Ungdomarnas välbefinnande diskuteras mycket just nu, och med all rätt. Det har knappast undgått någon att många av våra ungdomar mår sämre än någonsin: mediabruset, behovet av att alltid behöva vara uppkopplad och nåbar, mobbning både i och utanför skolgårdarna, sägs vara de största bovarna i dramat. Allt för ofta söker sig ungdomarna till droger, i en desperat sökning efter en stunds lycka.

Att synnerligen många av våra ungdomar rent av förtvivlar på grund av prestationskraven skolorna ställer, tycks inte alls ingå i ekvationen. De som hänger på under lektionerna och som förmår att koncentrera sig en hel skoldag belönas med att kunna ta hem extrapoäng i proven för att förgylla vitsordet till en 10+. Andra, synnerligen de med svårigheter i olika nyanser, får ta smällen till den milda graden att utbildade pedagoger delar ut vitsordet 3-, för att understryka att man presterade dåligt, som om man inte förstod vad vitsordet 4 inneburit.

Sådan prestationsångest leder knappast till att fler ungdomar trivs i skolan, en plats där man skapar förutsättningar för sitt vidare liv. Här skapas i dag i stället två sidor det framtida samhället står inför – de som har haft det lätt i skolan, och resten. Antalet av de mittemellan

minskar mer och mer.

Det kanske är på tiden att se över hur en modern läroplan och modern pedagogik borde se ut i dag. Att förmedla att det finns plats för alla, att kunna hitta annat än ”renodlad kunskap och vetande”. Att det i dag de facto, handen på hjärtat, är helt okej om man på stående fot inte vet när Marie-Antoinette avrättades eller vem Abraham var. Jag vill på inga villkor underminera allmänbildning, tvärrtom. Men jag är övertygad om att vi i dag är mogna och beredda på att kunna förlita oss på att vi hittar svar på

det vi inte vet än, om vi så vill. Att vi därmed kan ta en hel del laster av våra ungdomarns axlar, så att de mår bättre och faktiskt gillar att gå till skolan i stället.

Här är en eloge till samtliga speciallärare på plats, som med engagemang och kunskap kämpar för att eleverna med svårigheter inte helt tappar motivationen och greppet om sina skolgång och som därmed ser till att klyftan mellan bra och dåliga elever inte blir större och större.

Christoph Neymeyr

Barbro, jag är inte illojal eller osaklig

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Demokratin bör värnas

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

Lyssna på vårdarna innan det är för sent

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Ge oss tillbaka gratisbussen

Det är stadens ansvar att se till att vi mariehamnare trivs och har det bra. Efter att Röde Orms gratisbussar slutade har staden blivit mindre trivsam.

Om granulat som fyllnadsmaterial

För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.

Inte makt, utan möjligheter

Moderata gruppledaren Roger Jansson bekymrar sig än en gång för maktobalans och maktkoncentration, utgående från det faktum att jag kommer att sitta i stadsstyrelsen och förhoppningsvis (i skrivande stund är nämnderna inte utsedda) i socialnämnden

Fokusera på service till invånarna, inte jäv

Det är med förvåning jag läser i Ålandstidningen den 15.1 att Anders Holmberg (Ob) och Ingrid Zetterman (Lib) har kritik mot att Mariehamns socialdemokrater föreslår Nina Fellman (S) som både ledamot av stadsstyrelsen och socialnämnden.

Var Marcus Måtar dömd eller inte?

Nyss hemkommen från en längre resa ser jag att Marcus Måtar inte straffas för sin fängelsedom. Väldigt märkligt. Eller kanske inte.

Australiens skogsbränder är i många fall anlagda

Kommentar till ledaren den 16 januari 2020.

Klimatförändringarna anges som orsak till de omfattande skogsbränderna som härjar och har härjat i Australien.

Fakta visar ingen skenande utveckling för klimatet

Angående ledaren den 7 januari:

Bygg en naviduct vid Lemströms kanal

För att öva lite på tunnelkonstruktioner behöver man ju inte ta till så drastiska åtgärder som att gräva en tunnel som är sex kilometer lång med detsamma, utan man kan bygga en betydligt enklare konstruktion först för att testa konceptet och samti

Några förbättringar för Ålands bästa

Några förbättringar som jag påtalat under flera år.

Onödigt blinka i små rondeller

I Gluggen skriver Jonny Mattsson att ålänningarna är dåliga på att blinka i trafiken. Problemet är att de åländska rondellerna, förutom Rökerirondellen och Sjukhusrondellen, är så små.

Fler insändare

22:00 Osakligt och illojalt av de borgerliga
22:00 Inför skuggredovisning av de åländska skatterna
22:00 Korrekt sanning
22:00 Svårt att boka om på grund av kräksjuka
22:00 Hur funkar bokningen till jourtandvården?
22:03 Varför fortfarande ingen klimatkompensering?
22:03 Viktigt med korrekta fakta
20:57 Sannfinländarnas förslag är knappast populism
20:57 Inte bara fördelar med EU-medlemskapet
20:12 Lokalt fångad fisk viktig för ett attraktivt mat-Åland
22:00 25 år med EU har gjort Åland större
22:00 Nyårslöftet 55
22:00 Varför så svårt att bevilja vargfällning?
22:00 Barnen på Söderhagen behöver känna sig trygga
22:00 Högre krav behöver ställas på vindkraften
22:00 Gott nytt träningsfritt år
22:00 Utbyggnad av biogas och avslutning av deponier kan samordnas
22:00 Hur står det till med säkerheten på färjorna?
22:00 Gott nytt Ålandsår!
22:00 Folket har i alla tider rubbat strukturer