Efter fem år av intensivt arbete var det äntligen dags för stadsfullmäktige att diskutera ett förslag till ny delgeneralplan för stadens centrum. Förslaget återremitterades av stadsfullmäktige till stadsstyrelsen.

Om förslaget godkänns i den form det kom till stadsfullmäktige är det mycket positivt med tanke på centrums utveckling.

För det första kommer alla fastighetsägare att få mer byggnadsrätt. I centrum finns drygt 60 fastighetsägare. Alla fastigheter kommer att öka i värde. I beredningen nämns att den gemensamma värdestegringen uppgår till cirka 15 miljoner.

Denna värdestegring är inte kopplad till någon motprestation. I stället hoppas staden att de nya kvadratmetrar som kan räknas i tiotusental bebyggs. Planen ska gälla i 20 år och under den tiden kan invånarantalet stiga från drygt 400 till 1.200. Därutöver finns det stora expansionsmöjligheter för affärer och kontor.

För det andra blir delgeneralplanen juridiskt bindande. Det betyder att vid uppgörande av nya detaljplaner (stadsplaner) för de drygt 60 fastigheterna i centrum kommer staden att följa de bestämmelser som finns i delgeneralplanen.

Det betyder ökad rättssäkerhet för fastighetsägarna. De vet vilka regler som gäller i fråga om byggnadsrätt, våningstal och andra variabler som är centrala för att fatta beslut om att investera. Detta är en stor förbättring mot dagens situation. Den generalplan som finns nu är en rekommendation. Det leder ofta till långa och krångliga förhandlingar med staden som ibland leder till politiska ad hoc-lösningar.

Ett sådant system, det vill säga att tillfälliga majoriteter i stadsfullmäktige röstar om byggnadsrätt etcetera, bäddar för olika behandling av fastighetsägarna. Den fastighetsägare som ”gapar högst” och kräver rättigheter som andra inte får favoriseras på andra fastighetsägares bekostnad. En sådan politisering av planeringsprocessen skapar konflikter och tilltron till myndighetsutövningens neutralitet raseras.

Enligt plan- och bygglagen ska byggnadsskydd ingå i delgeneralplanen. Ingen fastighet k-märks när delgeneralplanen godkänns. Delgeneralplanen anger enbart vilka byggnader som är arkitektoniskt viktiga och vilka som är stadsbildsmässigt viktiga. Lagen är klar på denna punkt.

Urvalet av byggnader som ska byggnadsskyddas görs enligt en inventering gjord av fackfolk vid landskapsregeringens museibyrå. Det betyder generellt att vissa byggnader inte ska rivas. Det säger sig självt. Man kan inte riva och bevara samtidigt.

I varje enskilt fall görs sedan skräddarsydda lösningar när fastighetsägaren anhåller om en ny eller ändrad stadsplan (detaljplan) för sin fastighet. På detta sätt gör man i andra städer. Mariehamns historia märks i dess byggnader. Vårt kulturarv är viktigt för vår identitet och ett gemensamt ansvar.

Som nyvald ordförande för stadsutvecklingsnämnden hoppas jag att stadsstyrelsen nu tar sitt ansvar och så fort som möjligt för förslaget till delgeneralplan till stadsfullmäktige för beslut. Alla utredningar och höranden har redan gjorts. Frågan är mogen för beslut.

Det är viktigt med tanke på stadens utveckling att fastighetsägarna får klara besked och tydliga villkor för att kunna fatta långsiktiga investeringsbeslut.

Barbro Sundback (S)

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Alltså vad händer, samhället sätter sina medmänniskor i en framtida psykisk ohälsa. Folk blir permitterade och andra får jobba dubbelt, skolbarn får uppgifter som om de hade två vuxna och inga syskon till hands.

Nu tycker jag att livsmedelsbutikerna inför ett nytt system med att på kassadisken införa ett mellanrum med en halv meter mellan varje ny kunds varor. Vi kan kalla det värnavstånd.

Hur entusiasmerar man sin personal när det är känt att man seglar i motvind? Jo, samtidigt som man informerar om permitteringarså ställs det krav på att personal ska komma till arbetet med egna skyddskläder!

Med anledning av lagtingets beslut om en tillfällig förhöjning av dagpenningen florerar det på sociala medier och till och med i lagtinget felaktig information i sakfrågor.

Fler insändare