I ”Skatteundantaget har gjort Åland rikt” debatterar Jörgen Pettersson (C), ordförande i finans- och näringsutskottet, med Företagarna på Åland (FPÅ) om den åländska skattegränsen.

JP vill se konstruktiva lösningar och ”Att försämra för andra gör det inte bättre för en själv.” Detta är väl kärnan i skattegränsen? Man har försämrat för andra för att få det bättre själv.

Skattegränsdebatten är gammal. Jag deltog innan skattegränsen fanns och initierade namninsamlingen om en folkomröstning om skattegränsen. Resultatet blev att jag överlämnade en av de längre namnlistorna i Ålands historia till talmannen, men någon folkomröstning fick vi inte.

Nu har generationer av politiker lovat att skattegränsen ska bli ”osynlig”. Nå, å ena sidan har jag inte sett något foto på den, men å andra sidan har vi inte sett någon förenkling heller?

JP skrev ”Tack vare EU-inträdet och skatteundantaget kan Åland som samhälle blicka tillbaka på 25 huvudsakligen tillväxtfyllda år.”

Man kan undra vilket nummer av Kalle Anka finansordföranden har i sin källförteckning.

Enligt ÅSUB var tillväxten mellan åren 1974 och 1994 per capita och i reala termer 80 procent eller 2,9 procent per år. Mellan 1994 och 2019 var tillväxten 50 procent eller 1,6 procent per år; alltså 45 procent lägre under de ”tillväxtfyllda åren”, med skatteundantag, jämfört med tiden före.

Finlands BNP-ökning var 120 procent mellan 1994 och 2019, alltså två gånger större. Utan skattegräns.

JP skriver: ”Tack vare skatteundantaget har sjötrafiken utvecklats oerhört starkt”. Ur minnet var sjöfartens andel 34 procent av Ålands BNP när vi gick in i EU. Och ur samma källa nu 17 procent. Kan inte kalla det ”utvecklats oerhört starkt”.

Under de tio senaste åren har Helsingforsbörsen stigit 50 procent. Viking Line-aktien har gått ner 50 procent.

JP hävdar att tack var skatteundantaget har många andra områden kunnat blomstra: ”Paf är ett exempel ... Posten, turismen ...”

Paf inledde delvis sin bana på fartygen, men tillväxten via internet har väl inte så mycket att göra med skattegränsen? Postens framgång ”tack vare skatteundantaget” ligger väl mest i att de utnyttjat ett kryphål med små försändelser? Inte gränsen i sig. Och turismen? I Ålands lagting sade jag: ”Det värsta är att antalet övernattningar minskar... Om trenden fortsätter så kommer vi alltså inte ha några övernattningar om tjugo år. Den landbaserade turismen kommer i praktiken att vara avvecklad.” Ordet ”blomstra” skulle jag verkligen inte använda om landturismen.

JP skriver även att Finland har kunnat dra nytta av förmånliga transporter. Helt rätt. Industrin i Finland är även en stor leverantör till rederierna. Därför föreslog jag i en debattartikel, då skattegränsen skulle införas, att man skulle resa en staty av dåvarande talmannen på Åbo torg. Den debattartikeln ”rymdes inte” i Ålandstidningen. Kanske det var JP, som gjorde den bedömningen?

JP skriver att åländska företag inom många andra områden har kunnat blomstra. Enligt ÅSUB ökade exporten från 118 miljoner till 300 miljoner mellan 2003 och 2012, men har sedan stampat på stället. Kanske, kanske detta är en orsak till den frustration som FPÅ ibland uppvisar?

JP är en briljant skribent, men det vore klädsamt om han i egenskap av finansordförande skulle göra en liten, liten källkoll på de floskler och klyschor han använder i sin replik mot FPÅ. Nu ser den tyvärr mera ut att vara skriven i hans egenskap som publisher för Ålands sjöfart.

Stephan Toivonen (ÅLD)

ekonomie magister

medlem i finans- och näringsutskottet

Jag avser inte gå i polemik med Robert Horwood (18.2) om institutionen EU, då detta måttligt komplexa fenomen tycks befinna sig bortom hans perception, men det är svårt att låta karikatyren råda; när han lyfter pennan med EU i siktet är det inte f

Härom veckan kunde vi ta del av i media att en juniordomare i den åländska innebandyserien fick utstå hårda ord från en erfaren ledare efter slutsignal.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. Sist ut är Malin Sandberg-Holmström, Brändö.

Gällande rekryteringen av förvaltningschef, har jag några frågor och tankar till regeringen:

Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas.

Med anledning av trenden att bildkonstnärer allt oftare underlåter att ge konstverken namn och i stället överlåter åt betraktaren att tolka vad tavlan betyder kan det vara intressant att få veta att man i Grönköping har dragit den yttersta konsekv

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Satu Numminen, Kumlinge 

Jag måste börja med att tacka Maria Sundberg, som ställer upp och står vid min sida fast jag inte vet vem du är. Det betyder massor för mig.

Nu har Maxingebussen en gratis vecka under sportlovet. Ett bra initiativ som stadsbussen borde ha följt upp. För nu kostar det två euro att åka ner till centrum från södra stan och två euro tillbaka efter utfärden.

Det som skrivs om jordförsäljning och bulvaner visar en syn på åländsk jord som förskräcker. Låt mig påminna om Nationernas förbunds uppmaning till Finlands regering 24 juni 1921:

Öppen fråga till minister Alfons Röblom och minister Annette Holmberg-Jansson.

Finlands kommunikationsministerium tillåter 5G på Åland, en ny elektronik som ej ännu vetenskapligt hälsotestats.

Det är intressant men alls inte oväntat att ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) bedömning av det ekonomisk läget i kommunerna och möjliga kriterier för åländska kriskommuner.

Efter de senaste dreven i media och lagtingsoppositionen mot två av Obunden samlings lagtingsledamöter kan konstateras att partiet fortfarande lever och har hälsan.

Fler insändare