Byråkrati och långa behandlingstider. Gör stora hål i det så kallade sociala trygghetsnätet, om det nu fanns nåt från första början...
Jag har arbetat i över 20 år, betalt skatt och alla andra avgifter. Nu har jag dessvärre varit sjukskriven i närmare ett år på grund av psykisk ohälsa.
I juni 2017, fick jag reda på av FPA att jag blivit utförsäkrad och var tvungen att skicka en ansökan om ”sjukpension” till mitt pensionsbolag. Nåväl, det gjorde jag, efter 2 månaderfick jag svaret, att de inte betalar ut något, då jag inte hade varit sjukskriven över ett år.
Tillbaka till FPA med beskedet, fick jag svaret : Det visste vi, DU borde ha bett din läkare skriva en längre sjukskrivning. Bara det känns ju som mygel, då jag, och förmodligen de flesta sjuka, vill tillbaka i arbetslivet så fort som möjligt.
Så vad ska jag göra? Du får fylla i blanketter om ”garantipension”, och under behandlingstiden får du lyfta understöd från AMS.
Okej. Det gjorde jag. Allt har funkat någorlunda bra, fram tills för två månader sedan. Då jag plötsligt blev utan understöd. Jag kontaktade AMS, men enligt dem hade FPA beviljat mig pension. När jag kontaktade FPA om saken, så sa de att det har vi inte gjort!
Det känns som de bara skyller på varandra om vem som inte ska ge mig understöd. Det hela har slutat med att jag fått gå till socialen och lånat pengar av nära och kära för att ha råd med hyran och övriga räkningar.
Mat, det äter jag ibland, har inte råd just nu. Men jag tror inte jag är den enda som är drabbad!
Ska vi låtsas vara ett tryggt samhälle för alla, så måste vi ju verkligen ståför det!
Daniel Salmén
Daniel Salmén
Ålandstidningen