Kultur- och fritidsnämnden, där Barbro Sundback tidigare var ordförande, beslöt 2018 att tacka ja till en niohåls discgolfbana, finansierad av Lions Club Mariehamn. Avtalet med Lions stipulerade att staden har tillsyn över området och rätt att avsluta verksamheten när som helst, utan att höra Lions. Ingenstans godkände man att de nio hålen skulle få utökas till 18, eller att ansvaret för banan skulle få överlåtas på en förening.

Lions presenterade sin gåva för nämnden så här: ”Om Mariehamns stad kan godkänna den föreslagna banplaceringen uppnås en fantastiskt naturskön bana utan behov av större ingrepp på miljön.” Så idylliskt blev det inte riktigt. Att Sundback med facit på hand efter att banan har varit i användning i 1 1/2 år, med arboristens faktautlåtande och med de olägenheter som verksamheten har orsakat bland annat de närboende,nu har ändrat sig angående lämpligheten i att ha en discgolfbana i Badhusparken och på berget är inte märkligt alls. Det märkliga är att inte Julia Birney har gjort det.

Tredje sektorn gör ett aktningsvärt jobb. Men beslutet att överlåta ansvaret för skötseln av banorna på en nybildad förening, som har fullt upp med flera andra discgolfbanor runt om på Åland och där det framgår i anteckningarna från infomötet den 17 juniatt man söker aktörer som underhåller banorna men att det är svårare att hitta frivilliga i Jomala och Mariehamn, känns inte övertänkt.

Jag kan inte hjälpa att jag undrar vad som är Liberalernas miljölinje. Den 22 juni skrev deras lagtingsledamot John Holmberg en insändare om att låta vägrenarna blomma. Han skrev om hur den biologiska mångfalden är viktig för vår överlevnad, inte minst för våra pollinerare, och om hur Ålands säregna natur lockar många turister och naturälskare. ”Blommande vägrenar är en mycket billig destinationsmarknadsföring för en grön ö i ett blått hav.” Men Julia Birney ser inget problem med att ljungen och blåbärsriset försvinner på berget utan säger sorglöst att röd granit är ett hållbart material som tål slitage. Förvisso håller granit, men vill vi att Badhusberget ska se ut ”som efter att skarvarna har dragit fram”, som en oroad man sa till mig? Eller vill vi ersätta gräsmattan i parken med samma typ av plastgräs som nu finns på utkastplatserna?

I juni 2020 publicerades en kartläggning av mariehamnarnas favoritgrönområden och vad de uppskattade med dem. Badhusparken och -berget hörde till de mest besökta, vilket stämmer illa med påståendet att området tidigare skulle ha varit tomt. Drygt 40 procent uppgav att de sökte sig dit för att uppleva rofylldhet, bara hälften så många för ”aktiviteter och utmaning”. Att då upplåta hälften av hela området till dem som vill ha aktiviteter rimmar inte med resultatet av kartläggningen.

Det ansvarsfulla av staden hade varit att stänga banan när slitaget uppstod och man ännu hade rätt att avsluta verksamheten när som helst. Nu har man i stället bäddat för en utdragen process där ärendet sannolikt kommer att föras vidare till förvaltningsdomstolen.

Sonja Nordenswan

Ålandstrafiken meddelar att det under tiden 5-18.10, då Skarven är på dock och ersätts av Knipan, kommer att uppstå situationer då alla fordon inte kommer att rymmas med på turerna.

Häromdagen fick alla vi med endast brännbart i soptunnan brev av Mise. Vi har alltså endast en soptunna för brännbart, och tömning en gång i månaden eller en gång var åttonde vecka.

När en aktör tar helhetsansvar för infrastrukturen kring avfallet blir det lättare att kontrollera och minska miljöskadorna.

Torsdag 24 september hade vi fått ett brev från Mise i brevlådan. Brevet var daterat 15 september. Vi uppmanades i brevet att inkomma med svar senast 13 september. Bara det säger något om myndighetens syn på sitt uppdrag och sina kunder.

Sixten Jansson, du undrade om det blir flera Poetry slam framöver. Vi hoppas kunna arrangera evenemanget enligt tradition även i år, men under dessa coronatider måste vi naturligtvis följa myndigheternas riktlinjer.

I sin iver att misskreditera mig glömmer Björn Hägerstrand helt bort att svara på min fråga om de grönsprayade träden i Badhusbergsområdet. Därför frågar jag en gång till: ”Ska de märkta träden sågas ned eller inte?”.

Ingen av oss har upplevt en liknande situation som dagens, inte heller Viking Line. Resandet har minskat till följd av rådande pandemi.

Stadens generalplan är ett av Mariehamns viktigaste dokument. Den är en stark överenskommelse som binder förvaltning, politiker och medborgare. Så borde det iallafall vara.

År 2016 så hotade Orkla att Chips fabriken skulle lämna Åland. Då togs ett samlat krafttag på Åland som räddade kvar fabriken genom ett antal åtgärder som sänkte kostnaderna.

Att lagtingsledamot Nina Fellman (S) och undertecknad har totalt olika synsätt på mångt och mycket torde inte vara obekant.

Replik till Roger Höglund.

Näringsministern utlovar bidrag till företagen för att sänka kostnader för el, vatten och avlopp genom att t ex investera i energibesparande åtgärder.

En av effekterna av rådande pandemi är hög arbetslöshet, vilket vi behöver motverka med flera olika åtgärder. Nya jobb och nya företag är ett sätt.

Fler insändare