I det tysta har vi passerat 25-årsdagen av EU-inträdet den 1 januari 1995. Då gick Åland tillsammans med Sverige och Finland in i en gemenskap som för alltid kom att förändra vår vardag.

EU har i mer än en fjärdedel av självstyrelsens historia format det samhälle vi i dag lever i och skapat förutsättningar som inte alltid hyllats men som överlag och särskilt trafikmässigt gynnat oss och som dessutom skapat fred på ett i historisk mening svårslaget vis.

Tack vare EU-anslutningen och de medföljande, framförhandlade och bekräftade undantagen kan vi blicka tillbaka på 25 år av i stort sett ständig tillväxt vilket gjort vårt örike unikt på väldigt många vis. Vi kan välja mellan 24 färjavgångar varje dag, året runt, om vi vill åka till Sverige, Finland eller Estland. Vår befolkning har vuxit från 25.000 ålänningar år 1995 till 30.000 i år – en 20-procentig ökning vilket är betydligt mer än i både Finland (6 procent) och Sverige (15 procent).

Detta skapar förutsättningar för större stabilitet i ekonomisk mening och ett trevligare socialt samhällsklimat. Det mesta blir skojigare med hjälp av mångfald.

Samhällsekonomiskt har alltså Åland som medlem i EU vuxit kraftigt vilket kan tyckas vara en paradox mot bakgrund av skattegränsen, vårjaktstjafs och andra vardagliga förtret som vi lite för ofta lyfter i debatten. Sanningen är att åländska företag varit skickliga och djärva i att hitta möjligheter i en allt mer gränslös världshandel.

Tillväxten i färjetrafiken har också skapat grogrund för underleverantörer vilka bäddat för arbetsplatser och goda vinster vilka på olika sätt bidragit till en starkare ekonomi.

Priset för denna tillväxt har varit att självstyrelsen inte har utvecklats lika starkt som tidigare. Efter EU-inträdet har mycket lite hänt i det politiska förhållandet mellan Finland och Åland. För ögonblicket pågår ett arbete med att stärka grundfinansieringen vilket är nödvändigt men som i högre grad handlar om att reparera det som är trasigt än att skapa något nytt.

Den senaste självstyrelselagen är från 1993 då de största förändringarna innefattade införandet av klumpsumman och skapandet av ett eget åländskt postverk. Före det reformerades lagen i grunden 1952 vilket bland annat resulterade i flaggan som vi använt sedan 1954 och alltjämt utgör vår starkaste symbol.

Att vara ålänning och europé ska vara att båda äta kakan och behålla den. Med hjälp av vår egen lagstiftning kan vi skapa förutsättningar för företag att utvecklas och människor att växa. Detta kräver mod och i viss mån risktagande. Att skälla på EU är inte det rätta sättet att bygga framtid.

Vi behöver ägna kraft åt att förändra det vi faktiskt kan påverka och hitta möjligheterna inom det EU som vi med stor säkerhet kommer att stanna kvar i även under de kommande 25 åren; minst.

Vi borde bli bättre på att marknadsföra vilka vi är både nationellt och internationellt. Det är nödvändigt att synas och vara mer närvarande och investera i allt som på olika sätt gör Åland större och mer lockande att besöka.

Åland är en fantastisk plats att leva på, det bevisar vår kraftiga inflyttning. Det är dags att göra som man gjorde då självstyrelsen i tidernas gryning skapades; vi ska arbeta mer på att hitta konstruktiva lösningar och ägna mindre tid åt att klaga på sådant som vi inte kan påverka. Tack vare EU har vi vuxit, med hjälp av EU borde vi nu arbeta för att bli ännu större.

Jörgen Pettersson (C)

lagtingsledamot, ordförande i finans- och näringsutskottet

En av Mariehamns stads skolor toppar Pisaresultaten, igen. Från stadsstyrelsen vill vi gratulera och tacka alla inblandade parter.

Vi lyfter på hatten för Anders Caséns engagemang gällande granulat som fyllnadsmaterial (insändare den 23 januari). Men har du Anders fått någon respons från dem som håller på med och ansvarar för den nya anläggningen?

I ny rapport om pälsfarmer i EU finns nytagna foton från minkfarmer och rävfarmer (även olagliga jätterävar finns med på bild, varav en allvarligt skadad). Och – ärligt talat – de mest skakande fotona är tagna på farmer i Finland 2019.

Varför har Mariehamns Stad ordet empatisk (Ålandstidningen 23 januari) med i en annons där de söker medarbetare?

”Undrande”

Karl Nordlund, tillförordnad räddningschef, svarar:

Avbeställningen av elhybridfärjan har stötts och blötts i medierna den gångna veckan. Det är dock ingen tvekan om att det var rätt beslut. En öppen flakfärja är inte lämplig på annat än korta rutter.

Det finns mycket mer än elhybridfärjor och kortrutter att ta tag i för att utveckla Åland. Vårt näringsliv är naturligtvis beroende av goda förutsättningar till såväl export som import.

Genom mina barns skolgång har jag fått ta del av utkastet till den inledande delen av Ålands nya läroplan.

I tisdagens Ålandstidningen (21 januari) kunde vi läsa hur en arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda hur en svensk lärarexamen ska kunna kompletteras för att motsvara behörighetskraven på Åland.

De gamla och sjuka som bor på något av de kommunala äldreboendena på Åland eller har kommunal hemtjänst har inte tillgång till den sjukvård de borde få.

Angående Anders Anderssons insändare den 21 januari:

I finsk massmedia skrivs det om föreningen som Viking Lines aktieägare bildat. En sådan förening är ett bra initiativ för att hjälpa rederiet.

I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Fler insändare