För två år sedan gjorde jag en kartläggning som visade att endast tre åländska kommuner hade en aktuell jämställdhetsplan för sina anställda. I dag är det några fler kommuner som uppfyller lagens krav, men bara delvis. Kravet på att ha en jämställdhetsplan med lönekartläggning gäller för kommuner med mera än 30 anställda och den är aktuell i högst två år.
En plan i sig ger inte någon ökad jämställdhet, men om man verkligen arbetar aktivt och målinriktat med planen, så kan man öka jämställdheten på arbetsplatsen. Man börjar med en kartläggning där man redogör för nuläget, sedan uppgörs konkreta mål som gärna får vara mätbara. Och om man sedan är modig att ange och rikta åtgärder för att nå målet så är man på god väg. När man sedan gör uppföljningen ser man om arbetet gett resultat.
I en plan kan man redogöra för hur man undviker att diskriminera gravida arbetstagare och hur man hanterar sexuella trakasserier med syftet att skapa en attraktiv arbetsplats. Man kan även ha en särskild arbetsgrupp eller välja att ha jämställdhetsombud som arbetar med frågorna mera kontinuerligt. Hur man än väljer att driva arbetet mot jämställda arbetsplatser och löner, är det viktigt att vi alla arbetar åt samma håll, för bristen på jämställdhet i arbetslivet får stora konsekvenser, både på individ- och samhällsnivå.

Pernilla Söderlund (Lib)

Ålandstidningen