I takt med att planeringen av en fast förbindelse fortskrider blir anledningarna till att inte bygga en tunnel mellan Föglö och Lumparland allt färre.

Kommentarer

Kanske man på Åland känner

Kanske man på Åland känner ett visst obehag att vistas i en tunnel under vattnet ? I större städer går ju tunnelbanan ofta under vatten.Hur lång tid skulle vistelsen bli i tunneln ? Förslaget i sig är ju utmärkt, man slipper alla tidtabeller . Åka alla tider på dygnet bla.

Bra ledare. Finansutskottet

Bra ledare. Finansutskottet besökte Hitra i Norge under lagtingsperioden 2003-2007, där man byggt en tunnel som var ca 4,5 km. Man var mycket nöjda med projektet. En tunnel är miljömäsigt det bästa alternativet, likaså för de som bor på Föglö, Kökar , Sottunga mfl. Körtid genom tunneln skulle bli ca. 5 min om den är 6 km och farten är 80 km/h. Restid från Degerby ca 30 min till Mariehamn. Det borde ordnas en resa till Norge för dem som bor i de berörda kommunerna för att se hur tunnelprojekten fungerar i praktiken. Den resan borde LR sponsorera tillsammans med tunnelbyggarna.

Bästa Fredrik Rosenqvist, i

Bästa Fredrik Rosenqvist, i fredags skrev Du under rubriken: ”Ett helt fantastiskt projekt” – en ”nyhetsartikel” – angående återkommande planer på en vägtunnel till Föglö. Redan då utlät Du Dig smått poetiskt, citat: ”Nordost om oss är Skarven på väg in till Degerby, vilket har sin symbolik eftersom den tunnel som om några år är tänkt att ersätta sjötrafiken mycket väl kan gå rakt under oss. Bakom projektet ligger, som Ålandstidningen skrivit tidigare, det privata företaget FS-Links.” ... FS-Links och Otto Hojar har blivit en rätt välkänd företeelse, jo. Men samhällsstöd, skattemedel, som tidigare har tilldelats just Hojar, med samhällsvinst i sikte – dags att redovisa resultatet därav nu, kanske? ”Geomap” däremot, med bland andra Morten Urhaug – det företaget torde på Åland vara betydligt mindre känt. Urhaug förklarade förvisso i fredags, bl.a att, citat: ”vi lägger ut en kabel på botten och detonerar sprängladdningar längs med den.” ... Och han fortsatte – i nyhetsartikeln – citat: ”Det är helt fantastiskt att det är lokala, privata intressen som ligger bakom projektet.” (Citat fortsätter)

Gräsrots dopnamn, såväl som

Gräsrots dopnamn, såväl som hans personalia, är av ringa betydelse i sammanhanget – eftersom han är just det som hans signatur gör gällande. Om orsaken därtill är exakt densamma som för ”Pseudonyms” egna namnval, ... bör också det månne då betraktas som en akademisk fråga? Hur som helst, om Pseudonym till vardags är en gräsrots motsats – då tas härmed dennes sällsynt exklusiva argumentering för förtrytelsen över att ha blivit trampad på ömma tår som en uppmuntran så god som någon.

När man ger sig själv

När man ger sig själv epitetet "gräsrot" brukar syftet främst vara det självberättigande, dvs genom att intala sig att man "sparkar uppåt" kan man gnälla och skälla och vara oförskämd utan ljuddämpare. I många fall är gräsrötterna dessutom lika äkta som de i Eckeröhallen.

Din kunskap om vad epitetet

Din kunskap om vad epitetet gräsrot ”brukar” syfta på, i kombination med Din egna högst originella ”Pseudonym” – vad kan mer än det tyda på att bakom just Pseudonym döljer sig en ”fullfjädrad” landskapspolitiker. Enligt Landskapsregeringens uppfattning, vill säga. Förövrigt ska villigt erkännas att Gräsrot faktiskt blir något förlägen över den djupsinniga uppmärksamhet han förlänas av Pseudonym. Dock är han tämligen säker på att våra personliga ömhetsbetygelser sinsemellan är av ett mera måttligt allmänintresse.

