För den finländska husdjursproduktion är friska och välmående djur en grundbult för verksamheten. Vi har redan i dag en relativt sträng djurskyddslagstiftning som bas, och den kommer att förnyas i sin helhet under inkommande år. Vi har hälsovårdsprogrammen Sikava, för svin, och Naseva, för nöt, som går betydligt längre än lagstiftningen och har en hög anslutningsgrad bland producenterna. Vi har landsbygdsprogrammets ersättningssystem för främjande av produktionsdjurens välmående som också har en hög anslutningsgrad.

Den finländska djurproduktionens erkänt låga antibiotikanivå, som nu är lägre än någonsin tidigare, är en del av denna helhet. Det har att göra med att djur som mår bra och sköts genom förebyggande hälsovårdssystem helt enkelt inte behöver medicineras.

Dessutom har vi en sträng livsmedelskontroll, som börjar redan på gårdsnivå och sträcker sig genom hela livsmedelskedjan.

Hållbarhet och ansvarstagande är basen i den finländska djurhållningen. Det foder som våra husdjur äter är i huvudsak inhemsk vall-, spannmåls- och proteinfoder. Vi har rikliga vattentillgångar som vi använder en mycket liten del av. Den finländska mjölk- och nötköttsproduktionen bygger på att korna äter gräs och vallfoder och inte i huvudsak soja och majs som i stora delar av världen.

När det gäller klimat- och miljöpåverkan är det helt grundläggande att vi tar hand om miljön för kommande generationer – vi behöver alla dra vårt strå till stacken. Det gör Finlands bönder bland annat genom en omsorgsfull och effektiv användning av gödsel, energieffektivitet och användning av förnyelsebara bränslen, markbearbetning för bättre markstruktur, mångsidig odling och genom att utveckla nya odlingsmetoder. Man kan med fog hävda att den finländska djurproduktionen håller världsklass, också när det gäller klimatfördelar.

Den djupa lönsamhetskris som har varit rådande i jordbruket under en längre tid är den största riskfaktorn för våra produktionsdjurs välmående. Om jordbrukarens ork tar slut så ökar tyvärr också risken för att djuren inte sköts på bästa sätt. En lönsam produktion är den bästa garantin för god djurhållning.

Genom att välja finländska mjölk- och köttprodukter i stället för importerade kan var och en konsument samtidigt göra en konkret insats för god djurhållning.

Mats Nylund, ordförande, SLC (Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.)

Stackars Bambi och stackars människorna på Näverskär (se insändare den 28 november). Hoppas att polisen tar kräken som sköt och att de får stora straff.

”Från en djurvän”

Som bekant föreslår den avgående regeringen i sitt budgetförslag att den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, ska bibehållas. Kostnaden för detta är 1.800.000 euro per år. I en budget, som får ett underskott på 15.000.000 euro.

Kaj L, tydligt och bra skrivet den 29 november. Det överensstämmer med dagens verklighet. Vi behöver varandra, nu och i framtiden. Tillsammans är vi starkare och man kan inte veta när man själv behöver hjälp och stöd från andra.

Karin

Stadsdirektören Barbara Heinonen och minoriteten i stadsstyrelsen bestående av Sara Kemetter (S), Tony Wikström (S) samt Jonny Andersen (Lib), försöker misskreditera majoriteten i stadsutvecklingsnämnden genom att låta det framstå som att nämnden

I skrivande stund plitas säkert målsättningar ned för det politiska programmet med ambitionen att styra det offentliga Åland under de följande fyra åren (och genom det alla våras liv).

I Ålandstidningens ledare och artiklar den senaste veckan får man inte bara bilden av att strejk är en vänsterextrem aktion, det uttrycks i ord och meningar! Vinklingen på rapporteringen är oroväckande klandrande och ensidigt nyliberal.

Benita Mattsson-Eklund skrev i Ålandstidningens ledare den 26 november om en viktig fråga som berör överkonsumtionen som belastar vår planet.

FN:s nya klimatrapport visar att det fortfarande är möjligt att uppnå Parisavtalets mål, men att ländernas klimatlöften måste skärpas. Men de fastslår också att Parisavtalet inte är tillräckligt ambitiöst och att ytterligare åtgärder krävs.

I denna tidnings ledare den 27.11 spekulerar skribenten över bevekelsegrunderna till den givmildhet som medföljer den annalkande julen.

Det har gått över ett år sedan den klimatrapport som väckte en stor del av världen kom ut.

Öppet brev till Tjuvskyttarna lördagen den 23 november 2019.

Black Friday och julhandeln. Bägges gemensamma nämnare som marknadsföringen i decennier utnyttjat, normaliserat och förstorat; vår tragiska och obesvarade kärlek till konsumtionen.

Med min budgetmotion nummer två med rubriken: ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” vill jag att avdraget för löne- och pensionsinkomster stryks. Det är den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, som någon kallade det.

Fler insändare