I Ålandstidningen fredagen den 31 augusti kan man läsa om de åländska församlingarnas framtida utmaningar. Eftersom självstyrelsepolitiken styr samhällets övriga organ så är det exceptionellt viktigt att upptäcka de brister som finns, såsom nu i den kyrkliga organisationen.
Först blir man förvånad att tidningen skriver så kategoriskt att när kommunerna blir fyra så måste de tio församlingarna bli det samma. Det kommer i så fall att bli en stor förändring, ekonomiskt och administrativt. Vi ska dessutom inte klara av vår folkbokföring, den ska föras till Svenskfinland.
Det största problemet är ju att Åland som enspråkigt svenskt i grundlag mer eller mindre förringas i kyrkolagen. Jomala församling fick nyligen avslag av Borgå stift att undantas från kravet att kyrkoherden skulle kunna tala finska. Kyrkomötet från 2010 beslöt att ge Åland en möjlighet att slopa kravet på finska men sedan vägrade domkapitlet.
Ett ekonomiskt problem är att församlingarna inte rår över sina markområden, och kan inte avyttra utan tillstånd från kyrkorådet. Man frågar sig nu om inte organisationen Ålands kyrka, trots tillhörande till Borgå stift måste göra ett krafttag för att visa att självstyrelsen har betydelse.
Gunilla Forss

Ålandstidningen