I takt med att planeringen av en fast förbindelse fortskrider blir anledningarna till att inte bygga en tunnel mellan Föglö och Lumparland allt färre.

Kommentarer

Kanske man på Åland känner

Kanske man på Åland känner ett visst obehag att vistas i en tunnel under vattnet ? I större städer går ju tunnelbanan ofta under vatten.Hur lång tid skulle vistelsen bli i tunneln ? Förslaget i sig är ju utmärkt, man slipper alla tidtabeller . Åka alla tider på dygnet bla.

Bra ledare. Finansutskottet

Bra ledare. Finansutskottet besökte Hitra i Norge under lagtingsperioden 2003-2007, där man byggt en tunnel som var ca 4,5 km. Man var mycket nöjda med projektet. En tunnel är miljömäsigt det bästa alternativet, likaså för de som bor på Föglö, Kökar , Sottunga mfl. Körtid genom tunneln skulle bli ca. 5 min om den är 6 km och farten är 80 km/h. Restid från Degerby ca 30 min till Mariehamn. Det borde ordnas en resa till Norge för dem som bor i de berörda kommunerna för att se hur tunnelprojekten fungerar i praktiken. Den resan borde LR sponsorera tillsammans med tunnelbyggarna.

Bästa Fredrik Rosenqvist, i

Bästa Fredrik Rosenqvist, i fredags skrev Du under rubriken: ”Ett helt fantastiskt projekt” – en ”nyhetsartikel” – angående återkommande planer på en vägtunnel till Föglö. Redan då utlät Du Dig smått poetiskt, citat: ”Nordost om oss är Skarven på väg in till Degerby, vilket har sin symbolik eftersom den tunnel som om några år är tänkt att ersätta sjötrafiken mycket väl kan gå rakt under oss. Bakom projektet ligger, som Ålandstidningen skrivit tidigare, det privata företaget FS-Links.” ... FS-Links och Otto Hojar har blivit en rätt välkänd företeelse, jo. Men samhällsstöd, skattemedel, som tidigare har tilldelats just Hojar, med samhällsvinst i sikte – dags att redovisa resultatet därav nu, kanske? ”Geomap” däremot, med bland andra Morten Urhaug – det företaget torde på Åland vara betydligt mindre känt. Urhaug förklarade förvisso i fredags, bl.a att, citat: ”vi lägger ut en kabel på botten och detonerar sprängladdningar längs med den.” ... Och han fortsatte – i nyhetsartikeln – citat: ”Det är helt fantastiskt att det är lokala, privata intressen som ligger bakom projektet.” (Citat fortsätter)

Gräsrots dopnamn, såväl som

Gräsrots dopnamn, såväl som hans personalia, är av ringa betydelse i sammanhanget – eftersom han är just det som hans signatur gör gällande. Om orsaken därtill är exakt densamma som för ”Pseudonyms” egna namnval, ... bör också det månne då betraktas som en akademisk fråga? Hur som helst, om Pseudonym till vardags är en gräsrots motsats – då tas härmed dennes sällsynt exklusiva argumentering för förtrytelsen över att ha blivit trampad på ömma tår som en uppmuntran så god som någon.

När man ger sig själv

När man ger sig själv epitetet "gräsrot" brukar syftet främst vara det självberättigande, dvs genom att intala sig att man "sparkar uppåt" kan man gnälla och skälla och vara oförskämd utan ljuddämpare. I många fall är gräsrötterna dessutom lika äkta som de i Eckeröhallen.

Din kunskap om vad epitetet

Din kunskap om vad epitetet gräsrot ”brukar” syfta på, i kombination med Din egna högst originella ”Pseudonym” – vad kan mer än det tyda på att bakom just Pseudonym döljer sig en ”fullfjädrad” landskapspolitiker. Enligt Landskapsregeringens uppfattning, vill säga. Förövrigt ska villigt erkännas att Gräsrot faktiskt blir något förlägen över den djupsinniga uppmärksamhet han förlänas av Pseudonym. Dock är han tämligen säker på att våra personliga ömhetsbetygelser sinsemellan är av ett mera måttligt allmänintresse.

