Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt! Jag har ändå fått en hel del frågor om studiens upplägg och vill därför klargöra några saker innan diskussionen åter tar fart.

Studien genomfördes bland ett slumpmässigt urval av finlandssvenskar. Ungefär 400 ålänningar deltog i undersökningen som genomfördes helt online. Svarspersoner med hemkommun på Åland fick besvara ett antal särskilt utvalda frågor rörande lagtingsvalet på Åland.

De åländska svarspersonerna motsvarade mycket väl den åländska befolkningens sociala struktur förutom gällande utbildningsnivå där det fanns en stor överrepresentation av högutbildade (mycket vanligt i den här typen av undersökningar). Svaren viktades därför i efterhand.

Resultaten innehåller en mängd olika analyser om bland annat vem som inte röstade, varför vissa inte röstade, hur ålänningarna ser på självstyret, vilket partis väljare som var mest nöjda med valresultatet, partival kategoriserat för olika sociala grupper, ideologisk placering för olika sociala grupper, ideologisk placering på basen av partisympatisörernas ideologiska placering och så vidare.

Den ideologiska placeringen kartlades genom att svarspersonerna fick besvara tio olika påståenden, fyra påståenden för vänster-höger och sex påståenden för GAL-TAN. Påståendena var identiska med dem som ställts i nationella valundersökningar. Överlag följde upplägget för hela studien ett liknande upplägg som den nationella riksdagsvalsundersökningen ledd av min handledare, professor Kimmo Grönlund.

Varje enskilt ideologiskt påstående kunde ge ett värde mellan ett och fyra, där ett var mest vänster eller GAL och fyra var mest höger eller TAN. Utifrån det här räknades ett ideologiskt medelvärde ut för respektive svarsperson. Genom att sedan ta medelvärdet för samtliga som i undersökningen sade sig ha röstat på ett specifikt parti i lagtingsvalet 2019 har vi räknat ut var den generella väljaren befinner sig ideologiskt för respektive parti.

Vi analyserade även hur svarspersonerna placerade sig generellt ideologiskt för kön, utbildningsnivå, boendeort och ålder. Kom ihåg att det är generella resultat, den enskilda väljaren kan alltid känna sig obekväm med placeringen. Överlag är resultaten mer säkra för de större partierna och mycket osäkra för de allra minsta.

En majoritet, 54 procent, sade att kandidaten är viktigare än partiet vid röstning. De tydliga ideologiska skillnader som ändå har identifierats i ett så utpräglat personcentrerat valsystem som det åländska indikerar ändå att det finns en ideologisk dimension i den åländska politiken.

Det är värt att påminna om att GAL-TAN är en mycket omdebatterad skala. Min uppfattning är ändå att den säger något om de åsiktströmmar som finns i vår tid och därför är värd att studera.

Man kan även fråga sig om det är motiverat att applicera internationella ideologiska teorier på Åland. Professor Dag Anckar har bland annat skrivit att självstyrelsen gör Åland unikt men samtidigt är Åland i allra högsta grad ett nordiskt välfärdssamhälle vilket öppnar för jämförelser.

Till sist vill jag säga att publikationen i Barometerns forskningsrapport är populärvetenskaplig och mycket förenklad. Den som vill ha mer ingående teoretisk, kontextuell, metodologisk och statistisk analys ska med fördel vända sig till avhandlingen som finns att läsa bland annat på stadsbiblioteket och lagtingsbiblioteket. God debatt!

Rasmus Lindqvist

statsvetare

Bästa vandrare! I går då jag läste tidningen angående djurkadaver på en vandringsled på Vårdö, suckade jag lite och tänkte ännu en gång – nu får sig jägarna en känga, igen...

För en tid sedan kunde vi läsa om allt lägre nativitetstal i Finland och på Åland. Endast tre kommuner på Åland har ett födelseöverskott.

Röda korset Ålands distrikt önskar uttrycka sitt starka stöd för Erika Bomans gästledare i Ålandstidningen den 5 augusti. Åland behöver stärka sin kapacitet för psykiskt stöd och psykisk första hjälp på alla plan.

I sin krönika den 24 juli konstaterar biträdande professor i nationalekonomi Edvard Johansson: ”Även om det inte finns någon exakt gräns för när en stats skuldsättning blir för stor...” (i sig ett ganska märkligt konstaterande, med tanke på EU:s S

Visst, det finns statistik som visar att fler svarta skjuts av polisen i förhållande till folkmängden. Men det är så, att det är fattiga människor som mest råkar ut för polisens våld och skjutningar.

Jag vill bara berömma Röde orm för alla gratisresor och för den fina servicen.

Jag körde med bil i går (tisdag) från Storby och österut på huvudvägen mot Mariehamn. Till min fasa fick jag se att man har klippt bort alla vackra blommor längs huvudvägen och längs cykel- och gångvägen i Eckerö.

Bästa Albin och Berit. Hur orkar ni bara reta upp er på allt från Badhusparken till stadsbussen och Röde orm? Vilken negativ och tråkig attityd! Vi har det ju så otroligt bra här på vårt fridfulla vackra Åland.

Det gläder mig att min kollega i finans- och näringsutskottet John Holmberg (Lib) ställer sig till den lilla skara, som börjat granska pensionsfondens arbete.

Talentia uppmärksammar i en insändare i Ålandstidningen (4.8) att det behövs samarbetsanda och drivkraft i Kommunernas socialtjänst k.f. (KST). Från KST:s sida uppskattas initiativet.

Nej, jag håller absolut inte med lantrådet om att pensionsfondens nästan halva miljard euro är i trygga händer. Lantrådet är även tydlig med att denna regering inte kommer att laga något som inte är trasigt.

Det jag inte trodde kunde hända har hänt. Mia Hanström och jag är rörande överens! Detta i en fråga som må vara en bi(sak), men dock.

Jag vill ställa några frågor angående Eckerö/Birka:

Fler insändare