras inte på det monetära system som i nuet finns.

Fler meter bokhyllor kan fyllas av böcker och artiklar skrivna av sakkunniga om just det ämnet. Självklart vore det lönlöst ens för en specialist att försöka summera alla dessa källors innehåll till en text begränsad till 1.250 tecken! Men icke desto mindre får icke-specialister helt sonika gå in på det allra nödvändigaste.

Den mekanism genom vilken strömmarna av pengar inom ekonomin kanaliseras benämns ”betalningssystemet” och består av ett lands CB tillsammans med sådana kommersiella banker vilka beviljas öppna var sitt eget konto hos CB:n. CB:n är regeringens bank helt enkelt, varför eget bankkonto erhålles.

Således kan transaktioner regering och någon annan part emellan utföras enbart genom att summan i fråga överförs mellan parternas respektive CB-konton (vilket gällande alla andra parter än regering själv är vederbörande banks CB-konto). Medan regeringen får skapa pengar ur ingenting riktat mot det ena hållet, tas samtidigt pengar som flödar åt det andra hållet till regeringens CB-konto ur omlopp (till exempel när skattebetalning görs).

Strömmarna flödar i båda riktningar kontinuerligt utan att sammankopplas. Den fluktuerande nettobalansens storlek får i princip vara antingen positivt eller negativt beroende på ekonomins opp- eller nergående.

Här, liksom inom demokratin i allmänhet, brukar som sig bör partipolitik komma att spela en roll. I praktiken tillåts balansen fluktuera bara i enlighet med den finansiella politik som införs av valda regeringar – på gott och ont.

I det specifika fallet EU var det uppenbarligen ”på ont”. Enligt mig har denna finansiella politik vilken påtvingats ovanifrån av eurozonens icke-folkvalda apparat genom den så kallade finanspakten, och inte av någon intern demokratisk process.

Detta är ett område som kräver närmare granskning.

Robert Horwood

Eckerö

Stackars Bambi och stackars människorna på Näverskär (se insändare den 28 november). Hoppas att polisen tar kräken som sköt och att de får stora straff.

”Från en djurvän”

Som bekant föreslår den avgående regeringen i sitt budgetförslag att den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, ska bibehållas. Kostnaden för detta är 1.800.000 euro per år. I en budget, som får ett underskott på 15.000.000 euro.

Kaj L, tydligt och bra skrivet den 29 november. Det överensstämmer med dagens verklighet. Vi behöver varandra, nu och i framtiden. Tillsammans är vi starkare och man kan inte veta när man själv behöver hjälp och stöd från andra.

Karin

Stadsdirektören Barbara Heinonen och minoriteten i stadsstyrelsen bestående av Sara Kemetter (S), Tony Wikström (S) samt Jonny Andersen (Lib), försöker misskreditera majoriteten i stadsutvecklingsnämnden genom att låta det framstå som att nämnden

I skrivande stund plitas säkert målsättningar ned för det politiska programmet med ambitionen att styra det offentliga Åland under de följande fyra åren (och genom det alla våras liv).

I Ålandstidningens ledare och artiklar den senaste veckan får man inte bara bilden av att strejk är en vänsterextrem aktion, det uttrycks i ord och meningar! Vinklingen på rapporteringen är oroväckande klandrande och ensidigt nyliberal.

Benita Mattsson-Eklund skrev i Ålandstidningens ledare den 26 november om en viktig fråga som berör överkonsumtionen som belastar vår planet.

FN:s nya klimatrapport visar att det fortfarande är möjligt att uppnå Parisavtalets mål, men att ländernas klimatlöften måste skärpas. Men de fastslår också att Parisavtalet inte är tillräckligt ambitiöst och att ytterligare åtgärder krävs.

I denna tidnings ledare den 27.11 spekulerar skribenten över bevekelsegrunderna till den givmildhet som medföljer den annalkande julen.

Det har gått över ett år sedan den klimatrapport som väckte en stor del av världen kom ut.

Öppet brev till Tjuvskyttarna lördagen den 23 november 2019.

Black Friday och julhandeln. Bägges gemensamma nämnare som marknadsföringen i decennier utnyttjat, normaliserat och förstorat; vår tragiska och obesvarade kärlek till konsumtionen.

Med min budgetmotion nummer två med rubriken: ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” vill jag att avdraget för löne- och pensionsinkomster stryks. Det är den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, som någon kallade det.

Fler insändare