Den 31 maj uppmärksammar WHO Tobaksfria dagen, för att öka medvetenheten om tobakens skadeverkningar och förebygga tobaksbruk. Årets tema handlar om att skydda ungdomar från tobaksindustrins strategier och förebygga att unga börjar bruka tobak och nikotin. I år är Tobaksfria dagen extra relevant att uppmärksamma på Åland i och med att den förändrade tobakslagen antogs i veckan.

Det finns cirka en miljard rökare i världen, och dessa skulle vara ännu fler om inte rökningen dödade varannan användare. Var fjärde sekund släcker tobaken ett liv! I dag är vi ändå hyfsat medvetna om riskerna som rökning medför och nya regler och normer har gjort det svårare för tobaksindustrin att locka till sig nya användare. Tobaksindustrin har därför börjat försöka rikta sina produkter mot unga.

Unga är den främsta riskgruppen för att börja använda tobak. På Åland är genomsnittsåldern för tobaksdebut 15 år och 90 procent av debuterna sker före 18 års ålder. Efter 20 år fyllda är det väldigt få som börjar. Detta är tobaksindustrin medvetna om, och det passar dem ypperligt att locka till sig unga kunder eftersom det innebär en potentiell kund livet ut.

För att nå unga använder tobaksindustrin olika manipulativa strategier. De utvecklar nya trendiga produkter med snygg design som inte alls påminner om den traditionella cigaretten. Ett sådant exempel är e-cigaretter, så kallade vapes.

En annan metod är att använda sig av smakämnen. E-vätskor som smakar frukt och godis och som dessutom producerar stora mängder rök är ett tydligt knep för att locka unga användare.

Tobaksindustrin försöker även framhäva sina nya produkter som bättre och hälsosammare alternativ till traditionella tobaksprodukter, utan att det finns någon forskning som stödjer det. Ett exempel är det tobaksfria snuset, som i själva verket innehåller samma tobaksplanta som vanligt snus. Skillnaden är att tobaken processats i flera omgångar och tappat den karaktäristiska tobakssmaken och färgen. Men slutprodukten blir på intet sätt tobaksfri, även om snusbolagen vill framhålla det.

I flera avseenden har Åland en stark lagstiftning kring tobaksprodukter, till exempel förbud mot försäljning av smaksatta e-vätskor, en marknadsföringslagstiftning som är strängare än i vissa andra länder och så klart förbudet att sälja snus. Trots detta visar undersökningen Hälsa i skolan att tobaksbruket i årskurs 8 och 9 ökar på Åland. Även på gymnasiet är andelen tobaksanvändare hög.

Mot den här bakgrunden och eftersom vi är medvetna om att unga är den främsta riskgruppen för att börja med tobak tycker vi att det är beklagligt att man antog den förändrade tobakslagen i dess nuvarande form.

Lagändringen medför mycket positivt men vi kan inte förstå resonemanget kring att tillåta 15-åringar att sälja tobak under övervakning. Om försäljning av tobak inte får ske utan övervakning borde det vara en tillräcklig indikation på att jobbet är förenat med stora risker och inte lämpligt för ett barn.

Vi känner besvikelse över att Åland inte tog chansen att skydda våra ungdomar mot tobaken genom att sätta en strikt 18-års åldersgräns. Ungdomarna har andra möjligheter till sommarjobb som inte riskerar att utsätta deras hälsa för potentiell skada.

Vi vill nu att arbetet med andra preventiva åtgärder påbörjas snarast, exempelvis exponeringsförbud för cigaretter i detaljhandeln och fler rökfria miljöer, så som på badplatser och kring entréer. Om Åland ska bli rökfritt 2040 vore det också relevant att fundera kring en åldersgräns om 20 år för att bruka tobak.

Erica Öström, samordnare TobaksfriDuo och ANDTS-koordinator, Folkhälsan på Åland

Eleonore Hedman, projektledare ANDTS, Folkhälsan på Åland

Ann Gustafsson, verksamhetsledare, Vårt hjärta

Inger Hagström, Tobakskampen, ÅHS

Tuija Danielsson, Tobakskampen, ÅHS

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Du som saboterat strömförsörjningen på Herrön natten mot onsdagen den 8.7 bör väl höra av dig utan påminnelse. Vi vet vem du är!

Tråkigt att höra. Förstörda kylvaror bör ersättas om du har någon känsla i kroppen.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt!

Om jag vore ett vildbi, skulle jag inte ta in på närmaste billiga insekthotellkedja.

Hacke hackspett har hittat en fin födkrok genom att med sin spetsiga näbb och 10-15 centimeter långa klibbiga tunga äta upp alla hotellgäster.

Försök till svar till René Janetzko:

Allt för många offentliga kommentarer gällande de prognoser för tiden efter krisen som hittills framförts av finska ministrar betonar behovet av att återbygga de offentliga finansernas ”hållbarhet”.

Jag som initiativtagare till Annica Sjölund Summer Camp vill här besvara insändaren från René Janetzko. Fotbollsskolan anordnas sedan sex år tillbaka på initiativ av mig och genom åren i samarbete med olika aktörer.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt brukar det ju heta. Det gäller verkligen också den fria rörligheten, en av hörnstenarna i EU-samarbetet. Vi börjar bli många nu som aldrig upplevt ett EU med gränskontroller, restriktioner och tullar.

En otroligt intressant undersökning som presenterades i Ålandstidningen den 3 juli. Några spontana reflektioner på utfallet:

En aningen satirisk reflektion avseende några nyligen publicerade insändare.

Fler insändare