I takt med att planeringen av en fast förbindelse fortskrider blir anledningarna till att inte bygga en tunnel mellan Föglö och Lumparland allt färre.

Kommentarer

Kanske man på Åland känner

Kanske man på Åland känner ett visst obehag att vistas i en tunnel under vattnet ? I större städer går ju tunnelbanan ofta under vatten.Hur lång tid skulle vistelsen bli i tunneln ? Förslaget i sig är ju utmärkt, man slipper alla tidtabeller . Åka alla tider på dygnet bla.

Bra ledare. Finansutskottet

Bra ledare. Finansutskottet besökte Hitra i Norge under lagtingsperioden 2003-2007, där man byggt en tunnel som var ca 4,5 km. Man var mycket nöjda med projektet. En tunnel är miljömäsigt det bästa alternativet, likaså för de som bor på Föglö, Kökar , Sottunga mfl. Körtid genom tunneln skulle bli ca. 5 min om den är 6 km och farten är 80 km/h. Restid från Degerby ca 30 min till Mariehamn. Det borde ordnas en resa till Norge för dem som bor i de berörda kommunerna för att se hur tunnelprojekten fungerar i praktiken. Den resan borde LR sponsorera tillsammans med tunnelbyggarna.

Bästa Fredrik Rosenqvist, i

Bästa Fredrik Rosenqvist, i fredags skrev Du under rubriken: ”Ett helt fantastiskt projekt” – en ”nyhetsartikel” – angående återkommande planer på en vägtunnel till Föglö. Redan då utlät Du Dig smått poetiskt, citat: ”Nordost om oss är Skarven på väg in till Degerby, vilket har sin symbolik eftersom den tunnel som om några år är tänkt att ersätta sjötrafiken mycket väl kan gå rakt under oss. Bakom projektet ligger, som Ålandstidningen skrivit tidigare, det privata företaget FS-Links.” ... FS-Links och Otto Hojar har blivit en rätt välkänd företeelse, jo. Men samhällsstöd, skattemedel, som tidigare har tilldelats just Hojar, med samhällsvinst i sikte – dags att redovisa resultatet därav nu, kanske? ”Geomap” däremot, med bland andra Morten Urhaug – det företaget torde på Åland vara betydligt mindre känt. Urhaug förklarade förvisso i fredags, bl.a att, citat: ”vi lägger ut en kabel på botten och detonerar sprängladdningar längs med den.” ... Och han fortsatte – i nyhetsartikeln – citat: ”Det är helt fantastiskt att det är lokala, privata intressen som ligger bakom projektet.” (Citat fortsätter)

Gräsrots dopnamn, såväl som

Gräsrots dopnamn, såväl som hans personalia, är av ringa betydelse i sammanhanget – eftersom han är just det som hans signatur gör gällande. Om orsaken därtill är exakt densamma som för ”Pseudonyms” egna namnval, ... bör också det månne då betraktas som en akademisk fråga? Hur som helst, om Pseudonym till vardags är en gräsrots motsats – då tas härmed dennes sällsynt exklusiva argumentering för förtrytelsen över att ha blivit trampad på ömma tår som en uppmuntran så god som någon.

När man ger sig själv

När man ger sig själv epitetet "gräsrot" brukar syftet främst vara det självberättigande, dvs genom att intala sig att man "sparkar uppåt" kan man gnälla och skälla och vara oförskämd utan ljuddämpare. I många fall är gräsrötterna dessutom lika äkta som de i Eckeröhallen.

Din kunskap om vad epitetet

Din kunskap om vad epitetet gräsrot ”brukar” syfta på, i kombination med Din egna högst originella ”Pseudonym” – vad kan mer än det tyda på att bakom just Pseudonym döljer sig en ”fullfjädrad” landskapspolitiker. Enligt Landskapsregeringens uppfattning, vill säga. Förövrigt ska villigt erkännas att Gräsrot faktiskt blir något förlägen över den djupsinniga uppmärksamhet han förlänas av Pseudonym. Dock är han tämligen säker på att våra personliga ömhetsbetygelser sinsemellan är av ett mera måttligt allmänintresse.