(Citats fortsättning) ” Vi är

(Citats fortsättning) ” Vi är vana att jobba med offentliga myndigheter som sitter på den stora penningpåsen, men här är det privatpersoner. Det har vi aldrig varit med om tidigare när det handlar om ett så här stort projekt.” ... Frågan är, vem siktar egentligen på den ”stora penningpåsen”? Projektet påminner onekligen om SVT:s ”Uppdrag gransknings” belysning av den ”fantastiska” grusgropen i Haparanda (googla på: Mikael Fahlander miljardprojekt i Haparanda). SF-Links tunnelprojekt – det är tydligen så fantastiskt, det, att man anser ”sig” ha råd att undersöka två alternativa tunnelsträckningar. Nummer ett från Svinö till Långholm/Gripö – ett komplement till Kortrutten! Alternativ två verkar dock vara bordlagt. Som onödigt, kanske? Förövrigt har vi motsvarigheter på betydligt närmare håll än Haparanda. En finns i Eckerö. Euforin på vissa ”nyhetssidor” angående Fifax ... passande till lärdom och varnagel, Ålandstidningens trovärdighet till fromma? Dessbättre verkar trafikministerns nätverk av flygfält runtom i skärgården vara ett avfärdat fenomen.

Sidor

Glöm inte bort den enskillde individen i frågan om vem som ska finansiera vårdplatser.

All heder åt Föglös kommunstyrelse som pausade planerna på en enkät om kommunsammanslagning, efter relevanta invändningar från statsvetarprofessor Göran Djupsund.
Enkäten är ett trubbigt verktyg om den används slarvigt.

I valtider är det lätt att tro att det behövs mer centraliserat beslutsfattande och fler stora projekt för att samhället ska fungera. Så är det inte. Se bara på älgjakten.

Skördefesten har lyft landskapets livsmedelsindustri och besöksnäring. Hur maten marknadsförs fortsätter att bli en allt viktigare fråga.

Debatten om kortrutten fortsätter för fullt och landskapsregeringens informationstillfälle förra veckan väckte många känslor och frågor bland åhörare samt intresserade. Tekniken är vald av landskapsregeringen men målen med skärgårdens framtid är fortfarande höljd i dunkel.

Den finlandssvenska språkkampen är en annan än den åländska. Charm och sänkta förväntningar räcker inte långt för att bevara en kultur.

Mina damer och herrar – låt showen börja. Det närmar sig val med stormsteg och i sedvanlig ordning börjar vallöften rulla in. Valfläsk blandas hej vilt med utspel och satsningar såväl ute i kommuner som i landskapsborgen. Vi vet aldrig vad som kan komma ut ur den politiska löftestombolan men ett är säkert - billig brukar den inte vara för oss skattebetalare.

EU-kommissionens nytillträdda ordförande Ursula von det Leyen har nu presenterat sina förslag på nya EU-kommissionärer. Det är 13 kvinnor och 14 män, helt i enlighet med det jämställdhetslöfte hon gav när hon tillträdde.

Gör vägen från svensk lärarexamen till behörig klasslärare på Åland glasklar, men håll fast vid principen om komplettering.

Se till att stöden hamnar där de gör mest nytta - landsbygdens kommuner måste bli attraktiva för inflyttare.

Åländsk lag är självstyrelsens kärna. Oberoende av självstyrelserevisionens utfall kan nästa lagting förbättra dagens situation.

Återigen väljer Justitieministeriet att behandla den åländska självstyrelsen i strid med Finlands internationella förpliktelser. Denna gång är det en begäran om yttrande gällande en ändring av offentlighetslagen som skickats på finska till Ålands landskapsregering. Det måste Åland kraftfullt agera på.

Debatten i lagtinget om medieavgiften och finansieringen av Ålands radio och tv var en uppvisning i märklig diskussion. Framför allt för den totala rädsla för att våga ha en åsikt om vart skattepengar går och hur de påverkar samhället.

Fler ledare