I sin ledare den 13 november skrev Henrik Herlin: ”Det ska inte vara möjligt att skapa pengar ur ingenting, men det är precis det som centralbankerna gör, och de måste i något skede överge experimentet”.

I mina öron lät detta konstaterande ganska konstigt; guldmyntfoten övergavs ju för snart åttiofem år sedan! Däremot skapas varje dag i olika former och sammanhang utgifter hos någon statsregering med egen centralbank (CB) (således inte hos sådana som Ålands LR) pengar ur ingenting. Ledarcitatet baseras inte på det monetära system som i nuet finns.

Fler meter bokhyllor kan fyllas av böcker och artiklar skrivna av sakkunniga om just det ämnet. Självklart vore det lönlöst ens för en specialist att försöka summera alla dessa källors innehåll till en text begränsad till 1.250 tecken! Men icke desto mindre får icke-specialister helt sonika gå in på det allra nödvändigaste.

Den mekanism genom vilken strömmarna av pengar inom ekonomin kanaliseras benämns ”betalningssystemet” och består av ett lands CB tillsammans med sådana kommersiella banker vilka beviljas öppna var sitt eget konto hos CB:n. CB:n är regeringens bank helt enkelt, varför eget bankkonto erhålles.

Således kan transaktioner regering och någon annan part emellan utföras enbart genom att summan i fråga överförs mellan parternas respektive CB-konton (vilket gällande alla andra parter än regering själv är vederbörande banks CB-konto). Medan regeringen får skapa pengar ur ingenting riktat mot det ena hållet, tas samtidigt pengar som flödar åt det andra hållet till regeringens CB-konto ur omlopp (till exempel när skattebetalning görs).

Strömmarna flödar i båda riktningar kontinuerligt utan att sammankopplas. Den fluktuerande nettobalansens storlek får i princip vara antingen positivt eller negativt beroende på ekonomins opp- eller nergående.

Här, liksom inom demokratin i allmänhet, brukar som sig bör partipolitik komma att spela en roll. I praktiken tillåts balansen fluktuera bara i enlighet med den finansiella politik som införs av valda regeringar – på gott och ont.

I det specifika fallet EU var det uppenbarligen ”på ont”. Enligt mig har denna finansiella politik vilken påtvingats ovanifrån av eurozonens icke-folkvalda apparat genom den så kallade finanspakten, och inte av någon intern demokratisk process.

Detta är ett område som kräver närmare granskning.

Robert Horwood

Eckerö

Barbro, jag är inte illojal eller osaklig

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Demokratin bör värnas

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

Lyssna på vårdarna innan det är för sent

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Ge oss tillbaka gratisbussen

Det är stadens ansvar att se till att vi mariehamnare trivs och har det bra. Efter att Röde Orms gratisbussar slutade har staden blivit mindre trivsam.

Om granulat som fyllnadsmaterial

För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.

Inte makt, utan möjligheter

Moderata gruppledaren Roger Jansson bekymrar sig än en gång för maktobalans och maktkoncentration, utgående från det faktum att jag kommer att sitta i stadsstyrelsen och förhoppningsvis (i skrivande stund är nämnderna inte utsedda) i socialnämnden

Fokusera på service till invånarna, inte jäv

Det är med förvåning jag läser i Ålandstidningen den 15.1 att Anders Holmberg (Ob) och Ingrid Zetterman (Lib) har kritik mot att Mariehamns socialdemokrater föreslår Nina Fellman (S) som både ledamot av stadsstyrelsen och socialnämnden.

Var Marcus Måtar dömd eller inte?

Nyss hemkommen från en längre resa ser jag att Marcus Måtar inte straffas för sin fängelsedom. Väldigt märkligt. Eller kanske inte.

Australiens skogsbränder är i många fall anlagda

Kommentar till ledaren den 16 januari 2020.

Klimatförändringarna anges som orsak till de omfattande skogsbränderna som härjar och har härjat i Australien.

Fakta visar ingen skenande utveckling för klimatet

Angående ledaren den 7 januari:

Bygg en naviduct vid Lemströms kanal

För att öva lite på tunnelkonstruktioner behöver man ju inte ta till så drastiska åtgärder som att gräva en tunnel som är sex kilometer lång med detsamma, utan man kan bygga en betydligt enklare konstruktion först för att testa konceptet och samti

Några förbättringar för Ålands bästa

Några förbättringar som jag påtalat under flera år.

Onödigt blinka i små rondeller

I Gluggen skriver Jonny Mattsson att ålänningarna är dåliga på att blinka i trafiken. Problemet är att de åländska rondellerna, förutom Rökerirondellen och Sjukhusrondellen, är så små.

Fler insändare

22:00 Osakligt och illojalt av de borgerliga
22:00 Inför skuggredovisning av de åländska skatterna
22:00 Korrekt sanning
22:00 Svårt att boka om på grund av kräksjuka
22:00 Hur funkar bokningen till jourtandvården?
22:03 Varför fortfarande ingen klimatkompensering?
22:03 Viktigt med korrekta fakta
20:57 Sannfinländarnas förslag är knappast populism
20:57 Inte bara fördelar med EU-medlemskapet
20:12 Lokalt fångad fisk viktig för ett attraktivt mat-Åland
22:00 25 år med EU har gjort Åland större
22:00 Nyårslöftet 55
22:00 Varför så svårt att bevilja vargfällning?
22:00 Barnen på Söderhagen behöver känna sig trygga
22:00 Högre krav behöver ställas på vindkraften
22:00 Gott nytt träningsfritt år
22:00 Utbyggnad av biogas och avslutning av deponier kan samordnas
22:00 Hur står det till med säkerheten på färjorna?
22:00 Gott nytt Ålandsår!
22:00 Folket har i alla tider rubbat strukturer