Vill du skriva en insändare? Mejla till debatt@alandstidningen.ax Ordet är fritt, men texter som strider mot lagar eller de pressetiska reglerna publiceras inte. Även om du skriver under signatur måste namn uppges.

Alla arbetsgivare behöver ta ansvar för att personalen inte smittas av covid-19. Speciellt inom vård och omsorg behöver personalen känna sig säker när de vårdar sina patienter och klienter, och inte riskera att föra smittor vidare.

Några reflektioner efter Operativa samverkans- och referensgruppens insändare om ungdomar i restaurangbranschen:

Glad i hågen fann jag ett sätt att resa till Åland. För att vara riktigt på den säkra sidan kontaktade jag gränspolisen och deras svar blev att ”jag släpps inte i land” med anledning av Coronapandemin.

Till ”Besviken pensionär”. Jag vet inte om jag avsågs, men jag faller inom den kategori som angavs i ”Ansvarslöst att inte sätta sig i karantän” (02.04) liksom möjligtvis någon annan. Men jag kan bara svara jag för mig själv.

Finland har gått igenom många kriser under sin självständighetstid. Ser man till efterkrigstiden så kan man helt klart säga att den kollektiva utvecklingstanken var bärande.

Sitter och grunnar på alla samhällsfunktioner som har stängda dörrar och där all nödvändig kontakt ska skötas över telefon.

De senaste veckorna har inneburit stora förändringar i vardagen på Åland. Många upplever frustration, rädsla, ensamhet och en stor oro över vad framtiden bär med sig.

Åland behöver en tydlig och väl definierad strategi för att klara sig igenom den hinderbana som covid-19 har lagt ut. Jag tror att vi kan enas om att det vi alla strävar efter är att minimera det totala samhälleligalidandet.

Åland och Sverige är en naturlig gränsregion på motsvarande sätt som i Norrbotten. Det finns många som veckopendlar där man knyter ihop familjeliv på Åland, med jobb i Sverige eller på andra håll i världen.

Båda mina föräldrar är äldre pensionärer och de besöks varannan dag av hemsjukvården. Tyvärr är det väldigt många olika personer som kommer och går vecka efter vecka (något man försökt begränsa i Sverige i vissa regioner).

Debatten om att skolbarn som är hemma från skolorna i Mariehamn och studerar inte får skollunch är ett hett ämne i dessa dagar.

Om inte denna kris också föranleder besparingar eller permitteringar inom landskapsregeringen, när ska det då hända? Den ena kommunen efter den andra inleder nu samarbetsförhandlingar, men inte ni?

Mariehamn är hela Ålands motor. Om landskapsregeringen vill att hela Åland ska leva måste Mariehamn och dess näringsliv få stöd. Mariehamn är det första som möter de flesta besökare då de kommer till Åland.

Gårdagens nationalekonomiska modeller är inte fullt ut relevanta just nu. Dessutom, ju mer vi lyckas platta till kurvan över smittade och sjuka desto brantare och djupare blir kurvan nedåt för ekonomin.

Fler insändare