Sedan fredag eftermiddag den 13 mars är jag gråtfärdig mest hela tiden. Min hund, dvärgpudeln Lady, förstår inte varför jag är så ledsen. Orsak: hon och jag får inte längre träffa den enda nära vi har kvar i världen, det vill säga min mor och husse, 93 år (ja, hon kallas husse eftersom det inte kan finnas två matte i huset!).

Trobergshemmet har från och med den 13 mars infört besöksförbud som vi helt rationellt kanske kan förstå på grund av covid-19 men emotionellt är vi (ja, Lady är med i ”vi” så tokigt det än kan låta!) inte det minsta glada eller nöjda. Vi behöver Husse-Mor och vi vet att även hon behöver oss. Vi har inte så lång tid tillsammans men nu nekas vi de få stunder vi har kvar.

Jag vill absolut inte att mor eller de medboende ska bli sjuka på avdelningen Sälskär (en utmärkt avdelning förresten, tack!) men mor själv anser att hon levt sitt liv då hon redan blivit så gammal och att livet på institution inte är så mycket värt för hennes egna subjektiva del.

Om vi då skulle träffa henne på rummet utan att träffa någon annan på avdelningen. Vad ont finns i det eftersom det nu inte är möjligt? Vi skulle naturligtvis inte komma medvetet sjuka–fast här borde jag väl nog skriva ”jag” eftersom viruset väl inte överförs från hund till människa eller tvärtom. Men jag gör naturligtvis inte ett besök som sjuk eftersom jag inte är så mycket för eutanasi!

Nej, ni har svårt att få mig övertygad om att besöksförbudet är det bästa för Husse-Mor. Speciellt som jag såg hur ledsen hon var då vi för sista gången fick vara på besök. Lady pussade också Husse extra mycket vid avsked så som om hon förstod vad som är på gång (fast hundar fattar ju ingenting, säger ju de flesta!)

Marie-Susanne Stenwall

I dag följer de flesta av oss rekommendationerna om att arbeta hemifrån och skolundervisningen sker på distans, många fritidsaktiviteter har paus och vi ska undvika sociala kontakter.

Vid fredagens presskonferens med fru lantrådet Thörnroos (C) vid rodret, så framkom att Finlands omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) under riksdagens frågestund hävdat att alla inresande testades för covid-19.

På Åland är gott att vara i dessa coronära tider, synes det mig!

När det blir dåliga tider upphör privatpersoner och företag att investera. I stället sparar man sina pengar i väntan på bättre tider. Detta förlänger den ekonomiska krisen.

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Fler insändare