I en tämligen svårbegriplig insändare torsdagen den 6 februari frågar P-A Kling om Socialdemokraterna ivrar för att bygga hyreslägenheter i kommunal regi. Svaret på frågan är otvetydigt ja. Bostadspolitik är ett svårt område.

Att som ledarskribenten Henrik Herlin inbilla sig att en ostörd bostadsmarknad löser allas bostadsproblem är inte bara en naiv uppfattning utan den håller helt enkelt inte streck.

Fastighetsbolaget Marstad bildades på initiativ av Socialdemokraterna i slutet på 1970-talet. Det tog tid eftersom förslaget motarbetades och bedömdes som ideologiskt tvivelaktigt. När bolaget kom igång med sin verksamhet expanderade byggandet i jämn takt och under många år skapades hyresbostäder runt om i Mariehamn i Marstads regi.

Stadsplaneringen och tomtpolitiken beaktade konsekvent Marstads behov av tomter. Tomterna i innerstaden har sedan länge varit privatägda och de hyreslägenheter som finns i centrum är nästa helt och hållet privatägda.

Efterfrågan och utbudet av hyresbostäder förefaller de senaste åren varit i god balans. Nya behov uppstår på bostadsmarknaden och just nu verkar efterfrågan på så kallade seniorbostäder vara stort. Med seniorboende eller trygghetsboende för äldre avses mindre bostäder med vissa gemensamma utrymmen för de boende. Helst ska bostäderna ligga i centrum för att de äldre inte ska behöva bil utan erhåller den service som behövs genom att använda apostlahästarna.

Stadsfullmäktige är överens om att någon eller några av de tomter som stadsplanerats längs Östra utfarten skulle bebyggas av Marstad för seniorer. Staden äger marken vilket gör byggandet möjligt. Problemet är att ett besvär lämnats in mot stadsplanen vilket gör att ett förverkligande av ett trygghetsboende längs Östra utfarten i kommunal regi tyvärr drar ut på tiden.

Ett intressant faktum är att vår grannkommun Jomala inte byggt och inte heller planerar att bygga hyreslägenheter i kommunal regi. Jomalas bostadspolitik förefaller målmedvetet inriktad på att hyresboende vill man inte ha. Detta bygger på en cynisk tanke att många som bor i kommunala hyresbostäder är i behov av socialt bistånd av olika former.

Det stämmer säkert till en viss grad men man kan inte heller dra alla över en kam. När Jomala nu beskärmar sig över att deras socialvårdskostnader stiger i samband med bildandet av KST beror det bland annat på Jomalas bostadspolitik.

Om vi hade haft samma människosyn på bostadspolitiken i Mariehamn hade bostadsbristen och den sociala jämlikheten i staden varit beklagansvärd.

Marstads bostäder och fortsatta byggande är viktiga med tanke på den sociala rättvisan mellan människorna i vår stad. Verksamheten är nödvändig med tanke på arbetsmarknadens utveckling och den kommer att vara avgörande för alla äldre som tvingas bo hemma när de blir sjuka och får svårt att ta sig fram för egen maskin.

Bostadspolitiken i staden är en viktig samhällsfråga. Den kräver mycket kunskap och ingen kan komma med alla svar. Varken cynism eller marknadsliberalism löser problem i anslutning till bostadspolitiken. Bra om den fortsatta debatten kan bygga på fakta och positiva tankar.

Barbro Sundback (S)

 

Ålandstidningens ledarskribent Henrik Herlin svarar:

Man kan inte bara hävda att någon har fel och sedan gå vidare och diskutera helt andra saker. Att Barbro Sundback anser att Marstad varit en positiv kraft i Mariehamns bostadsutbud är inte ett bevis för något alls.

Om offentlig sektor bygger bostäder minskar det utbudet av privata bostäder, allt annat lika. Om politiker beslutar om hyrestak leder det till likaså till minskat utbud och i förlängningen till svarta marknader. Att man sedan kan tänka ut åtgärder som i viss mån förmildrar dessa följder är en annan sak.

Rädda Barnen har som barnrättsorganisation fokus på barn och särskilt på de mest utsatta barnen i vårt samhälle.

Ett genmäle till insändaren ”Bättre kan ni, Lumparns vänner!” (27.2).

Efter fem år av intensivt arbete var det äntligen dags för stadsfullmäktige att diskutera ett förslag till ny delgeneralplan för stadens centrum. Förslaget återremitterades av stadsfullmäktige till stadsstyrelsen.

Svar på infrastrukturminister Christian Wikströms ”5G-insändare” (27.2).

”Att tillåta utbyggnad av 5G-nät på Åland skapar förutsättningar för etablering av nya företag som behöver en digital infrastruktur”.

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén inleder i ledaren den 24 januari en debatt med anledning av bland annat Hammarlands kommuns investeringar i bostadsområden.

Man satsar mycket tid och resurser på att locka folk till Åland. Massiva reklamkampanjer för att locka hit behörig personal och fackkunskap. Vi behöver kompetens, vi behöver utveckling och vi behöver arbetskraften och inflyttningen.

Regeringen Sanna Marin inför förlängd läroplikt för att säkerställa att alla unga upp till 18 år får en gymnasial utbildning.

Med anledning av nyhetsrapportering om valet i Iran och den nyligen förda debatten på Åland om vissa lagtingsledamöters lämplighet för sina uppdrag så kan man ställa sig frågan om det behövs ett väktarråd även på Åland.

En raket i postlåda, ett hot mot en skola, stökiga ungdomar i ett centrum, ungas användande av droger, självdestruktivitet, skärm- och spelberoende, listan kan göras lång.

I bostadsmarknadens reklam används ofta ordet ”torp” som ett positiv säljargument för hus, trots att det ingenting har med torp att göra.

Föreningen Lumparns vänner framför att rapporten ”Finbydiket: Hur blev det så här” presenterar en sammanställning över de verksamheter som medfört och medför näringsbelastning till det övergödda Finbydiket i Sund.

Tack Ann-Catherine Renfors (21.2) för att du uppskattar mina svar på din artikel 12.2. Jag har inte de problem du brottas med – men jag kan förstå hur svårt det är för dig och alla andra i samma situation.

Beslut om att samtycka till utbyggnad av 5G-nätet på Åland togs av mig på enskild föredragning den 28 januari detta år.

Fler insändare