Med anledning av nyhetsrapportering om valet i Iran och den nyligen förda debatten på Åland om vissa lagtingsledamöters lämplighet för sina uppdrag så kan man ställa sig frågan om det behövs ett väktarråd även på Åland.

Det finns i alla fall de som menar att det borde göras en utvärdering av ledamöters lämplighet.

Såvitt jag förstår finns det en vallag som föreskriver vilka som har rätt att ställa upp i allmänna val. Vi har också en rättsordning som innebär att den som begått brott, tagit straffet och därmed sonat brottet, är likvärda andra icke dömda individer. I alla fall inte uteslutas som kandidat i allmänna val.

I vår rättsordning ingår att alla brottsmisstänkta har rätten att ha en försvarare. Vi har därför en hel yrkesgrupp, advokater och jurister, som har till uppgift att ge brottsmisstänkta nödvändigt juridiskt stöd inför en domstolsprocess.

I vår rättsordning ingår också att vid civila tvister som kan uppstå kan parterna välja sina juridiska företrädare i civilmål.

En yrkesjurist kan hamna i en situation att försvara, mördare, våldtäktsmän, rånare och andra kriminella. Även aktörer som med kreativa lösningar vill kringgå jordförvärvslagen, har rätt att anlita juridiskt stöd.

Nu har vi en intressant situation som innebär att invalda ledamöter ifrågasätts som lämpliga för förtroendeuppdrag. Ledamöter som helt enligt regelverket ställt upp i allmänna val och dessutom av väljare valts in i lagtinget.

Motivet till ifrågasättandet bedöms vara att invald ledamot har fällts för brott. Att brott som är avtjänat och sonat tycks inte ha betydelse i bedömningen.

En annan ledamot anses vara olämplig för förtroendeuppdrag genom att verka som juridisk företrädare för en part i en tvist där landskapet står som motpart, det vill säga att i sin yrkesroll som jurist företräda en part som är i tvist med landskapets förvaltning.

Det är alltså inte ombudet (lagtingsledamoten), som är i tvist med landskapets förvaltning, det är den part som ombudet företräder, som är i tvist med landskapet.

Det finns, så vitt jag vet inget klassificeringssystem, baserat på personliga meriter och tillkortakommanden, som föreskriver vilka som kan eller inte kan utses till sådana förtroendeposter.

Det finns också regler för hur eventuella jävssituationer ska hanteras.

Vi har en samhällsordning som åtminstone grundas på att:

• vi har ett demokratiskt system med lagar som styr valprocesser.

• vi har en demokratisk rättsordning som stöder sig på lag som innebär att den som är dömd för brott och sonat sitt straff är fri.

• vi har yrkesfrihet även för lagtingsledamöter.

• vi har jävsregler.

• vi har strikta maktdelnings- och behörighetsregler. Lagtinget stiftar lagar, regeringen, domstolar och andra myndigheter tillser att lagar efterlevs. Regeringen exekverar de politiska beslut som lagtinget beslutar.

Men räcker det?

Det finns de som tycks mena att det behövs en annan funktion som gör andra bedömningar än vad som framgår i vår demokratiska samhällsordning baserad på lagar och förordningar.

Behövs det ett väktarråd som gör moraliska bedömningar med uppgift att överpröva vår samhällsordning?

Ett väktarråd som har rätt att utfärda yrkesförbud för vissa yrkesgrupper i lagtinget, alternativt förhindra invalda ledamöter, med viss yrkesgrupp eller med en (kanske?) klandervärd bakgrund att verka i lagtinget. Och kanske i förlängningen också ska kunna överpröva huruvida en enskild individ, av samma skäl, har rätt att ställa upp i allmänna val?

Det tycks i alla fall finnas förespråkare för, och kandidater till, ett sådant väktarråd.

Bengt Hagström

Mångstekta

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Alltså vad händer, samhället sätter sina medmänniskor i en framtida psykisk ohälsa. Folk blir permitterade och andra får jobba dubbelt, skolbarn får uppgifter som om de hade två vuxna och inga syskon till hands.

Nu tycker jag att livsmedelsbutikerna inför ett nytt system med att på kassadisken införa ett mellanrum med en halv meter mellan varje ny kunds varor. Vi kan kalla det värnavstånd.

Hur entusiasmerar man sin personal när det är känt att man seglar i motvind? Jo, samtidigt som man informerar om permitteringarså ställs det krav på att personal ska komma till arbetet med egna skyddskläder!

Med anledning av lagtingets beslut om en tillfällig förhöjning av dagpenningen florerar det på sociala medier och till och med i lagtinget felaktig information i sakfrågor.

Fler insändare