(Citats fortsättning) ” Vi är

(Citats fortsättning) ” Vi är vana att jobba med offentliga myndigheter som sitter på den stora penningpåsen, men här är det privatpersoner. Det har vi aldrig varit med om tidigare när det handlar om ett så här stort projekt.” ... Frågan är, vem siktar egentligen på den ”stora penningpåsen”? Projektet påminner onekligen om SVT:s ”Uppdrag gransknings” belysning av den ”fantastiska” grusgropen i Haparanda (googla på: Mikael Fahlander miljardprojekt i Haparanda). SF-Links tunnelprojekt – det är tydligen så fantastiskt, det, att man anser ”sig” ha råd att undersöka två alternativa tunnelsträckningar. Nummer ett från Svinö till Långholm/Gripö – ett komplement till Kortrutten! Alternativ två verkar dock vara bordlagt. Som onödigt, kanske? Förövrigt har vi motsvarigheter på betydligt närmare håll än Haparanda. En finns i Eckerö. Euforin på vissa ”nyhetssidor” angående Fifax ... passande till lärdom och varnagel, Ålandstidningens trovärdighet till fromma? Dessbättre verkar trafikministerns nätverk av flygfält runtom i skärgården vara ett avfärdat fenomen.

Sidor

Intresset för att resa med tåg i stället för flyg ökar, men frågan är om trenden håller i sig med tanke på de stora nackdelar som hänger samman med att semestra på räls.

Folklig kultur, kultur för folket och folkkultur – se där begrepp som liknar varandra men som inte innebär samma saker.

Viking Line har återigen levererat ett bokslut som inte imponerar. Frågan är om rederiet riskerar att bli uppköpt.

Klimatet, klimatförändring och klimatpolitik är begrepp vi stöter på dagligen. Klimatförändringen och planetens framtid hör också till de ämnen som intresserar de unga allra mest. Och inte bara dem utan också näringslivets och politikens toppar.

En genuint glädjande nyhet är att Svenska Akademien genom att välja in den finlandssvenska poeten Tua Forsström som medlem återställer ordningen från förr och återknyter de avklippta språkbanden mellan de två rikshalvorna.

Nya rön pekar på att insekternas biomassa minskar med 2,5 procent per år. I värsta fall kan 40 procent av alla arter dö ut under det här århundradet.

Att ersätta regnskog med palmoljeplantage är inte bra för miljön, men frågan om vi bör bojkotta palmoljan är trots det långt ifrån enkel att svara på.

Egendomligt är det hur suget efter modernitet går som en röd tråd genom alla diskussioner om bebyggelse i centrala Mariehamn. Så var det på stadsarkitekten Folke Wickströms tid och så är det för efterträdaren.

Även den åländska skolan kan dra nytta av tydligare regler och en mindre ängslighet i frågor om elevers rätt till studiero.

Vissa av reaktionerna på uppgörelsen om ett nytt ekonomiskt system för Åland slår nya bottenrekord i kunskap om självstyrelsen.

Skrinlägg förslaget om att låta 15-åringar köra riktiga bilar i upp till 60 kilometer i timmen. Säkerhetsriskerna för den omgivande trafiken är för stora.

Landskapsregeringen – uppbackad av ett enigt lagting – vägrade kompromissa ytterligare om självstyrelselagen och Ålands finansiering.
Det fick regeringen i Helsingfors, och de mäktiga tjänstemännen i Finansministeriet, att backa.
1–0 till självstyrelsen, och kanske en läxa att lära för framtiden.

Ömsen har gått ut med detaljerna kring sitt jätteprojekt i Mariehamns centrum, vilket innebär att hård press sätts på stadens politiker i arbetet med den nya delgeneralplanen.

Fler ledare