I takt med att planeringen av en fast förbindelse fortskrider blir anledningarna till att inte bygga en tunnel mellan Föglö och Lumparland allt färre.

Kommentarer

Kanske man på Åland känner

Kanske man på Åland känner ett visst obehag att vistas i en tunnel under vattnet ? I större städer går ju tunnelbanan ofta under vatten.Hur lång tid skulle vistelsen bli i tunneln ? Förslaget i sig är ju utmärkt, man slipper alla tidtabeller . Åka alla tider på dygnet bla.

Bra ledare. Finansutskottet

Bra ledare. Finansutskottet besökte Hitra i Norge under lagtingsperioden 2003-2007, där man byggt en tunnel som var ca 4,5 km. Man var mycket nöjda med projektet. En tunnel är miljömäsigt det bästa alternativet, likaså för de som bor på Föglö, Kökar , Sottunga mfl. Körtid genom tunneln skulle bli ca. 5 min om den är 6 km och farten är 80 km/h. Restid från Degerby ca 30 min till Mariehamn. Det borde ordnas en resa till Norge för dem som bor i de berörda kommunerna för att se hur tunnelprojekten fungerar i praktiken. Den resan borde LR sponsorera tillsammans med tunnelbyggarna.

Bästa Fredrik Rosenqvist, i

Bästa Fredrik Rosenqvist, i fredags skrev Du under rubriken: ”Ett helt fantastiskt projekt” – en ”nyhetsartikel” – angående återkommande planer på en vägtunnel till Föglö. Redan då utlät Du Dig smått poetiskt, citat: ”Nordost om oss är Skarven på väg in till Degerby, vilket har sin symbolik eftersom den tunnel som om några år är tänkt att ersätta sjötrafiken mycket väl kan gå rakt under oss. Bakom projektet ligger, som Ålandstidningen skrivit tidigare, det privata företaget FS-Links.” ... FS-Links och Otto Hojar har blivit en rätt välkänd företeelse, jo. Men samhällsstöd, skattemedel, som tidigare har tilldelats just Hojar, med samhällsvinst i sikte – dags att redovisa resultatet därav nu, kanske? ”Geomap” däremot, med bland andra Morten Urhaug – det företaget torde på Åland vara betydligt mindre känt. Urhaug förklarade förvisso i fredags, bl.a att, citat: ”vi lägger ut en kabel på botten och detonerar sprängladdningar längs med den.” ... Och han fortsatte – i nyhetsartikeln – citat: ”Det är helt fantastiskt att det är lokala, privata intressen som ligger bakom projektet.” (Citat fortsätter)

Gräsrots dopnamn, såväl som

Gräsrots dopnamn, såväl som hans personalia, är av ringa betydelse i sammanhanget – eftersom han är just det som hans signatur gör gällande. Om orsaken därtill är exakt densamma som för ”Pseudonyms” egna namnval, ... bör också det månne då betraktas som en akademisk fråga? Hur som helst, om Pseudonym till vardags är en gräsrots motsats – då tas härmed dennes sällsynt exklusiva argumentering för förtrytelsen över att ha blivit trampad på ömma tår som en uppmuntran så god som någon.

När man ger sig själv

När man ger sig själv epitetet "gräsrot" brukar syftet främst vara det självberättigande, dvs genom att intala sig att man "sparkar uppåt" kan man gnälla och skälla och vara oförskämd utan ljuddämpare. I många fall är gräsrötterna dessutom lika äkta som de i Eckeröhallen.

Din kunskap om vad epitetet

Din kunskap om vad epitetet gräsrot ”brukar” syfta på, i kombination med Din egna högst originella ”Pseudonym” – vad kan mer än det tyda på att bakom just Pseudonym döljer sig en ”fullfjädrad” landskapspolitiker. Enligt Landskapsregeringens uppfattning, vill säga. Förövrigt ska villigt erkännas att Gräsrot faktiskt blir något förlägen över den djupsinniga uppmärksamhet han förlänas av Pseudonym. Dock är han tämligen säker på att våra personliga ömhetsbetygelser sinsemellan är av ett mera måttligt allmänintresse.

