Hej Mariehamns cykelbansledare. Är en flitig cyklare till och från jobbet men under mina cykelfärder till och från jobbet störs jag hejdlöst åt cykelbanornas kondition i Mariehamn.
Sommartid ska jag cykla 7,1 kilometer från Vikingterminalen till Slättholm i Lemland. Det går bra att cykla upp till Torggatan men korsningen vid Öhbergsvägen håller man på att falla av cykeln på grund av rötter som kommit upp i asfalten.
Då man kommer ner vid Baltichallen går cykeln nästan av på grund av vasst avskuren väg och då man kommer mellan Måsvägen och Doppingvägen finns det inte någon hejd på alla gropar och rötter. Sista vägsnitten mellan Skrakvägen och Lervik är det djupa falska gropar som får en att tappa styret.
Väl ute på storavägen är det okej att cykla, där är asfalten fin tills man kommer ut till Järsövägen. Där vi cyklister ska hålla oss finns det knappt någon asfalt kvar, bara sprickor och små fina växter som grott i asfalten. Det gör att man som cyklist drar sig ut i bilarnas körfält som redan är smalt.

Vintertid cyklar jag från Vikingterminalen till Dalkarby sju kilometer. Hur är cykelvägarna där? Det går bra att komma upp på Skillnadsgatan. Att ta sig ner för den fina breda cykelvägen innebär att man stöter på många falska överraskningar: vägbrunnar som är mitt i cykelbanan, Dunk, dunk, dunk. Nu har jag lärt mig att ta gångvägen med min cykel, annars är risken stor för benbrott.
Kommer fram till Självstyrelsegården, från husets södra ända till Arkipelags norra ända är cykelvägen uppgrävd 17 gånger och lappad lika många gånger med därtillhörande gropar och sprickor. Resten av Östra utfarten går som en berg- och dalbana med sköna mjuka berg och dalar. Så kommer man till Strandnäs där mängder av barn ska cykla. Hujeda mig. Från Röcka-rondellen och ända till Holmbergs är hela cykelvägen ett enda lapptäcke. Orkade inte ens räkna alla lappningar.
Min stilla undran är nu. Hur vill ni att Mariehamn ska bli bilfritt då det inte går att cykla vettigt ens på cykelhuvudlederna utan att riskera både cykelns hållbarhet och ens egen hälsa på grund av alla gropar, rötter och vassa kanter som finns i cykelbanorna?
Med vänlig hälsning
Carita Holmén

Ålandstidningen