Det kommer av allt att döma att behövas nya skattebetalare för att klara framtidens nota.

Kommentarer

Och hur skall vi ordna arbete

Och hur skall vi ordna arbete åt alla? Skall dom jobba inom åldringsvården, barndaghem, och skolor? Skall alla arbeta inom offentlig verksamhet, som skall betala deras löner och sociala omkostnader? Då räcker nog inte deras skattemedel till för att avlöna dem som flyttar in!! Vi behöver en stark privat sektor som hela tiden utvecklas och anställer mer och mer folk, som med sina skattemedel kan försörja alla dem som flyttar in, men som aldrig kommer ut på arbetsmarknaden. Varför vill ingen diskutera det problemet? Skriv gärna en ledare om detta också, tack.

Så länge arbetslösheten i

Så länge arbetslösheten i Finland ligger på över 8 procent behöver Finland inte ta in en totalt outbildad arbetskraft från främst mellan östern som exempelvis Sverige gjort. Däremot lär behovet av riktad arbetskraftsinvandring på sikt öka.

Åland är för litet för att

Åland är för litet för att kunna försörja folk som kommer som flyktingar och inte har tillräcklig skolgång. Vänta och lyssna på tongångarna som kommer när Finland ej längre ger bidrag till flyktingarna , när Åland skall stå för kostnaderna själva. Ålänningarna själva har i alla tider varit tvungna att flytta dit jobben finns. Och hur många Kebabrestauranger kan vi ha på Åland ?Var realistisk . Det politiskt korrekta har har folk övergivit, nu är det verkligheten som gäller.Dags för media på Åland att inse det.

Ja det kan säkert bli brist

Ja det kan säkert bli brist på pengar i samhället om penninganvändningen fortsätter som den gör idag på Åland. Om man läser Ålands nyheters lista "Bidragsberoende" förstår man inte hur bidrag kan betalas ut i sådan mängd till så många olika typer av mottagare. Det är företag som tjänat miljoner senaste åren som får skattepengar, det är misskötta bolag som troligtvis endast har förstört marknaden för konkurrenter och borde gå i konkurs som får pengar. Dessutom alla dessa föreningar ofta på vänsterkanten som verkar få hämta pengar efter behov. Dessutom gör landskapet köp av holmar och inmutningar träsk för jättesummor ? Men det fattas pengar till nödvändiga saker i samhället.

Vi har en hel del inflyttning

Vi har en hel del inflyttning till Åland redan idag av kompetent och kunnigt folk. Dom kommer inte som flyktingkvot, dom får jobb på de företag som annonserar efter kompetens över hela världen. Dom har pass, inresevisum och arbetstillstånd när dom kommer, och arbetsgivaren hjälper till med bostad. De har familjerna med, och de betalar skatt för sina inkomster. Sådan inflyttning behöver vi mer av, de stärker vårt ekonomiska samhälle, och de har ett intresse av att ta del av vår kultur, och de klagar sällan på bemötandet från ortsbefolkningen. Gör gärna intervjuer med dem också, så vi får deras syn på Åland och ålänningarna. Kanske litet mindre gnäll på den fronten, än på dem som ändå fått en fridens hemvist på Åland, med tanke på de levnadsförhållande de kommer ifrån.

Vi får se upp så att inte demokratins ordförråd går från att vara aktivt till att bli passivt. I så fall är vi illa ute i både stora och små sammanhang.

Den västerländska liberalismen ser ut att vara inne i någon slags kris, där i stället konservatism och nationalism vinner mark.

Kommunreformen har aldrig varit mer osäker än just nu. Samtidigt skärper regeringsblocket tonen mot alla som ifrågasätter den. Det är knappast rätt val.

Historien ger oss visserligen lärdomar. Men den kan också missbrukas politiskt för att styra politiken i önskad riktning.

Sommarens torka skördar nu offer bland de åländska jordbrukarna. Flera aviserar att de lägger av eller drar ned rejält på produktionen. Vill Åland fortsätta ha ett jordbruk och främja klimatsmart närodlad mat behövs det konkreta stödåtgärder utöver lånelöften.

En för alla kommuner gemensam räddningsmyndighet kan förbättra kvalitet och likabehandling.
Men viktigast är frågan ändå som ett symboliskt samarbetsprojekt.

Klarar EU den växande nationalismen och populismen? Riskerar EU att stupa på invandringen? Eller kommer majoriteten i de europeiska länderna att i ett skarpt läge inse att de globala utmaningarna, till exempel terrorism, klimathot, migration och en allt äldre befolkning, tacklas bäst tillsammans?

Att kommunreformen säkerställer en mer jämlik tillgång till service är välkänt. Men hur möjligheterna att finansiera en sådan kan förbättras har blivit hängande i luften.

Talar de stora globala trenderna vi just nu ser för eller emot en positiv ekonomisk utveckling för Åland? För vår viktigaste bransch sjöfarten är svaret i bästa fall tudelat.

Det finns de som tror att populistiska politiker kan neutraliseras om de får delta i beslutsfattandet. Man tänker att de inte är så farliga, att det de säger bara är en massa ord utan vikt.

Ekonomisk sett lönar det sig att födas som man. Denna gamla sanning bekräftas av Åsubs jämställdhetsbilaga, som publicerats i samband med landskapsregeringens budgetförslag.

Det är inte konjunkturen som är det stora problemet för Åland, utan den åländska ekonomins oförmåga att generera tillväxt oavsett om det råder goda eller dåliga tider.

En sak som man inte lägger tillräcklig vikt vid när man diskuterar jämställdhet är ekonomi. Att det är helt livsviktigt för flickor och kvinnor att ha en utbildning som gör att de kan försörja sig i livet.

Fler ledare