(Citats fortsättning) ” Vi är

(Citats fortsättning) ” Vi är vana att jobba med offentliga myndigheter som sitter på den stora penningpåsen, men här är det privatpersoner. Det har vi aldrig varit med om tidigare när det handlar om ett så här stort projekt.” ... Frågan är, vem siktar egentligen på den ”stora penningpåsen”? Projektet påminner onekligen om SVT:s ”Uppdrag gransknings” belysning av den ”fantastiska” grusgropen i Haparanda (googla på: Mikael Fahlander miljardprojekt i Haparanda). SF-Links tunnelprojekt – det är tydligen så fantastiskt, det, att man anser ”sig” ha råd att undersöka två alternativa tunnelsträckningar. Nummer ett från Svinö till Långholm/Gripö – ett komplement till Kortrutten! Alternativ två verkar dock vara bordlagt. Som onödigt, kanske? Förövrigt har vi motsvarigheter på betydligt närmare håll än Haparanda. En finns i Eckerö. Euforin på vissa ”nyhetssidor” angående Fifax ... passande till lärdom och varnagel, Ålandstidningens trovärdighet till fromma? Dessbättre verkar trafikministerns nätverk av flygfält runtom i skärgården vara ett avfärdat fenomen.

Sidor

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I dag: Emilia Ekström, jordbrukare i Jomala.

Kaj Grüssners gästledare i Ålandstidningen i onsdags har rivit upp många känslor. Därmed var det en särdeles lyckad ledare, oavsett vad man tycker om innehållet.

Antalet arbetsplatser inom det offentliga har ökat markant på Åland under 2000-talet. Det gör att finansieringen av den offentliga servicen sätts under press. Att inte frågan diskuterats mer bland de åländska politikerna är direkt underligt.

Tack vare Pafs guldregn över de åländska föreningarna blommar det åländska kulturlivet på bredden. Men det saknas en framsynt och djärv kulturpolitik. Kulturen debatteras inte ens i lagtinget.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. I dag: Kaj Grüssner.

Nationaldagar i Norden infaller ofta på försommaren. Norges 17 maj, Sveriges den 6 juni och vår egen självstyrelsedag den 9 juni. Det gör att de här dagarna får en vacker ram av blommor och försommargrönska. Finlands nationaldag den 6 december har en annan, mer högtidlig karaktär.

Politiker och tjänstemän behöver inte tycka likadant, men tjänstemännen ska inte ha en egen politisk agenda. Det är politikernas uppgift att fatta övergripande beslut, och tjänstemännens förslag ska inte motarbeta dessa.

När vi i morgon firar Ålands självstyrelse är det en viktig påminnelse för oss alla om möjligheterna som givits oss genom självstyrelsen. Möjligheter att själva bestämma över hur vi vill utforma vårt samhälle.

Att Åland tar plats och för sin talan även utanför Åland är viktigt. Det är viktigt för vår självstyrelse och självbild att ta vår rättmätiga plats. Därför är självstyrelsepolitiska nämndens besked om Stockholmskontoret välkommet.

Svenska folkpartiets Thomas Blomqvist, 54 år från Raseborg blir Finlands nya jämställdhetsminister. Han har en del att ta tag i, enligt jämställdshetsombudsmannens berättelse om jämställdhetsläget 2018, som just överlämnats till riksdagen.

Gårdagens glädjande artikel om de tre ungdomarna som startat glasskiosk i Lemland kombinerar två av de mest somriga fenomenen av alla, nämligen sommarjobb och glasskiosker.

Till slut presenterades Finlands nya regeringsprogram. Ett regeringsprogram i stor obalans och med många kompromisser men med möjligheter för Åland.

Utmaningarna för detaljhandeln är globala. Pressade priser genom volymer gör det svårt för den lokala handeln. Samtidigt ser vi stora möjligheter för den åländska handeln. En handel som ger arbetsplatser och skatteintäkter–nödvändiga för att Åland även i framtiden ska vara en attraktiv plats att bo och verka på.

Fler ledare