(Citats fortsättning) ” Vi är

(Citats fortsättning) ” Vi är vana att jobba med offentliga myndigheter som sitter på den stora penningpåsen, men här är det privatpersoner. Det har vi aldrig varit med om tidigare när det handlar om ett så här stort projekt.” ... Frågan är, vem siktar egentligen på den ”stora penningpåsen”? Projektet påminner onekligen om SVT:s ”Uppdrag gransknings” belysning av den ”fantastiska” grusgropen i Haparanda (googla på: Mikael Fahlander miljardprojekt i Haparanda). SF-Links tunnelprojekt – det är tydligen så fantastiskt, det, att man anser ”sig” ha råd att undersöka två alternativa tunnelsträckningar. Nummer ett från Svinö till Långholm/Gripö – ett komplement till Kortrutten! Alternativ två verkar dock vara bordlagt. Som onödigt, kanske? Förövrigt har vi motsvarigheter på betydligt närmare håll än Haparanda. En finns i Eckerö. Euforin på vissa ”nyhetssidor” angående Fifax ... passande till lärdom och varnagel, Ålandstidningens trovärdighet till fromma? Dessbättre verkar trafikministerns nätverk av flygfält runtom i skärgården vara ett avfärdat fenomen.

Sidor

Historien ger oss visserligen lärdomar. Men den kan också missbrukas politiskt för att styra politiken i önskad riktning.

Sommarens torka skördar nu offer bland de åländska jordbrukarna. Flera aviserar att de lägger av eller drar ned rejält på produktionen. Vill Åland fortsätta ha ett jordbruk och främja klimatsmart närodlad mat behövs det konkreta stödåtgärder utöver lånelöften.

En för alla kommuner gemensam räddningsmyndighet kan förbättra kvalitet och likabehandling.
Men viktigast är frågan ändå som ett symboliskt samarbetsprojekt.

Klarar EU den växande nationalismen och populismen? Riskerar EU att stupa på invandringen? Eller kommer majoriteten i de europeiska länderna att i ett skarpt läge inse att de globala utmaningarna, till exempel terrorism, klimathot, migration och en allt äldre befolkning, tacklas bäst tillsammans?

Att kommunreformen säkerställer en mer jämlik tillgång till service är välkänt. Men hur möjligheterna att finansiera en sådan kan förbättras har blivit hängande i luften.

Talar de stora globala trenderna vi just nu ser för eller emot en positiv ekonomisk utveckling för Åland? För vår viktigaste bransch sjöfarten är svaret i bästa fall tudelat.

Det finns de som tror att populistiska politiker kan neutraliseras om de får delta i beslutsfattandet. Man tänker att de inte är så farliga, att det de säger bara är en massa ord utan vikt.

Ekonomisk sett lönar det sig att födas som man. Denna gamla sanning bekräftas av Åsubs jämställdhetsbilaga, som publicerats i samband med landskapsregeringens budgetförslag.

Det är inte konjunkturen som är det stora problemet för Åland, utan den åländska ekonomins oförmåga att generera tillväxt oavsett om det råder goda eller dåliga tider.

En sak som man inte lägger tillräcklig vikt vid när man diskuterar jämställdhet är ekonomi. Att det är helt livsviktigt för flickor och kvinnor att ha en utbildning som gör att de kan försörja sig i livet.

Viking Lines agerande kring minnesmonumentet över grundarna Gunnar och Ellen Eklund väcker frågor. Oavsett vad som ligger bakom beslutet att dra in finansieringen framstår det utåt som att Viking Line anammar en allmän tradition av att marginalisera historiens kvinnor.

Kanske vi borde använda Alla helgons dag till att tänka på tidens obevekliga gång och på hur allt förändras.

Mellan 1970 och 2014 har bestånden av vilda ryggradsdjur minskat med i snitt 60 procent. Trenden pekar på att siffran om två år kan ha ökat till 70 procent.
Orsaken: Människans överkonsumerande levnadssätt.

Fler ledare